Många (men inte alla) AI-verktyg märker AI-generade bilder med C2PA-kod + en osynlig SynthID-vattenstämpel. C2PA-koden är ett signerat manifest som ingår i bildens metadata, och där står då:
action: "c2pa.created"
digitalSourceType: "http://cv.iptc.org/newscodes/digitalsourcetype/trainedAlgorithmicMedia"
Journalister har fått lära sig källkritikens fyra kriterier, och de är även tillämpliga på bilder. AI-bilder såväl som andra bilder. Ingen principiell skillnad. Kriterierna innebär att man alltid söker källuppgift och frågar sig vem som är upphovsperson (vilken kunskap personen har), när källan tillkom, varför (om personen är neutral), och om uppgifterna kan kontrolleras och samstämmer med andra oberoende källor.
Som vanlig användare kan det vara svårare att sålla i flödet. Bilder som får stor spridning och gynnar en viss sida, t.ex. i samband med väpnade konflikter eller politiska val, är ofta fejk. De kan kontrolleras genom att bildsöka, söka i andra nätkällor, läsa kommentarer från andra användare och söka efter händelsen tillsammans med "fact check" för att se om faktagranskning har gjorts. Man kan söka efter identiska bilder med sökmotorer för bildsökning eller kontrollera filens metadata såsom datum som har sparats av kameran.
Citat:
Ursprungligen postat av
dude2k
Sålänge det passar narrativet så.
Svensk mainstream media lär inte dra sig för att använda deepfakes och AI propaganda sålänge agendan är rätt.
Hoppas du är skeptisk både mot dem och mot trollfabrikerna på ytterkanten.