2006-12-02, 06:14
#49
Citat:
Ursprungligen postat av Primal Rage
börjar närma mig 30 och hör redan klockorna ringa, och inte helt omöjligt att det är Hell's Bells som klämtar..
Vägrar fortsätta leva ett liv i hat och dödslängtan. Jag har börjat tvinga mig själv att försöka förstå mina egna handlingar och tankar för att växa som människa. Men 30 år av självförakt löser man inte i en handvändning dock.
För att kunna älska andra måste man älska sig själv. Helt övertygad om att ens hat har en ursprungskoppling med en själv att göra också.
Jesus var en ovanlig människa som trots behandlingen han fick, älska han sina fiender. Guds son, eller älska han sig själv mer än vad någon annan gjort? Vågar man då sätta det i kontrast till, självmordsbombare..
Vägrar fortsätta leva ett liv i hat och dödslängtan. Jag har börjat tvinga mig själv att försöka förstå mina egna handlingar och tankar för att växa som människa. Men 30 år av självförakt löser man inte i en handvändning dock.
För att kunna älska andra måste man älska sig själv. Helt övertygad om att ens hat har en ursprungskoppling med en själv att göra också.
Jesus var en ovanlig människa som trots behandlingen han fick, älska han sina fiender. Guds son, eller älska han sig själv mer än vad någon annan gjort? Vågar man då sätta det i kontrast till, självmordsbombare..
Så sant så. Jag har själv utplånat mitt hat totalt, vilket är jätte ovanligt för en människa att göra. Då älskade jag mig själv så otroligt mycket, troligtvis mer än någon annan, den absoluta majoriteten älskar sig själv. Jag kände inget hat för någon alls då, även om du hatade mig så kunde jag inte hata dig för jag la inte ner energi på det, jag ville inte straffa mig själv med sådana destruktiva känslor som hat.
Verkar som man måste älska sig själv helt och hållet för att inte omedvetet vilja straffa sig själv med dessa självdestruktiva känslor.
Man känner då att man förtjänar något bättre.
Då kände jag att jag var värd att må bra och inte straffas av sådant så jag tillät mig aldrig hata. Dessutom så kunde jag inte hata nån vad den än gjorde mig eftersom mitt egna värde var så högt så det spelade inte någon roll vad någon lidande stackare (för det är man alltid när man jävlas med andra) sa/gjorde.
Man kunde tycka synd om personen som hade det sämre än en själv och som mådde så dåligt men bara för en kort stund, sen struntade man i personer som bara utstrålar dålig energi, de är inte på samma nivå.
Dålig energi på olika sätt, kan vara alltifrån att vara falsk, sprida rykten, ljuga, försöka vara elak. Är helt säker på att över 95 % av befolkningen är vilsna på olika sätt b.l.a på dessa.