Är hög lön eller mest fritid viktigast?

Tja!

Tjänar 55 papp i månaden på ett ganska lugnt jobb men har polare som tjänar uppåt 70-80 som verkar leva för jobbet. Även om jag avundas deras lön slås jag av hur mycket de har att göra i sina mellanchefs eller ledarroller och flera har familj och annat samtidigt och det verkar jättestressigt. För att inte tala om hur lite ledig tid egenföretagarna har som i princip kör på 24/7 men visst vissa tjänar ju väldigt bra.

Jag själv har väldigt mycket fritid utöver jobbet, inte världens fetaste lön kanske men vet att jag samtidigt skulle kunna klättra betydligt i lön men det skulle direkt innebära mindre fritid, obekväma arbetstider, telefonen påslagen på semestrar, en helt annan dedikation till jobbet och något jag vet jag skulle avsky för det skulle direkt inkräkta på mina fritidssysslor. Jag ser inte heller hur mycket skillnad de extra pengarna mina polare drar in hjälper deras liv. Jag har inge barn men inbillar mig att man med barn skulle vara mer benägen till att jaga mer fritid framför mer pengar mycket som ändå skattas bort?

Då ställde jag mig frågan, är lön eller fritid egentligen viktigast i dagens samhälle? Ska man främst jaga fritid eller löneförhöjningar i karriären, hur gör ni?

Fritid är det enda som är viktigt. Friheten att tänka, filosofera, begrunda eller bara meditera. Att arbeta är endast ett nödvändigt ont i dagens samhälle, om ens det. Arbete är en helt meninglös bisyssla, egentligen.

Jag tycker det där är en högintressant fråga, och jag tror svaret varierar väldigt mycket från individ till individ. Om ersättningen per arbetad timme hålls fix kommer vissa föredra att jobba fler timmar (och därigenom få en högre månadslön men mindre fritid), medan andra kommer föredra att jobba färre timmar (med mer fritid men lägre månadslön). Det finns ingen anledning att tro att det skulle finnas någon ”one size fits all”-lösning på den avvägningen.

I början av familjebildning är pengar viktigast när man fått buffert så blir fritid viktigare, en fas i livet.
I början förstod jag inte dom som tog fritid senare förstod jag och blev likadan, bytte jobb med 10tkr/mån lägre.

Arbetslinjen är en bluff. Tråkigt att inte fler genomskådar den. Ett liv ges vi. Tanken är knappast att man ska arbeta bort det.

Vad menar du att man ska göra istället då? Jag säger inte att du har fel men undrar.

På vilket sätt är det en bluff? Tycker det är utmärkt att det prioriteras arbete, utbildning eller andra åtgärder istället för att bara slänga ut en massa bidrag utan motkrav!

Japp, precis så.

En till stolle som bara vill ha uppmärksamhet, vem hade kunnat ana?

Och för att svara på frågan så beror det väl lite på, t.ex. hur materialistisk du är, hur mycket mindervärdskomplex du har, om du sitter sitter och betalar för ungar eller för div. sur-skulder.

Med mera pengar blir fritiden mera värdefull - med mindre pengar blir fritiden mindre värdefull. Som vanligt styr pengarna... särskilt eftersom fritiden (okvantifierad) inte har någon verklig prislapp, men lönen (kvantifierad) har det - så utgår man från den uteblivna lönen för att värdera fritiden, utan att tänka på den indirekta stressen och utmattningen.

Tänker på det klassiska citatet att ingen på sin dödsbädd tycker att den jobbat för lite. Om jobb, pengar och status är det enda som driver dig så har du stenhårt horat ut dig till kapitalismen.

Mer fritid alla gånger så klart. Ju äldre man blir inser man vikten av fritid.
Att jobba halvt ihjäl sig för att kunna köra en Tesla och beställa en tsunami med skräp från Temu och Shein är inte smart.