Hypotetiskt skulle man fastställa följande diagnos som huvudspår:
Intermittent explosiv störning (IED - Intermittent Explosive Disorder)
Det här är den diagnos i DSM-manualen som direkt avser individer som uppvisar återkommande, plötsliga utbrott av verbal eller fysisk aggression. För att den ska "fastställas" hypotetiskt i ett sånt här fall pekar man på tre kärnkriterier:
• Det oproportionerliga gensvaret: Det fysiska angreppet (strypgreppet i hotellhissen) är extremt överdrivet och helt oproportionerligt i förhållande till den utlösande faktorn (ett åtta år gammalt skämt i en humorshow).
• Impulsivt och affektstyrt: Utbrottet sker helt utan planering eller ekonomiskt/materiellt mål. Det är en ren och skär impulskontrollstörning där spärrarna släpper på en sekund.
• Känslan av kontrollförlust: Personen "tänder till" i korta ögonblick och upplever efteråt en stark ånger eller ett behov av att snabbt söka terapi, vilket stämmer väl överens med diagnosens kliniska bild.
Sekundära drag (Differentiell spekulation)
På forumet brukar man ofta diskutera IED som en "tilläggsdiagnos" till mer djupt liggande personlighetsstrukturer. I Holms fall spekuleras det i en krock mellan:
1. Sårbar narcissism (ur Narcissistiskt personlighetssyndrom): En extrem överkänslighet för kritik eller kränkningar av den egna prestationen/statusen, där ett skämt upplevs som ett direkt hot mot hela ens existens.
2. Rigida, autistiska personlighetsdrag: Den extrema fixeringen vid detaljer, oförmågan att släppa saker och ett extremt hyperfokus (som krävs för att bli bäst i världen på höjdhopp) slår i det civila livet över i en oförmåga att hantera social ironi och satir.