Stora problem med baltiska och ukrainska invandrare

Vi har stora problem med ukrainska, lettiska, estniska och litauiska invandrare där jag bor. I viss mån gäller det även ryska invandrare men det är inte lika uppenbart problematiskt som med de andra folkgrupperna.

Det handlar om allt från snatterier, fyllebråk, inbrott, hot, stölder, rattfyllerier, ekonomiskt fifflande, uteblivna betalningar av fakturor/köpta tjänster och diverse kulturella motsättningar grannar och medmänniskor emellan. Med mera.

Varför tas inte det här omfattande problemet upp i media eller i den allmänna folkopinionen?
Är vissa invandrargrupper tabu att kritisera i Sverige?

lite som zigenare som ställer till ett helvete för folk , inget man pratar om.

Definitivt, själv hatar jag norrmän men det är väldigt tabu att kritisera dem (kan såklart variera lite beroende på vilket sällskap man har när kritiken kommer).

Har inte upplevt något av det du beskriver.

Förresten hur vet du att dom sprider såna problem runt sig, inte betalar sina räkningar osv.

Du måste väl bo i ett riktigt rövhål till stadsdel för att hamnat i såna utanförskapsproblem.

Vad gör du själv i ett sånt bostadsområde?

Ju beror det på var man bor i landet vad för attribut hos invandrare man avskyr. Det är ej samtliga av invandrarna som förespråkat ändamålsöversikter av sitt begångna hemma direkt, vilket skiljer dem. Det vore likt det man ser på invandring inom antiinhusningstraditionen men likt förstås ej åberopas i samtliga Sverige.

De invandrargrupper du nämner gör oftast rätt för sig iom att de har ett hederligt jobb. Så det är nog där skon klämmer. Vi gillar inte folk som kommer hit och inte vill bidra till välfärdsstaten.

Men visst, jag är väl inget fan av ryssar, letter eller zigenare. Den sistnämnda är jag ruskigt jävla trött på. Speciellt alla dessa jävla tiggare som ska sitta utanför butiker och säger samma jävla sak gång på gång när man går förbi... "Heeej heeej".

"Kulturella motsättningar" ??
Vad skulle det kunna vara trodde du?
Jag har själv rötter i bla Ryssland o jag har då aldrig märkt nåt av det du beskriver alls i din lite lätt skabbiga ts, men allra minst kulturella motsättningar?

Utveckla gärna det du menar/fantiserar om , så kan jag troligen punktera det mesta du svamlar om! 😁

Jag har aldrig upplevt några problem med några av de folkgrupperna. Snarast tvärtom faktiskt.

Jag utgår naturligtvis från att du är ett troll eller en skämtare, eller också att du bara är en ovanligt obalanserad svennefjolla som i din vanmäktiga ångest och uppgivenhet över Svärjes förfall börjar projicera dina nojor på alla möjliga underliga vis. Kunde du inte gnälla lite på finnpajsarna också, när du en gång håller på? Ta ännu en mugg renat, så kommer nog inspirationen!

Annars kan jag gärna påminna alla svennar - i synnerhet er som i september förleddes till att rösta på "Vänsterpartiet" - att de baltiska flyktingarna / invandrarna har utsatts för mer fördomar och glåpord än någon annan grupp. Och därvid är det kommunistpartiet - ja exakt, "Vänsterpartiet" i sin mindre förfjollade inkarnation - som utmärkt sig speciellt.

Ni har ju läst om baltutlämningen 1945-46, där den "humanitära stormakten" Svärje, med sådana andens stormän som Östen Undfallardén och Ernst Fegforss i regeringen, beslutade skicka en mängd soldater, som i tysk uniform stridit mot Stalins mördarhorder, tillbaka till deras svenska förtryckare? De svenska kommunisterna ville gå ännu längre. Kommunisterna ville utvisa alla letter och ester, som i rankiga småbåtar flytt undan ockupanterna över den stormiga Östersjön. Det handlade om över 30.000 personer, kvinnor, barn, gamla, sjuka - en 15-årig Ilon Pääbo, som senare skulle bli känd som Wikland, en tvåårig byting vid namn Ilmar Reepalu, och så vidare. De behövdes nämligen nu i sina hemländer för att "bygga upp" sina nya "demokratiska" samhällen (alltså sovjetrepubliker), ansåg de "svenska" kommunisterna.

Här kan man läsa protokollet från debatten i Riksdagens andra kammare, när "baltfrågan" avhandlades den 23 november 1945. Så här uttryckte sig kommunisten Gustav Johansson, en äkta arbetarklassens förkämpe och stor humanist och humorist, om de tiotusentals "kulturellt främmande" balter som nu störde friden överallt i Sverige. (Herr Håstad, som Johansson går i polemik mot, är högerriksdagsmannen Elis Håstad.)

De [de baltiska flyktingarna] utgöra en konspirationshärd, som söker skapa konflikt med en stormakt. --- De trivas, som sagt, icke i ett av folket regerat land. De se ingen annan utväg för ett återupprättande av de fascistiska regimerna, som tidigare styrde Baltikum, än krig mellan västmakterna och Sovjetunionen. De äro klara spekulanter i detta krig. Ha vi någon anledning att särskilt slå vakt örn en sådan farlig härd i Sverige? Ha vi icke nog med våra egna quislingar? Måste vi därutöver importera sådana utifrån? Kommunisterna ha redan på ett tidigt stadium --- varnat för den politik, som inleddes, när den baltiska emigrationen delvis organiserades från Sverige med hjälp av svenska flottans olja och utsända generalstabsofficerare. Vi förutsade att det skulle bli ett synnerligen kvistigt och farligt problem för Sveriges reglering, och så har det också blivit. Det kommer icke att bli bättre i fortsättningen.
/----/
Det kan icke vara ett svenskt intresse att med oss assimilera 33 000 balter, vilka utgöra för oss främmande element. Herr Håstad har försökt blåsa upp en opinion, men det finns en annan opinion i Sverige i dag, nämligen på arbetarsidan, och den omfattar flera än de här framträdande opponenterna. Från arbetare i Borås, Norrköping och andra städer, där man haft dessa flyktingar på arbetsplatserna, får man höra, att man är trött på balterna och vill ha bort dem. Det går ingen dag utan resolutioner med detta krav. Man har nämligen upptäckt att de tongivande äro fascister, som gynnats med stora förmåner i Sverige, men vilka man räknar med som strejkbrytarelement i kommande konflikter. De ha i början vägrat att gå in i fackföreningarna, men nu fått andra direktiv av sina ledare och. slagit om. Fackföreningarna ha emellertid i sina stadgar infört förbud mot intagning av fascister. Sådana element skola icke få äventyra utrikespolitiskt viktiga avgöranden för Sverige.

Hur skulle man i dag reagera, om man fick höra att några svenskar, på en arbetsplats någonstans i Sverige, på eget initiativ hade antagit en resolution om att utvisa syriska, afghanska och somaliska flyktingar? Flyktingar, som av de styrande gynnats med stora förmåner, men som enligt resolutionens undertecknare i kommande konflikter kan väntas ta motståndarens parti? Hur skulle sån "aktivism" kommenteras i kolumner och TV-soffor?

Som vi vet, fick de civila flyktingarna stanna kvar i Svärje. Men kommunisterna var inte nöjda. Där fortsatte man genomgående att kalla nykomlingarna för "baltfascister", och den brunröda hatpressen spydde oupphörligen gemenheter över dem.

En sökning på "baltfascis*" i KB:s tidningarkiv ger en försvarlig mängd träffar, de absolut flesta av dem från perioden 1944-56, och till största delen härrörande ur sådana "progressiva" organ som Norrskensflamman och Arbetartidningen. Tråkigt nog kan inte tidningarna läsas från vanliga hemdatorer. Men på Finlands nationalbiblioteks webbplats kan man studera finlandssvensk press ända fram till år 1949, däribland även "folkdemokraternas" organ Folktidningen, sedermera Ny Tid, som började utkomma 1944. Tidningen lånade ofta de svenska partifrändernas blaskor, och deras texter om "baltfascisterna".

Den 11 oktober 1947 återgav Ny Tid ett prov på vad man inom SKP (Stalins Kuksugar-Pack) antagligen uppfattade som stor humor. Under rubriken Baltplågan i Sverge (det är inget stavfel, utan en stavningsform som man i "radikala" kretsar använde ganska länge) kan man fröjdas åt en teckning av "baltfascister" som lever rövare å "Värdshuset Sweden", och lite putslustigt grötrimmeri därtill.

Borgarpressens gunstlingar, de importerade baltfascisterna, ställer ständigt till knivslagsmål och rabalder av allehanda slag.

Här ska slipas, här ska skäras,
opp och hoppa och dra kniv!
Öl och hembränt ska förtäras.
Detta är ett lustigt liv.

Fram med knogjärn — herre jesses,
Vad förskräckta folk ska bli!
Vi har tränat oss i SS
under tyskarnas regi.

Här ska pangas, här ska vräkas
bord och stolar upp-och-ned,
näsor krossas, käftar fläkas
enligt baltfascistisk sed.

Hemma kunde vi ej vara,
tillvaron blev trist och ful.
Vi till Sverge måste fara
för att slåss och ha det kul.

Kvickheterna hade publicerats i "Sverge" några dagar innan, i Arbetartidningen den 7 oktober och i Norrskensflamman den 10. Finns det nån initierad Flashbacking som kan berätta vad PHM-pressen var för något? Och som kanske känner till tecknaren med oläsbar signatur, och den verkliga identiteten hos diktapseudonymen Åke?

En mycket tankeväckande bild och dikt, inte sant? Det är frestande att tänka sig en liknande skämtsamhet i bild och text från år 1939, men med judiska flyktingar som måltavla. Eller en pendang från 1970-talet, men nu riktad mot assyrierplågan, palestinierplågan eller någon annan nyimporterad hemskhet.

Ett sådant alster, oavsett var det hade publicerats, skulle ha blivit odödligt - ett formidabelt vapen för Tobias Hübinette och hans gelikar i deras strävan att bevisa att svenskarna alltid har varit rasister och alltid kommer att vara det.

(Största delen av innehållet ovan har jag lånat ur några tidigare Flashback-inlägg.)

Ja även de verkar missanpassade och benägna till asocialt beteende. Frågan är hur ser du skillnad på dessa?

Skall givetvis vara sovjetiska förtryckare.

Pratar du deras språk?