Håller S på att tyna bort? Knappast statsbärande längre med 27% och fallande?

Det roliga är att du tror att jag är sosse.

Nej, jag tror inte att S kommer att försvinna. Nej, jag tror inte att CDU kommer att försvinna i Tyskland. Nej, jag tror inte att Labour kommer att försvinna i Storbritannien. Jag har helt enkelt levt för länge för att tro på det där.

Och, nej. SD har uppenbarligen inte tagit över alla S väljare. S fick 27%, SD fick 17%. Bara en idiot tror att 17% är mer än 27%.

Jag skrev att SD har tagit över kärnväljarna dvs. arbetarna och LO-medlemmarna.

Kämpa på

S och Magdalena Andersson verkar ha tappat greppet på ett sätt som förvånar mig:

De gick till val på ingenting, ägnade sig mest åt att skylla allt dåligt på andra, har mindre lämpliga ministerkandidater (Ygeman, Johansson, Hultqvist m fl), och Magdalena Andersson är uppenbart grälsjuk i ett läge där en statsministerkandidat måste vara enande, diplomatisk och statsmannamässig.

När de dessutom har det ytterligt dåliga omdömet att lansera - och upprepa! - en konspirationsteori om en allians mellan V och M, då har de visat att de inte alls är lämpliga att styra landet.

Hur i hela friden kunde det gå så himla illa?

Deras uppblåsta egon och grandiosa självbild har blivit deras fall. Snart nere på 24-25 % och fallande.

Hoppas att (S) drar med sig Aftonbladet i fallet och Suhonen och Lindberg också i kraschen.

Ja, något ditåt.

Som många gamla och stora organisationer; förr eller senare hamnar fel sorts personer i förarsätet, samtidigt som de förutsättningar som en gång gjorde organisationen stor och mäktig, har förändrats. Organisationen behöver förnyas, utvecklas, förändras, men människorna i toppen tror istället på att mer av det gamla är receptet.

Henrik Jönsson tar upp detta med (S) uppgång och fall: https://www.youtube.com/watch?v=gTufNXqhVf4&t=1s

Det är onekligen en starkt nedåtgående trend. De har väl aldrig varit så här små, eller i vart fall inte på över hundra år. Det har i praktiken bara gått utför sedan 1968 när de hade över 50%, med någon liten platå här och där. Men kurvan har en ganska uppenbar riktning. Nedåt.

Frågan är möjligen vart botten är och om de själva är kapabla att vända eller om de ens har någon självinsikt om sin egen problematik. Faller de bara några procent till så är det i praktiken mer eller mindre en fråga om tre partier och vem som tar vem först för att ta död på den tredje. För två av dem måste hålla ihop för att skapa sig en majoritet.

I denna valrörelse har vi väl inte direkt sätt någon självinsikt i vart fall eller att de ens försöker sig på några förändringar eller att vända skutan utan det är bara att tutta och ratta mot isberget i bästa Titanic stil.

Det var längesen S var arbetarrörelsen annat ännu deras demagogik.
Ja , S minskar men deras uppblåsta självbild finns kvar och deras uppblåsta organisationer finns kvar , det är ett demokratiskt problem.

S håller på att tyna bort ja. Det går långsamt i början men accelererar och nedgången har fortgått i åtminstone ett årtionde nu. Partiet är helt irrelevant, har ingen politik, inga visioner, ingen identitet, och har tappat sina gamla kärnväljare. De som S ersatt den mycket stabila gamla väljarbasen med är flyktiga och trendkänsliga väljare som snarare kommer att gå till andra partier i längden som erbjuder mer identitet,, mer vision, mer politik.

Sossarnas grandiosa uppblåsta självbild påminner om den förvirrade dito som Putin och många av ryssarna uppvisar. Ingen av dem verkar förstå att man inte kan leva på gamla meriter.

(S) är ett avslutat kapitel och det är ju en bra sak för vårt land.
Med det sagt så har (S) gjort mycket bra för arbetarna men det är länge sen.

Kill your darling