Citat:
Ursprungligen postat av
Run3
Jag håller på att se om dokumentären Adolf Hitler: The Greatest Story Never Told och tanken slog mig: hur kommer det sig att Adolf Hitler var så otroligt framgångsrik, populär och kunde bygga en nationalistisk rörelse så snabbt jämfört med dagens nationalister? Det måste ju finnas något att lära sig av Hitler.
Om man jämför horderna av folk som Hitler attraherade, så framstår ju dagens nationalister som ganska patetiska, om man tittar på t.ex. NMR, AFS men även SD. Inget illa menat. Men det är ju viss kontrast mellan Hitler vinkandes i en bil medan han kör förbi publikhav av heilande människor, och så har vi NMR som marscherar i max ett hundratal med lite fanor och sköldar.
Som sagt, inget illa menat till Sveriges nationalister, som tar upp kampen även om etablissemanget avskyr dem. Men man kan ju ändå vara lite självkritisk och fråga sig vad man skulle kunna göra annorlunda för att vinna större framgång.
Vad tror ni? Vad missar dagens nationalister? Vilken var Hitlers hemliga ingrediens?
Precis som många varit inne på, spelar tid och rum en central roll för hur Hitler och NSDAP gavs möjlighet att växa och skapa inflytande.
Nationalsocialismen hörde moderniteten till. Det var en framåtskridande ideologi som skulle bygga utopi, likt fascismen, kommunismen och för den delen Socialdemokratin eller till viss del socialliberala välfärdsstater.
Nytt mot gammalt, klasskonflikter, etniska konflikter och första världskriget gav fler nya frågor än svar på alla motsättningar.
Utan att ha någon djupare tanke nedan - plus annan tid och rum i senmoderniteten. Men skulle det kunna vara så att de politiska grupperingar som representerar det du ser som nationella, saknar framåtblickande och ett samhällsprojekt som sträcker sig bortom nästa mandatperiod?
Lätt att peka ut problem men svårare att formulera lösningar. Tänker att ett framåtskridande politiskt projekt också hade attraherat en annan typ av människor än - ursäkta uttrycket - olika misfits och utstötta. Som det i stort är idag.
Det kanske delvis stämmer in på samtliga politiska rörelser i nutid, men ändå.