Citat:
Ursprungligen postat av
talakuzenido
Du bekräftar precis min poäng. Hela systemet faller på att brottsögonblicket tillåts bli det enda avgörande.
Att domstolen tvingas döma till fängelse om en barnamördare inte var akut psykotisk under exakt den korta mordsekunden är en ren lögn. Domstolen har alltid ett val. De kan begära en ny undersökning via Rättsmedicinalverkets rättsliga råd för att få en second opinion när den första utredningen missar målet.
Här failade både rättspsykiatrin och domstolen kapitalt. Rättspsykiatrin stirrade sig blinda på fel saker och domstolen fegade ur i stället för att kräva en ny genomlysning av denna djupt störda människa.
Det var där dörren öppnades för det här haveriet. Hade de gjort sitt jobb och dömt till sluten vård med SUP då hade personen hamnat under förvaltningsrättens kontroll. Då hade vården varit tidsobestämd och styrts av en långsiktig riskbedömning. Då hade ett juridiskt könsbyte aldrig kunnat hota medfångars trygghet på en vanlig kvinnoanstalt.
När både läkarna och juristerna klappar ihop och felaktigt friskförklarar en djupt manipulativ personlighet, då sänker de rättsstaten och ser till att ingen får någon rättvisa.
Mannen är inte "friskförklarad". Man har bara konstaterat, både läkare, övrig vårdpersonal och jurister, att han inte varit eller är så svårt sjuk att brottet ska sägas vara begått under svår sjukdom. Han kan även i fängelse beredas psykiatrisk vård om behov av det föreligger. Centralt är att han är inte friskförklarad utan man har endast konstaterat att han inte är tillräckligt sjuk för att inte kunna dömas till fängelse.