Det talas ibland, vitt och brett, om saker som "begränsad skärmtid", t.ex. för barn, men varför inte även för vuxna?
Ponera att det finns en s.k. "god stat", som, dygnet runt, vill medborgarna väl.
Ponera även att
Tiden sannolikt alltid är utmätt, urhungrig, svältfödd och människans allra värsta fiende och som sådan därför
alltid behöver konfronteras och prioriteras rätt.
Det minsta då, som en tänkt "god stat" skulle göra, vore att just begränsa skärmtiden, kanske medelst tvång på statlig nivå och att förklara vikten av
TIÐEN - ALLAS VÅR FIENDE - och att prioritera rätt, för alla och envar.
Alltid.
Fast vad händer, för det fall att staten visar sig vara
ond (vilket det verkar finnas tydliga tecken på)?
Ja, vad händer om skärmtid i praktiken prioriteras helt fel, uppvärderas och högaktas, och om Tiden bortses ifrån? Precis som med Döden, f.ö.
(ett annat koncept eller samma, fast annorlunda beskrivet?)
Vad händer då med människan, den lilla arma, försynta?
Kanske känner hon sig lurad?
Snuvad på "konfekten"?
Den här, kanske inte jätteoptimistiska, låten passar in i sammanhanget.
