Svartpillrade, hur upplever eller lever ni ut i vardagen?

Yo.

Med stor glädje och framtidsutsikt kan man ta det "svarta pillret". På så sätt droppar man av och chillaxar mest när det kommer till social samverkan eller arbets-"marknad" eller calcio mercato, vad det nu än må vara.

Nedan kommer ChatGPT-beskrivningen av "svarta pillret" (från min personliga synvinkel);


Lite för mycket rödpills-tugg från AI:n kan jag tycka, men men.

Vill man dra det längre filosofiskt och religiöst kan man härröra fatalismen till islam och liknande eller kalvinismen och Predestination inom kristna ideer. Det behöver vi inte göra här.

Istället kan vi fokusera på hur svartpillrad vardag ser ut i största allmänhet? Det varierar från person till person, men utan att gå in på alltför personliga saker så kan man dela med sig av situationen?

Själv är jag trevlig mot de flesta, oavsett position inom samhället eller icke-samhället. Om någon wannabe-snut försöker anmärka på att det är rökförbud på perrongen så säger jag bara "jag vet" med ett glatt leende, röker klart och fimpar sedan, som ett exempel från någon vecka sedan?

Medan andra ojar sig och stönar så dansar jag och ler med ölen högt upp i skyn och ciggen i mungipan, hur ser din vardag ut som har stämplat ut från R&S-liknande sammanhang? Till vardags är det sola å bada i pina colada för egen del, med viss avvikelse för möten medelst allsköns pack och doktorer av olika slag? "Jobbar" inte, direkt, men har någon slags "socialt center"-liknande tillvaro att falla tillbaks till, hehe.

Inga vänner, inga guzzar, ingen para - Bara solsken och solsemester. Vamos a la playa? För att bruka lite allvar så ska man inte vara alltför seriös eller allvarlig när allt ställs på sin spets. Hur lattjar ni som är svartpillrade vardagen som de players ni är? Leken och allvaret i ett, liksom?

Ser fram emot erfarenheter och sköna historier från andra lirare som checkat ut. Vad drivs ni av (drivmedel, internt / externt)? Vad får er att gå upp, gå ut, gå till jobb / utbildning m.m. när "allt är kört" och det inte finns någon ljusning i tunneln (förutom Solen som fenomen och ljuskälla)?

Alltså är detta ingen "deppartråd" utan en peppartråd! Hur reagerar omgivning, om sådan finns, på den uppenbart svarta tillvaron, med mörker och liknande i horisonten?

Coerenza Nera som det heter på utländska

Nej, det var långt innan dess, bevisat i både verklighet och autofiktion. Laugh and grow fat.

Tror min filosofi, eller sedermerea fyllosofi, var att livet tar slut när man är 15 och det där hände circa 25-26 års åldern?

Även om svärtan inte var definierad på sådant sätt som internetideologer och ChatGPT kan formulera på nuvarande nivå så fanns det där inombords hela tiden? Det är svarta pillret, fatalismen, "ödet" och kvasireligion i ett, liksom?

Jag lever exakt som jag gör nu som jag gjorde som 14-åring? Med fulare kropp än då eftersom åldern tar sitt som för alla andra. Visst inte lika vital och utåtagerande kanske, men i stort sett samma som då?

Nu handlar inte tråden om mig specifikt utan om svartpillrade i allmänhet och vardagen för "oss" oavsett vad eller när eller hur o.s.v.

Man får ha i åtanke att jag växte upp i moderna Sverige och inte i ett normalt samhälle. Väldigt extremt d.v.s. så det har sin både yttre och inre påverkan då jag är svensk, hehe.

"Väx upp" kanske vissa vill påstå, men inga träd kan växa i öknen svarar jag då? Och vad är det svarta pillret om inte att stirra i spegeln och se sanning och så?

Ser fram emot seriösa svar i tråden, inte som något förebyggande eller byggande utan bara som "lolz", i princip?

Vi andra säger nog bara att vi är pragmatiska.

Mja. Behöver inte dra in värsta matrixen för att kunna vakna upp och lajfa. Men funkar det för dig så kör på

Relationer och samlevnad --> Manosfärer, maskulinism och mansrörelser
/Moderator