2026-10-04, 21:42
  #1
Medlem
HugoStieglitzs avatar
Idag kan man med AI skapa bilder och klipp som ser verklighetstrogna ut trots att de är helt fiktiva. Det blir ett problem, som i samband med skolkravallerna i Frankrike så vet man inte vad som har hänt och vad som är desinformation. Rykten kan snabbt spridas.

Hur ska media hantera detta?

En annan kopmlicerande faktor iaf. i Sverige är att gammelemdia varit ökända för att censurera eller undvika nyheter som rör invandring och brottslighet av politiska/ideologiska skäl. Här menar jag att de har skjutit sig själva i foten. När anonyma källor börjar sprida spektakulära nyheter så struntar många i vad gammelmedia säger om det. Även om traditionella medier skulle kunna bevisa att det är bluff så kommer många rykten att spridas med vindens fart ändå.
Citera
2026-10-04, 23:11
  #2
Medlem
dude2ks avatar
Sålänge det passar narrativet så.
Svensk mainstream media lär inte dra sig för att använda deepfakes och AI propaganda sålänge agendan är rätt.
Citera
2026-10-04, 23:16
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av dude2k
Sålänge det passar narrativet så.
Svensk mainstream media lär inte dra sig för att använda deepfakes och AI propaganda sålänge agendan är rätt.

Hur då, genom att göra en film där Åkesson heilar?
Citera
2026-10-04, 23:46
  #4
Medlem
dude2ks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JohanSverkersson
Hur då, genom att göra en film där Åkesson heilar?

Jamen typ som BBC redigera egna klipp. De kommer inte kunna låta bli nu när verktygen blir såpass bra.
Citera
2026-10-05, 00:13
  #5
Medlem
Många (men inte alla) AI-verktyg märker AI-generade bilder med C2PA-kod + en osynlig SynthID-vattenstämpel. C2PA-koden är ett signerat manifest som ingår i bildens metadata, och där står då:
action: "c2pa.created"
digitalSourceType: "http://cv.iptc.org/newscodes/digitalsourcetype/trainedAlgorithmicMedia"

Journalister har fått lära sig källkritikens fyra kriterier, och de är även tillämpliga på bilder. AI-bilder såväl som andra bilder. Ingen principiell skillnad. Kriterierna innebär att man alltid söker källuppgift och frågar sig vem som är upphovsperson (vilken kunskap personen har), när källan tillkom, varför (om personen är neutral), och om uppgifterna kan kontrolleras och samstämmer med andra oberoende källor.

Som vanlig användare kan det vara svårare att sålla i flödet. Bilder som får stor spridning och gynnar en viss sida, t.ex. i samband med väpnade konflikter eller politiska val, är ofta fejk. De kan kontrolleras genom att bildsöka, söka i andra nätkällor, läsa kommentarer från andra användare och söka efter händelsen tillsammans med "fact check" för att se om faktagranskning har gjorts. Man kan söka efter identiska bilder med sökmotorer för bildsökning eller kontrollera filens metadata såsom datum som har sparats av kameran.


Citat:
Ursprungligen postat av dude2k
Sålänge det passar narrativet så.
Svensk mainstream media lär inte dra sig för att använda deepfakes och AI propaganda sålänge agendan är rätt.

Hoppas du är skeptisk både mot dem och mot trollfabrikerna på ytterkanten.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in