Citat:
Absolut inte! Lagen definierar ju kollusionsfara som risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Någon skillnad över om den misstänkte sitter tyst, eller inte, skall nödvändigtvis inte göras. Detta eftersom att den misstänkte har rätt att ändra sig under såväl förundersökningen som huvudförhandlingen. Huruvida ett vittne sitter tyst, eller inte, spelar heller ingen roll eftersom att även denne kan ändra sina uppgifter under resans gång.
I Högsta Domstolens avgörande NJA 2017 s. 701 framgår att kollusionsfara förutsätter att det finns risk för att den misstänkte på fri fot utför en viss illojal åtgärd, som hotar utredningen av det brott som han är misstänkt för. HD utvecklar också att kollusionsfaran är generellt sett större i mål med huvudsakligen muntlig bevisning, vilket kan påverkas/ändras ända fram till huvudförhandling. I avgörandet NJA 2021 s. 701 konstaterade HD att risken för kollusion snarare avtar/minskar genom att åklagaren ålägger vederbörande restriktioner - och inte genom hur denne uppträder/samarbetar under förhör.
Sedan hur långt polisen kommit i sin utredning och bevissäkring är såklart avgörande för hur stor risken för kollusionsfara är. Givetvis påverkar även sådant som avstängning (även om avstängningen i regel endast avser elevhemmet - och inte skolan i sig). Men det är ju fortfarande så att de misstänkta skulle kunna kommunicera med varandra eller påverka vittnen. Dessutom är ju en förundersökning ingen fast materia. Det kan ju under förundersökningens gång dyka upp nya uppgifter, omständigheter eller bevisfrågor - vilket de misstänkta skulle kunna påverka eller åtgärda på fri fot.
I Högsta Domstolens avgörande NJA 2017 s. 701 framgår att kollusionsfara förutsätter att det finns risk för att den misstänkte på fri fot utför en viss illojal åtgärd, som hotar utredningen av det brott som han är misstänkt för. HD utvecklar också att kollusionsfaran är generellt sett större i mål med huvudsakligen muntlig bevisning, vilket kan påverkas/ändras ända fram till huvudförhandling. I avgörandet NJA 2021 s. 701 konstaterade HD att risken för kollusion snarare avtar/minskar genom att åklagaren ålägger vederbörande restriktioner - och inte genom hur denne uppträder/samarbetar under förhör.
Sedan hur långt polisen kommit i sin utredning och bevissäkring är såklart avgörande för hur stor risken för kollusionsfara är. Givetvis påverkar även sådant som avstängning (även om avstängningen i regel endast avser elevhemmet - och inte skolan i sig). Men det är ju fortfarande så att de misstänkta skulle kunna kommunicera med varandra eller påverka vittnen. Dessutom är ju en förundersökning ingen fast materia. Det kan ju under förundersökningens gång dyka upp nya uppgifter, omständigheter eller bevisfrågor - vilket de misstänkta skulle kunna påverka eller åtgärda på fri fot.
En väsentlig skillnad mot NJA 2017 s. 701 är att den misstänkte där var 16 år och att HD bedömde risken för påverkan på en central målsägande som påtaglig. I det målet var en 16-åring misstänkt för grov misshandel, grovt vapenbrott, grovt olaga hot och grovt olaga tvång. Målet rörde främst om placering på ungdomshem kunde vara tillräckligt, dvs istället för häktning.
En häktning på grund av kollusionsfara har en bevissäkrande funktion. Kollusionsfara förutsätter att det finns en faktisk risk för att den misstänkte på fri fot utför en viss illojal åtgärd, som hotar utredningen av det brott som han är misstänkt för. Att det är tänkbart räcker inte. Har polisen säkrat tillräcklig bevisning föreligger sällan kollusionsfara.
För att häktning ska få ske krävs även att skälen för häktning uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (proportionalitetsprincipen). Principen
anses innebära att minsta möjliga tvång ska användas för att nå det avsedda syftet och innefattar samtidigt en erinran om att tvångsmedlet får användas endast om åtgärden inte kan tillgodoses genom mindre ingripande åtgärder
(se prop. 1988/89:124 s. 65).
😥 måtte de få ordentligt med stöd och hjälp efter detta. Och juridisk upprättelse!