Hur får psyket behandla en egentligen?

Hej! Nu är det såhär att först tog det mig mellan 1-1,5år att få utskrivet adhd medicin igen då jag slutade då jag inte jobbadw och kände ingen anledning till att äta den just då samt mitt mående men nu vill dem inte höja dosen för att 40mg är standard dos för vuxna ( jag är kvinna 23 år ) fast jag har påpekat att jag har ätit adhd medicin många år och vet att jag inte är på rätt dos pågrund av hur jag känner mig.
Först var det att dem ej ville höja för jag fortfarande sökte jobb och gjorde ingenting men nu när jag har ett jobb så säger dem att jag är på normaldos?? Det kan väll inte dem bestämma.
Tydligen så äter barn mycket högre doser än vuxna och när man är vuxen så går man ner i dos men det har jag aldrig hört

Byt läkare!

Adhd fanns inte när jag växte upp. Och jag tror inte på att det finns nu heller.
Det är bara en av många diagnoser som säger att du inte passar in i pappa statens idéer om att alla människor är lika. Det är de som påstår att du har en diagnos som de kan medicinera bort, när du egentligen bara är du i ett sjukt samhälle.

Du behöver ingen medicin, du behöver acceptera dig själv så som du är. Det finns inget normalt. Det fina med mänskligheten är ju att vi är olika och kan lära av varandra.

You do you.

Du måste vara jäkligt gammal för det upptäcktes redan på 1700talet och 1902 av läkaren Sir George Frederic Still! https://sv.wikipedia.org/wiki/ADHD

Ja, uppenbarligen. 1700-talet var rätt fint ändå. Även om det i alla tider varit mänskligt att etikerna avikande personer.

Jag är inte riktigt färdig i min åsikt här.
Visserligen vinner vi på att alla är lika, men samtidigt stagnerar vi ju om vi inte accepterar oliktänkande.
Staten vill nog ha anpassningsbart folk, och sätter diagnoser på alla som inte faller inom deras ramar. Vad som är normal och bekvämt för de som bestämmer är inte alltid mänskligt.

Psyk är inte skyldiga dig någonting, så det är bara att be snällt och hoppas på det bästa.

Ett sätt är att du nöjer dig med den dos du får, sen tar du bara när du verkligen behöver. Då klarar du dig lätt på 40 mg/dag.

Att ta det varje dag, "som man ska" är ändå inget bra, eftersom man blir immun och effekten försvinner. Dessutom brukar sömnen försämras, så därför är det bättre att ta den bara ibland istället. Åtminstone tycker jag det. För min del så hade det kanske funkat att ta den max 1-2 ggr per vecka, annars pajar sömnen.

Så försök lära dig att typ "mikrodosera" med den ranson du får istället. Så blir din resa med psyk mycket lättare.

Men till farbror doktorn måste du förstås ljuga och säga att du äter den sju dagar i veckan, för att inte bli ytterligare missbruksstämplad. Helst att du tar den exakt samma tid varje dag.

Kunde inte skrivit det bättre själv!!

Då går jag ändå på "dampmedicin" men har en plan för att kunna slippa den då jag vetat i flera år att det är kost/samhälle osv som skapar skiten.

Var samhället bättre då på 1800-talet då torparna fick skicka sina flickebarn tidigt att bli pigor helt utan lön, och själva fick de betalt i sill, och åt bara grispotatis och sill dag efter dag?

Är det så man lever naturligt?

Andas med magen, stå på dig, du är inte fel. Var stoisk. Att vara obekväm är inte fel, det utvecklar och utmanar mänskligheten.

Grymt att höra! Jag åt attentin i 8 år och blev helt slut i nerverna på kuppen. Men nu har jag ändrat min kost och livvstil, och klarar mig bäst helt utan stimulanter.

Om du tex konsumerar massvis med socker och koffein så kan det göra jättestor skillnad att dra ner ordentligt, eller ännu bättre sluta helt.

Jag slutade med kaffe och te för nåt år sen, och sen dess tycker jag att 85% av mina ADHD-besvär har försvunnit.

Jag trappade ner långsamt från över 10 koppar/dag, och jag tyckte att den värsta dampigheten försvann när jag hade typ halverat dagsdosen. Så du kanske inte ens måste sluta helt för att det skall bli skillnad.

Men jag är lite för mycket "beroendemänniska" för att kunna dricka kaffe normalt, så nu dricker jag inte ens en kopp varje månad. Och min sömn och "pigghet" har blivit mycket bättre, även om jag fortfarande har svårt att koppla av ordentligt.

Sen angående det här att vara en "beroendemänniska", så har jag i hela mitt liv haft ett sug efter ffa socker, men typ allt som är onyttigt, inklusive alkohol. Och det tyckte jag kanske var den största fördelen med ADHD-medicinen, dvs att den dämpade suget efter "skräp", och jag kunde sluta med nikotin och kunde kontrollera alkoholen bättre.

Men 99% av det där "suget" har forsvunnit för mig, sedan jag började äta sk keto, eller carnivore-mat, kombinerat med sk intermittent fasta. Dvs man drar ner kraftigt på socker och snabba kolhydrater, och äter bara två ggr per dag istället för frukost, mellanmål och fika.

Det kan låta bökigt och krångligt, men det är ett mycket smidigare sätt att äta och leva. Och det förbättrar hela hälsan också, inte bara ADHD-besvären. Och jag behövde inte plåga mig heller, för jag minns att jag mådde mycket bättre redan första dagen jag testade att hoppa över frukost. Maten började smaka jättegott också.

Sorry för en lång utläggning, men jag kände att jag ville dela. För ADHD-medicinerna kan vara en falsk hjälp i tillvaron, och ger ofta en massa lömska biverkningar med tiden. Däremot livsstilsförändringar har hjälpt mig mycket mer än vad jag hade kunnat tro.

Synd bara att man alltid ville testa alla "enkla" vägar istället för att ändra på sitt osunda leverne. Men bättre sent än aldrig!

Så olika det kan vara. Min psykklinik har äntligen slutat fråga om jag verkligen inte ska börja ta Ritalin igen, de har verkat typ oroliga. De har frågat varje år i nästan 10 år tror jag. Men upplever att min kropp börjar åldras och är rätt trasig och vill inte stressa den i onödan.

En massa konstiga svar här, kan man inte bara hålla sig till vad vården förväntas göra? Jag vet inte riktigt vad TS tagit innan om 40 mg inte räcker, men om hon tagit mer innan pga jobb så borde det väl vara journalfört? Sedan undrar jag vilken medicin. Det finns ju inte en medicin som heter ADHD-medicin. Jag gissar på Elvanse och även om vuxendosen inte ligger jättemycket över barndosen så tar vuxna i snitt mer.

I början var det problem för Elvanse var indikation barn så det fanns inte ens en vuxendos. Numera räknar man på 50-60 mg som en ganska normalhög vuxendos.

Det var inte så jag menade och det hoppas jag att du inser?

Utan att låta för mkt hippie eller flumkuk så handlar det om att hitta sig själv och inte sträva efter att passa in eller duga åt andra.


Ni som vet ni vet och förstår mkt väl.