Detta eviga resande

Det måtte krypa innanför skinnet på många svenskar för så fort de får en chans så ska de ut och resa.
Många saknar egentligen pengar för att resa men ändå ska de resa.

Är det verkligen så jävligt att tillbringa ledig tid hemma?
Att umgås i lugn och ro med barnen som annars lever parallellt med yrkesstressen.

Världen Ni så gärna vill resa till har Ni ju i datorn, iphonen eller TVn.

Res gärna men klaga för fan inte när Ni kommer hem att...
"O vad allting blivit dyrt och bla bla bla..."

Människan överlevde lika bra om inte bättre förr genom att vara mer hemma.
Och denna jante sjuka att bara för att grannarna är på en semersterresa måste vi också vara det.
Undantag för den som "skiter" pengar gör vad denne vill men de flesta skiter inte pengar utan något helt annat.

Tänk vad Ni kunde sparat undan om Ni lagt ner att jämföra med andra.
Människan verkar bli mer och mer fördummad trots vi blir alltmer begåvade.

Det finns vinnare och förlorare i äkteskap.
Vinnarna bland männen är om kvinna också dra till huset istället för att handla upp allt
De som har kvinnor som måste gödslas med pengar - sparka ut dem omgående och gör
för tusan inte dessa med barn.
De män som inte begriper detta hittas så småningom hängades i träd eller värre.
Barnen ska vi tala tyst om.
De gör samma misstag som deras föräldrar gjorde.
De gapade över alldeles för mycket och det kommer att fortsätta så i generation efter generation till någon slår näven i bordet så och säger ifrån.

Säger som dig, det är bara en massa trängsel, köande, fulla turister och lokala hustlers som försöker skinna dig.

Är väl upptäckarlusten som lockar kanske? Har rest mycket via jobbet och ett tiotal charterresor och resor med privatbil. Numera tar jag bilen till Norge, mycket lugnare och finare, tyvärr är maten där ofta både kass och dyr. Sydeuropa och Tyskland har mycket bättre matkultur, men allt jävla folk! Stannar ofta hemma.

Ja det har blivit en sorts trend som vissa bara dras med i utav vara farten.
De verkar inte kunna tänka själv längre

Menar du småärenden eller lite semester? Trött, så fattar inte.

Avundsjukan lyser igenom hela trådstarten "Näää usch va är så kul med exotiska länder, flotta stränder, värme, utforska.. nej ja är hellre hemma i min lilla bruksort men invandrare och regn."

Vi har bara ett enda liv, det skall fyllas med erfarenheter. Att leva i ett ekorrhjul och knega för någon jude hela livet tills du dör. Ja då är du en myra.

Gräset är faktiskt grönare, sitter hellre i skuggan vid en strand än skottar parkeringen och skrapar bilrutan i ett kallt och mörkt Sverige en tidig februarimorgon.

Det finns bra mycket mer invandrare ute i Europa än det finns här hemma (här i alla fall), man får passa sig så man inte blir rånad eller ficktjuvad där. Som jag skrev, har rest tillräckligt. Verkligen hatar värme, ändå har jag varit i södra Frankrike, Spanien+en de av öarna, Grekland Turkiet och Bulgarien.
Tidigare flickvänner ville såå gärna till solen. Så tack men nej tack.

Men visst, folk är olika.

Jag har aldrig rest för att imponera på någon annan.

Det är en annan sak att uppleva platser och saker själv, jämfört med att bara se dem på en skärm. Känna saltvatten, torra vindar, het sol mot huden. Känna dofterna på marknaden. Dricka vatten som smakar annorlunda än hemma. Öva sina språkkunskaper.

Speciellt kul är det att gå på någon vandring eller workshop med folk från hela världen, det är väl använd tid och pengar. Se historiska platser, tänka på personerna som levde där då - det gör dem mer verkliga. Samt naturligtvis bara det att komma bort från den svenska vintern någon vecka, och komma hem med en fräsch solbränna. Sedan klarar man resten av vintern tills det blir vår igen!

Och innan man reser har man den långa förberedelsetiden, då man läser på om landet, kollar kartor och dokumentärer och filmer, pluggar språket. Motivationen att göra det skulle inte vara lika stark, om man inte hade resan att se fram emot! Man blir allmänbildad och världsvan.

Visst finns det turistfällor och bedragare, men när man blir lite mer resvan så känner man igen dem på en mils avstånd.

Folk gör väl vad dom känner att dom mår bäst utav.
Sen jag blev husägare känner jag att varje dag spenderad iväg från hemmet är en bortkastad dag, lite synd för vill knappt övernatta hos (sex)partners längre & söker ständigt anledningar att få åka hem.

Är det så? Jag hör aldrig om att folk är utomlands. Men jag har i och för sig inga sociala medier så det kanske är därför jag inget märker.

Men nära vänner brukar inte åka. Det är väl ca 10% av mina kollegor som har för vana att åka utomlands nån gång per år så det är ju inte heller så många.

Borta bra men hemma bäst.

Jag älskar att resa! Finns många fantastiska orter att besöka som inte är knökfulla med folk. Gäller att hitta rätt plats och tid på året då man reser. Att vandra i alperna tidig höst till exempel.

Njuter mycket av att upptäcka nya platser. Även de små sakerna som att handla på en supermarket i ett nytt land eller att åka lokaltrafik i en främmande stad.