Vad är det med alla unga kvinnor som sjukskrivs för psykiska problem?

Jag tycker mig ha sett en trend där unga kvinnor sjukskriver sig för konstiga psykiska åkommor. Det kan handla om elallergi, inbillningar, PTSD och en massa annat. Det är mycket vanligare med kvinnor som söker den här typen av "hjälp" där de får ekonomiskt stöd från samhället för att bli totalt passiva och bara gå hemma. Jag har läst att vänsterpartister är kraftigt överrepresenterade när det gäller psykofarmaka (vet ej om det stämmer) men att det främst är unga kvinnor som röstar på V är ändå ett intryck som jag har fått. Likaså att kvinnor är mer HBTIA än män (öppet iaf.) och även i den gruppen finns det en överrepresenation av psykiska problem.

I region Stockholm har nedskärningar på anorexivården blivit en politisk stridsfråga. Är unga kvinnor så extremt påverkade av Tiktok att de försöker ha ihjäl sig och svälta sig själva till döds?

Handlar det om att unga kvinnor bara inte pallar jobba lika hårt som unga män, och därför söker bli diagnosfall för att få en arbetsfri tillvaro?

Är det en ökning i våld och sexuella övergrepp bland kvinnor som skapar psykisk ohälsa?

Unga män får höra att de får bita ihop och kämpa hårdare, medan unga kvinnor får höra hur synd det är om dem. Lever vi i ett samhälle som skapar en massa hopplösa fall av kvinnor som blir permanenta belastningar på psykvård och sociala trygghetssystem? Daltas det för mycket med unga kvinnor?

Källor:
Unga och högutbildade kvinnor sjukskrivs oftare (SACO).

Kvinnor står för 80% av stressdiagnoser (SACO).

Kvinnor sjukskriver sig för stress oftare än män (Försäkringskassan).

Kraftig ökning av sjukskrivning bland unga kvinnor (UU).

Stressrelaterade psykproblem står för 22% av sjukskrivningskostnader. Kvinnor står för 70% av dessa 22% (Försäkringskassan).

Kvinnor kostar 65% av sjukpenningens utgifter (Forskning Sverige).

Kvinnors psykiska problem belastar psykiatrin allt mer (Hälsoportalen).

Bra källor att ha men det är lite som att du driver problemet åt ett håll. Grundorsakern måste studeras, inte saker som "Unga män får höra att de får bita ihop och kämpa hårdare, medan unga kvinnor får höra hur synd det är om dem.". Det där låter mer som ngt du har som värdlsbild eller tagit från en boomers facebook.

Ska vi spåna vidare på samma bana kan vi lika gärna fortsätta generalisera stereotyper: Det är mäns fel eftersom man inte anses vara "maskulin" om man gråter eller visar känslor. Det är inte kvinnorna som ber männen täppa igen, utan männen själva. Siffrorna visar ju de som får/fått hjälp. Om männen inte "vågar" eller "kan" uttrycka sitt dåliga psyke kommer de inte med i statistiken. Det är också män som styrt samhället i 99% av människans liv och därmed är alla problem rotade i deras okunskap eller trångsynthet. Justja, är det inte också bra många fler män än kvinnor som begår självmord? Vad är mer värt, att låta en grupp dö eller hjälpa gruppen så den kan fortsätta leva och bidra till samhället?

Mycket av forskningen och sjukvården är grundat i mäns och inte kvinnors kroppar till den grad att det finns bieffekter kvinnor inte ens vet om eller har större risk för pga detta. Även inom "vanliga" behandlingar. Kvinnornas problem tas heller inte lika seriöst heller för de är inte lika väl grundade i kunskapen om hur det fungerar och vad det kan vara för problematik.

Var ska jag stanna förresten? Ska vi fortsätta? Eller ska vi istället vända på frågorna och kolla på vad grunden kan vara istället för att kasta paj på olika könsroller för tro mig, männen förlorar där alla dagar i veckan. Vi har styrt samhällen sedan urminnes tider och inte fan har det sett bra ut. Visst har vi lyckats med framgångar och mänskligheten har gått framåt men det är absolut inte för att vi förtryckt kvinnor, oliktänkande, folkgrupper, etc. Snarare hade vi nu varit än mer framgångsrika om våra begränsningar i dessa grundproblem varit mer påtagliga.

Dina trådar är så ofta vinklade och du försöker alltid göra en specifik fråga styrd. Det är kvantitet och inte kvalitet i trådarna, iaf de fåtal jag orkat läsa.

Sen är frågan om du ens är mottaglig för en diskussion eller enbart vill skapa trådar där det kan ske lite klassisk FB-debatt där man i grunden klankar ner på feminister, invandrare, hbtq och allt vad FB ogillar.

Kvinnor har mens och hormoner, vilket anses bidra till klenare konstitution hos det täcka könet. Sen diskar och tvättar de hemma också, medan mannen gymmar, typ.

Man ska inte heller underskatta den mentala påfrestningen att alltid hålla på med psykisk terror, härskartekniker o.s.v. på jobbet, det vill säga sätta jaget framför laget. Sådant gör fruntimren matta.

Barnabörd.

Jobba en dag i vården/ skolan så får du se

Fast nu är det samma sak oavsett bransch och yrkeskategori - samma sak bland kuratorer, socialsekreterare och psykologer, men även arkitekter och doktorander.

Så den ursäkten håller helt enkelt inte.

Det är märkligt att i ett av världens mest jämställda länder verkar den genomsnittliga kvinnan må sämre än någonsin. Det är ju direkt inte så att kvinnor är maktlösa i Sverige, tvärtom ökar andelen kvinnliga politiker och är troligen snart i majoritet. Vad säger feminismen om detta? Fortsatt männens fel?

Man måste väl fråga sig lite orsak och verkan i det här sammanhanget också.

Det skulle onkeligen vara intressant att se statistik på t.ex. hur många av män vs. kvinnor som blir diagnosticerade och medicinerade.

Är det så att det är mer kvinnor som söker vård (det utgår jag från åtminstone) och att det även förklara fler diagnoser.

Och sen som följdfråga kan man ju undra om dessa diagnoser verkligen är korrekta i alla fall?

Om man nu tar stressrelaterade problem så skulle jag killgissa att betydligt fler män känner sig stressade men att betydligt färre män söker någon form av hjälp. Vilket i sin tur gör att fler kvinnor blir diagnosticerade trots att egentligen fler män lider av det.

Det är numera lättare att upptäcka autism hos kvinnor/flickor än förut. Jag tror att autism inte är lika "manligt" som det tidigare har varit.

Sociala medier och feminismen som fått kvinnorna att vara sexuellt frigjorda när kvinnor egentligen bara vill ha kärlek och en trygg man/familj.

Det är fan det stora problemet.

Jag är helt övertygad om att det är biologiskt, kvinnor är i grunden gjorda för att vara mjuka hemmafruar. Dagens stressiga studier och hårda arbetsmarknad går emot kvinnans biologiska natur.

kvinnor klarar inte av att jobba utan dem lämpar sig bäst som hemmafru

Du är inne på något viktigt där.

Det går inte att ignorera det biologiska.