Hitta balans mellan sparande och leva sitt liv?

Hur resonerar ni som har ett bra sparande men också lever bra? och kan unna er fina resor, bilar och dylikt? Vilka principer följer ni som tycker har funnit balans?

Jag vill unna (mest mig själv) en fin bil men är för snål att lägga ut pengarna. Även då familjen har råd och förmodligen stort behov av en större bil.

Det beror väl på vad man själv värderar högt. Personligen hade jag inte köpt någon bil för 650k. Visst vill man inte köra runt i någon skrothög, men i slutändan tar den bara mig och mina närmaste från punkt a till punkt b. Viss komfort som AC och skapligt ljud är ju dock några måsten.

Om ni är i behov av en större bil och har råd är det väl rimligt att byte ut den sämre bilen?

Sen handlar det väl om vad du och din partner uppskattar och ville leva ut tillsammans och med barnen tänker jag.
Vad uppskattade ni från er uppväxt?

Du tar upp något intressant som är jävligt svårt.

När man har några miljoner i t ex aktier som tickar på uppåt
har man kommit till en nivå där man kan kosta på sig att göra
av med hela lönen o alla aktieutdelningar varje år.

Har man 5 mkr i bra placerade aktier i en differwntierad portfölj bör
de öka i värde med mellan 150,000 - 400,000 per år.

Det är meer än vad de flesta sparar

OBS MAN SKA INTE GÖRA AV MED ALLA DESSA PENGAR FAST
MAN KAN

Utan man lever gott o så sparar man det man råkar få över vid
årets slut.

Men t ex leva gott utan snåla o räkna pengar - acceptera att
hela lönen går åt - (då sparar man ändå alla aktieutdelningar)
men egentligen kanske leva upp hela lönen o hälften av aktie-
utdelningarna - har man då vettiga löner lever man juste
o kapitalet ökar ändå i en takt som är betydligt högre än
för de vanliga dödliga.

Detta goda leverne inkluderar juste bil OCH ETT MÅLSPARANDE
FÖR ATT KÖPA DET MAN VILL HA KONTANT - t ex till en guldklocka
(guld har stigit mycket)

Sen är det kanske ett problem att komma till dessa välplacerade
5 mkr

Jag har inga problem att köpa en leksak för 200,000 men bara
för att jag kan det - gör jag så klart inte det.

Om du skippar bilen så kan du ha råd med det andra. Det är ingen skam att cykla till jobbet. Det är snarare ganska tufft.

Och du kommer ha råd med taxi när det behövs.

Jag köper väldigt sällan men gör det när jag behöver göra det. Senast jag köpte bil 2020 så var den första tanken att snåla men efter att ha åkt i min gamla skrothög i 12 år dessförrinnan så bestämde jag mig för att nu det vara slut på snikerifasonerna och köpte den dyrare bilen. Man blir inte yngre och kroppen är inte lika likgiltig mot bekvämligheter och hjärnan köper inte småsparslogiken längre.

Ångrar mig inte en sekund. Mot vad mitt kapital avkastat de 6 åren sen dess var det en fis i universum.

Tycker att William Bengens 4% regel är en vettig måttstock för kapitalförbrukning. Den är baserad på förtidspensionering och menar att det är vad du ska kunna ta ut utan att ditt kapital för den sakens skull minskar på sikt. Gör man det en gång i årtiondet är det absolut ingen fara.

Unna dig medan du kan

Personligen tycker jag inte att det finns något rätt eller fel utan handlar bara som är viktigt för dig och din familj och vad ni har för ekonomiskt utrymme.

För mig personligen är bilen ett nödvändigt ont för att ta sig från punkt a till b men känner ingen glädje eller tillfredställelse av den. Därför kör jag en bil i mellanprisklass som kostar under 5 000kr/månad.

Istället prioriterar vid resor med familjen och sparar pengar till dem. Vissa tycker att det är bortkastade pengar men vi vill uppleva saker tillsammans.Andra sparar till en ekonomiskt buffert.

Vad ska du ha en guld klocka till?

Gör den att du lättare får doppa gratis?

Det där är en fattig mans mentalitet. Leder även till fetma och övervikt, såväl som tom plånbok.

Men den devisen är utmärkt för tomma skal till människor som enbart lever för konsumtion (som styrs av reklamen de ser), dvs de som lever att flytta pengar från en själv till bankkontot hos redan förmögna onda människor.

Svaret beror på ditt långsiktiga mål. Vad vill du uppnå? Maximera bekvämligheten, eller ha en solid privatekonomi? Du kan inte ha båda.

Riktigt förmögna människor med 100 miljoner på kontot kan köpa en ny fin bil varje år utan att blinka. Inköpet av bilen påverkar inte alls deras net worth.

Men om Nisse på kontoret vill köpa en ny bil "för det är mer bekvämt", han har en mille på kontot, har efter inköpet förlorat 50% av sitt privata sparande. Det är osmart.

Familjen har råd? Vad betyder det ens? Att du har pengarna till inköp? Eller att inköpet inte alls påverkar ditt net worth?

Det har visat sig att de håller värdet o får man
doppa gratis är det ju ännu bättre

Varför sparar du? Vad sparar du till? När har du sparat klart? När du kan ge ett bra svar på frågorna så kanske du vet hur mycket eller lite som du måste spara.

Utifrån detta kan du då välja(prioritera) saker som du vill unna dig. Gör då avvägningen om det är värt det, kommer du att komma ihåg resan eller bilen?

Nu kanske jag inte har det så väl ställt men jag har en bil som tar mig dit jag vill fast en gammal v70 imponerar inte men jag behöver inte oroa mig för den. Jag kan göra de resor jag vill men jag väljer billigare alternativ. Sparar ganska duktigt till pensionen. Avgörande var när jag formulerade sparmål och gjorde en plan för hur jag ska förbruka kapitalet. Då kände jag att jag kan skippa sparandet någon månad och ändå klara mig senare i livet, även inse att jag troligen hamnar i ett läge där jag inte behöver spara och således kan ta en ny funderare på hur jag vill leva mitt liv.