I Aftonbladets debattartikel, Nemrod Barkarbo ordförande för Syrianer/ assyrier gjorde ett taffligt försök att rengöra syrianers dåliga rykte,
"Ingenstans visas att assyrier/syrianer som grupp har normer som hindrar medlemmarna från att vara fria eller ansvarstagande medborgare."
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/V60r3l/en-hel-folkgrupp-i-sodertalje-pekas-ut-som-maffia
Sluta gömma verkliga problem bakom ordet ”kollektivisering”
Nemrod Barkarmo vill lära myndigheter och medier att vara precisa. Gott så. Men samma krav borde riktas mot den egna debattartikeln.
För den bygger på en bekväm halmgubbe: som om någon påstått att alla assyrier och syrianer är kriminella.
Det har ingen seriös granskning behövt påstå.
Den verkliga frågan är mycket obehagligare:
Hur har organiserad brottslighet kunnat använda företag, fastigheter, ekonomiska transaktioner och personer i legitima yrken för att flytta och tvätta pengar?
Där blir debattartikeln plötsligt tyst.
Och det är just där Södertäljehärvan blir relevant.
Ekobrottsmyndigheten uppger att 17 personer åtalades i det omfattande målet om grova ekobrott kopplade till två fastighetsköp i Södertälje. Bland de åtalade fanns bland annat flera före detta fastighetsmäklare, en präst och en banktjänsteman.
I juli 2026 kom domen.
En person dömdes till fyra års fängelse och två personer till tre års fängelse för bland annat grova näringspenningtvättsbrott och grova bedrägerier. Flera fick näringsförbud och bolag fick företagsbot. Samtidigt frikändes andra åtalade.
Det här är inte en ”fördom”.
Det är domstolsdokumenterade brott.
Så följ pengarna
Polisen har dessutom beskrivit ett bredare problem med penningtvätt via fastigheter. Storstockholm dominerar underrättelsematerialet, och polisen skriver att mäklare och banktjänstemän i vissa upplägg misstänks fungera som aktiva möjliggörare.
I Polisens rapport om den kriminella ekonomin beskrivs bland annat hur mäklare kan utnyttjas i upplägg med fabricerade köpekontrakt, övervärderade fastigheter och falska dokument för att möjliggöra lån och penningtvätt.
Det är alltså fullständigt legitimt att granska mäklarbranschen i Stockholm och Västerort när det finns konkreta misstankar eller domar.
Men då ska man göra det professionellt.
Inte skriva ”syrianska tjuvmäklare”.
Utan:
Vilka mäklare? Vilka bolag? Vilka fastigheter? Vilka transaktioner? Vilka domar? Vilka näringsförbud? Vilka pengar?
Det är så man krossar ett problem utan att smeta brott på oskyldiga människor.
Här blir debattartikeln självmotsägande
Barkarmo kräver att samhället ska tala om individer i stället för folkgrupper.
Jag håller med.
Men då måste principen gälla konsekvent.
Om en person är dömd ska vi tala om personen.
Om ett företag har använts ska vi tala om företaget.
Om en mäklare har möjliggjort ett brott ska vi tala om mäklaren.
Om en banktjänsteman har dömts ska vi tala om banktjänstemannen.
Och om någon är oskyldig ska vi säga det.
Men ingen bransch, förening, familj eller etnisk grupp ska kunna användas som sköld mot granskning av enskilda personer.
Det är den riktiga innebörden av precision.
Det går inte att både kräva granskning och kräva immunitet från granskning
Det är också värt att påminna om att problemet inte bara är Södertälje.
Polisen har konstaterat att penningtvätt via fastigheter framför allt är ett storstadsfenomen och att Storstockholm dominerar underrättelsematerialet.
Därför är det fullt rimligt att granska fastighetsmarknaden i Stockholm, inklusive Västerort, när konkreta uppgifter finns.
Men granskningen måste vara blind för etnicitet och skoningslös mot fakta.
Det är precis motsatsen till kollektiv skuldbeläggning.
Och det är betydligt mer obekvämt än att skriva en debattartikel om hur orättvist det är att människor kan känna sig utpekade.
För den verkliga frågan är inte om en folkgrupp ska kollektivt stämplas.
Det ska den inte.
Den verkliga frågan är:
Vem gjorde vad?
Vem flyttade pengarna?
Vem möjliggjorde affärerna?
Vem tjänade på dem?
Vem dömdes?
Och varför kunde systemet utnyttjas överhuvudtaget?
Det är där den seriösa granskningen börjar.
Inte där den slutar.
Kan avrunda med, skulle du köpa en bil av en zigenare? Nej.
Skulle du köpa en bostadsrätt, lägenhet av en syrian? Nej.
"Ingenstans visas att assyrier/syrianer som grupp har normer som hindrar medlemmarna från att vara fria eller ansvarstagande medborgare."
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/V60r3l/en-hel-folkgrupp-i-sodertalje-pekas-ut-som-maffia
Sluta gömma verkliga problem bakom ordet ”kollektivisering”
Nemrod Barkarmo vill lära myndigheter och medier att vara precisa. Gott så. Men samma krav borde riktas mot den egna debattartikeln.
För den bygger på en bekväm halmgubbe: som om någon påstått att alla assyrier och syrianer är kriminella.
Det har ingen seriös granskning behövt påstå.
Den verkliga frågan är mycket obehagligare:
Hur har organiserad brottslighet kunnat använda företag, fastigheter, ekonomiska transaktioner och personer i legitima yrken för att flytta och tvätta pengar?
Där blir debattartikeln plötsligt tyst.
Och det är just där Södertäljehärvan blir relevant.
Ekobrottsmyndigheten uppger att 17 personer åtalades i det omfattande målet om grova ekobrott kopplade till två fastighetsköp i Södertälje. Bland de åtalade fanns bland annat flera före detta fastighetsmäklare, en präst och en banktjänsteman.
I juli 2026 kom domen.
En person dömdes till fyra års fängelse och två personer till tre års fängelse för bland annat grova näringspenningtvättsbrott och grova bedrägerier. Flera fick näringsförbud och bolag fick företagsbot. Samtidigt frikändes andra åtalade.
Det här är inte en ”fördom”.
Det är domstolsdokumenterade brott.
Så följ pengarna
Polisen har dessutom beskrivit ett bredare problem med penningtvätt via fastigheter. Storstockholm dominerar underrättelsematerialet, och polisen skriver att mäklare och banktjänstemän i vissa upplägg misstänks fungera som aktiva möjliggörare.
I Polisens rapport om den kriminella ekonomin beskrivs bland annat hur mäklare kan utnyttjas i upplägg med fabricerade köpekontrakt, övervärderade fastigheter och falska dokument för att möjliggöra lån och penningtvätt.
Det är alltså fullständigt legitimt att granska mäklarbranschen i Stockholm och Västerort när det finns konkreta misstankar eller domar.
Men då ska man göra det professionellt.
Inte skriva ”syrianska tjuvmäklare”.
Utan:
Vilka mäklare? Vilka bolag? Vilka fastigheter? Vilka transaktioner? Vilka domar? Vilka näringsförbud? Vilka pengar?
Det är så man krossar ett problem utan att smeta brott på oskyldiga människor.
Här blir debattartikeln självmotsägande
Barkarmo kräver att samhället ska tala om individer i stället för folkgrupper.
Jag håller med.
Men då måste principen gälla konsekvent.
Om en person är dömd ska vi tala om personen.
Om ett företag har använts ska vi tala om företaget.
Om en mäklare har möjliggjort ett brott ska vi tala om mäklaren.
Om en banktjänsteman har dömts ska vi tala om banktjänstemannen.
Och om någon är oskyldig ska vi säga det.
Men ingen bransch, förening, familj eller etnisk grupp ska kunna användas som sköld mot granskning av enskilda personer.
Det är den riktiga innebörden av precision.
Det går inte att både kräva granskning och kräva immunitet från granskning
Det är också värt att påminna om att problemet inte bara är Södertälje.
Polisen har konstaterat att penningtvätt via fastigheter framför allt är ett storstadsfenomen och att Storstockholm dominerar underrättelsematerialet.
Därför är det fullt rimligt att granska fastighetsmarknaden i Stockholm, inklusive Västerort, när konkreta uppgifter finns.
Men granskningen måste vara blind för etnicitet och skoningslös mot fakta.
Det är precis motsatsen till kollektiv skuldbeläggning.
Och det är betydligt mer obekvämt än att skriva en debattartikel om hur orättvist det är att människor kan känna sig utpekade.
För den verkliga frågan är inte om en folkgrupp ska kollektivt stämplas.
Det ska den inte.
Den verkliga frågan är:
Vem gjorde vad?
Vem flyttade pengarna?
Vem möjliggjorde affärerna?
Vem tjänade på dem?
Vem dömdes?
Och varför kunde systemet utnyttjas överhuvudtaget?
Det är där den seriösa granskningen börjar.
Inte där den slutar.
Kan avrunda med, skulle du köpa en bil av en zigenare? Nej.
Skulle du köpa en bostadsrätt, lägenhet av en syrian? Nej.