Vad spås bli nästa biologiska vapen?

Vaccinationen räddade oerhört många liv.

Dock, i en del kontexter ökade smittspridningen. Det var något vaccin som gav 24% mindre risk för spridning vid sjukdom 12 v efter vaccinationen. Ponera då att det var en "stålman" som inte brydde sig om en liten förkylning och därför rörde sig dubbelt så mycket bland folk?

För att återgå till pesten så kan hela befolkningar ta profylax och så är det väl även så att detta smittar ganska dåligt. De stora epidemierna på medeltiden drevs ju av loppbett, vilka är mycket sällsynt idag.

För återgå helt till topic så tror jag att mjältbrand är bland de värsta biovapnen, får man in detta i lungorna så finns ingen bot. Dessutom bildar dessa bakterier sporer som enkelt kan spridas till skillnad från levande pestbakterier.

Är det just Profylax man använder?
”Profylax med antibiotika vid kirurgiska ingrepp används för att minska morbiditeten och mortaliteten vid postoperativa infektioner.
Idag utgör antibiotikaprofylax cirka 20-30 % av all antibiotikaanvändning på sjukhusen.”
https://www.internetmedicin.se/kirurgi/antibiotikaprofylax-vid-kirurgi

Mjältbrand är väl det som kan spridas i brev?

När jag läst runt lite på nätet så skrivs det en del om vattenförstöring, att göra vattnet odrickbart och i värsta fall sprida bakterier.

Ja, det kan spridas i brev. Man skulle kunna tänka sig att sådana sporer kan släppas ut i luften av drönare eller något liknande.

Blir kanske svårt att kapsla in det?

Ett biologiskt vapen består förslagsvis av en bioagent (dvs en smittämne) tillsammans med nödvändig kringbiokemi (näring, adjuvanser, skydd), kringmiljö (tryck, temperatur, fuktighet, gasatmosfär, etc) samt ett leveranssätt och en tillhörande leveransplattform. Ett exempel är defoliationsbomber eller andra metoder att leverera avlövningsmedel (dessa kan vara biologiska, biokemiska eller organokemiska, t.ex. agent orange). Ett annat är bombkapslar med aerosolspridning för att sprida en bakterie. Pest och mjältbrand var "populärt" att försöka inom enhet 731 i Japans biovapenprogram under andra världs, via "defoliation bacilli bombs". Exakt vad det är (och vad "defoliation" (=avlövning) betyder i sammanhanget) verkar inte framgå i vanliga källor¹.

I modern tappning, om det ens är någon mening med begreppet (det skulle vara Ryssland då som sagt) så kan dessutom genteknik tänkas använda för att förbättra förmågan för en bakterie eller annan organism² att motstå den snabbt föränderliga miljö som en "bomb" eller spridningssätt skapar (tryckförändring, hetta, dramatisk förändring i gasatmosfär, pH, syrehalt, etc) om man faktiskt vill göra ett vapen av det som kan levereras av någon konventionell plattform, flygfällning, robot, drönare, etc). Ett sätt här är sporbildning då sporer tål mer än "levande" (sporer är så klart levande, men i kryptobios), så det är inte för inte som t.ex. antrax/mjältbrand har varit "populärt" då det är en sporbildande bakterie och sporerna tål mer, samt är jävligt farliga.

Det är lite av ett kontinuum mellan biovapen och kemvapen. "Biovapen proper" är levande organismer (eller virus) som kan få folk, djur eller t.ex. sädesslag att bli smittade, sjuka och sprida smittan vidare, men alla dessa effekter är som sagt kanske inte önskvärda. Kan man däremot får en bakterie att syntetisera ett giftigt ämne (vilket också är anledningen till varför man blir sjuk av dessa rent allmänt, speciellt i form av botulism, mjältbrand, stelkramp, etc) som kan nå ett mål utan att bakterierna själva överlever (eller ens är med på resan, giftet kan vara gjord i bioreaktorer) så är det rent tekniskt ett "kemiskt vapen", men av en uppenbar biologisk härkomst, dvs en slags mellanting. Detta är också mer troligt än "bomber med levande bakterier" eftersom detta är en teknik man använder ofta och mycket och länge till många goda och legitima syften (öljäsning sedan många tusentals år, mäskjäsning sedan tusentals år, insulin, epo, flera antibiotika, etc, är gjorda av svampar eller bakterier).

Det som är mer troligt, som jag redan påpekat några gånger, är "hybrida" metoder där infiltratörer helt enkelt smetar/droppar en smitta direkt på målet eftersom hantering av bioagenter som vapen är så våldsamt farligt, tabu, motsägelsefullt och svårstyrt.

Sluta tramsa. Du är ju uppenbart off-topic i din egna tråd och det är ju uppenbart att konspirationstramset inte hör hemma i denna avdelning ö.h.t. Så svaret är givetvis ja, man kan inte hursomhelst "kommentera sin egna uppfattning" i någon forumdel, i någon tråd "i allmänhet" eftersom man bör hålla sig till topic och subforumets regler samt hänsyn till om det finns bättre forum för ens yttringar.


1) Möjligt att det står mer i den eminenta boken "Six-legged soldiers", men det var väl snart 20 år sedan jag läste den och minns inte så noga.
2) Inte virus i detta fall då ingenting kan göras med virusets genom för att skydda det bättre, utan det blir med nödvändighet värdceller som står för skyddet.

Sammanfattar några av dina exempel för snabbläs + frågor (?):
Bioagent (smittämne) = biologiskt material som orsakar sjukdom ex. svampar, viruspartiklar, bakterier.
Kringbiokemi (näring, adjuvanser, skydd) = hur bioagent smittämne sekundärt transporteras till ”target” ex. livsmedel, vaccin. Eller hur smittämnet livnär sig fram till- och under påverkan på ”target”?
Utförande kanske passar in här också? Ex. bomb, spray och vad mer?
Kringmiljö (tryck, temperatur, fuktighet, gasatmosfär, etc) = yttre omständigheter som påverkar för smittämnets överlevnad fram till ”target” och hur det tar uttryck för ”target”? Också Utförande?
Transport (primär eller i flera steg) = hur smittämnet tar sig från plats A till plats B.
Flyg, lastbil, vattendrag? Någon nämnde drönare för framtiden.
Bioagenter = människor som kommer i närkontakt med ”target”? Där målet är att få spridningen att se ut som en vanlig smitta?

Vad menar du med organism²? Vad står tvåan för?

1) Boktips, tack!
2) Vill man skapa en barriär runt värdecellen så inget skadligt tar fäste eller förutspår man hur man skulle kunna ”göra om” värdecellen med ex vaccin så att viruset inte ska ha något att livnära sig på?
Jag antar att man inte kan ”slå ut” hela värdecellen?

Ja.
Ja.
Alla delar av samma sak. Kringgrejs som behövs för att förvandla en organism till ett vapen, dvs som ska hålla organismen levande och kunna sprida ut den utan att den skadas (en organism som trivs i människan kanske inte fixar färskvatten, eller torka, eller låga temperaturer, eller solljus eller framförallt en sprängmedelsbaserad spridningsmetod).
Nej. Du sammanfattade rätt först. Bioagent är synonymt med "smittämne" eller "organism" (give or take virus).

Som sagt. Tänk på organism/bioagent som något som relaterar till "biovapen" på ungefär samma sätt som "sprängmedel" relaterar till "bomb". Sprängmedel i sig självt är inget vapen, men man kan göra vapen (bomber, granater, etc) med det. Organismer är i sig själva inga vapen, men man kan göra vapen (bomber, granater, etc) av dem.

Eh? Du förstår hur noter fungerar va? Vad tror du "2)" längst ner i inlägget du citerar står för?
Som jag tipsade om tidigare: https://academic.oup.com/book/47917?login=false
Det finns också åtskilliga böcker skrivna om Unit 731 (nämns också i "Six legged..."), Japans ökända avdelning/anläggning för kem- och biovapenutveckling under andra världs, med mycket horribla experiment på människor, etc, men kommer inte på någon titel just nu då jag har de flesta av dylika böcker i källarförråd.
Det här är en något udda fråga, lite oklart vad du faktiskt frågar efter och om du förstår tillräckligt med grundläggande biologi för sammanhanget. Om en bioagent är ett virus, så behövs antingen en värdcell, eller en (protein)kapsel. Dessa måste "härdas" så de överlever leveranssättet, på samma sätt som en bakterie kan behöva härdas. I fallet med värdceller är fördelen att man kan välja vilken lämplig cell som helst i princip, dvs inklusive celler från människa, men nackdelen är att detta är mycket hypotetiskt då det skulle kräva att en jäkla inkubator finns i själva vapnet och att viruspartiklar kan levereras genom att celler lyserar vid målet. Med tanke på hur svårt det kan vara att odla virus i labb en bra dag, så är det ett väldigt hypotetiskt, tekniskt krävande och förmodligen dyrt sätt med mycket låg bang-for-the-buck.

Det är inte för inte som de som försökt göra vapen av biologi har valt i första hand bakterier som redan är patogener, förslagsvis sporbildande bakterier (som tål mer stryk när de är i stasis/kryptobios) då icke-sporbildande bakterier och virus inte är lika attraktiva som startmaterial. Men det beror som sagt på vad man vill besmitta. Människor är inte helt självklart målet, det kan vara saker som livsmedelsförsörjning, boskap, ekosystem, etc man vill smitta eller störa också. Och ytterligare en gång: störst framgång och högst selektivitet fås nog genom lo-techmetoder som att ha infiltratörer (som kan vara nyttiga idioter) att smeta något otrevligt på målet, eller själva gå omkring och infektera folk.

Biovapen rent allmänt är något som inte verkar ha något bra utfall, kemiska vapen är lättare, mindre vanskligt, självbegränsande och billigare. Samtidigt är de ut extrem lo-techsynvinkel något som kan användas av "var och en", t.ex. terrorgrupper och de flesta incidenterna historiskt har varit lo-tech av mer begränsade aktörer: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_bioterrorist_incidents
Notera att incidenter med botulinumtoxin och ricin räknas upp. Dessa är förvisso av biologiskt ursprung, men verkar handla om produkter snarare än organismer (varken botulinumbakteriens gift eller ricin är "levade" i sig själva), vilket anknyter till det jag sade tidigare om att det finns ett slags kontinuum mellan biologiska och kemiska vapen (att ge botulinumtoxin eller ricin till någon är ju en kemisk attack rent tekniskt, inte biologisk).

Mumsade lasagne och tittade på ”Good Luck Chuck” medans jag läste din text, så kanske inte helt fokuserad angående dubbletten ”bioagent”


Är detta en bättre sammanfattning eller saknas något för tillägg i trådstart?

1. Bioagent (smittämne) = biologiskt material som orsakar sjukdom ex. svampar, viruspartiklar, bakterier.

2. Kringbiokemi (näring, adjuvanser, skydd) = hur bioagent smittämne sekundärt transporteras till ”target” ex. livsmedel, vaccin. Eller hur smittämnet livnär sig fram till- och under påverkan på ”target”. Utförande och Transport.

3. Kringmiljö (tryck, temperatur, fuktighet, gasatmosfär, etc) = yttre omständigheter som påverkar för smittämnets överlevnad fram till ”target” och hur det tar uttryck för ”target”? Utförande och Transport.

4. Transport (primär eller i flera steg) = hur smittämnet tar sig från plats A till plats B. ”Kringgrejs” (se punkt 2) som behövs för att förvandla en organism till ett vapen, dvs hålla organismen levande och kunna spridas utan den skadas under resan fram till ”target”. (en organism som trivs i människan kanske inte fixar färskvatten, eller torka, eller låga temperaturer, eller solljus eller framförallt en sprängmedelsbaserad spridningsmetod).

Boktips: Six-legged soldiers, Unit 731


Eftersom texten var så kort hade jag inte en tanke på att det skulle vara en fotnot. Jag är dessutom relativt ung så kopplar fotnoter till att man ska kunna klicka sig vidare till tillägget.

Jag förstår nog vad du menar med att biologiska vapen inte alltid är värt det. Tänkte på insekterna.. som då kan sprida sig okontrollerat kanske?


Det jag frågar efter är hur exempelvis vaccin skyddar mot smittan/hur vaccinet beter sig?
Agerar vaccinen ungefär likadant i hur dom skyddar värdecellerna?
Benämns den smittade ”delen” som värdecell så fort något skadligt tar fäste som vi inte vill få in i kroppen?