1 miljon uppehållstillstånd på 8 år - 1 miljon invandrare försörja 1 miljon anhöriga

Regeringen och Sverigedemokraterna vill göra det svårare för invandrare att ta hit anhöriga, alltså familjemedlemmar. De vill bland annat att kraven på att kunna försörja de anhöriga blir strängare.

Det gäller invandrare som har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige, och vill ta hit en anhörig. Anhörig kan vara till exempel en fru, en man eller ett barn under 18 år.

Idag finns krav på att man måste ha tillräcklig inkomst för att ta hit en anhörig. Regeringen och Sverigedemokraterna vill höja kravet så att man måste ha högre inkomst. De vill höja det med 30 procent.

De vill också ändra vad som räknas som inkomst. Pengar från a-kassa och aktivitetsstöd ska till exempel inte räknas som inkomst.

Syftet är att fler ska kunna försörja sig själva och att integrationen ska fungera bättre. Det säger migrationsminister Johan Forssell. Han tycker att reglerna som finns idag är nästan utan krav och har lett till problem. Som att människor hamnar utanför samhället och att många måste bo trångt.

Det kommer bli svårare för personer som vill flytta till Sverige för att bo här med sin familj.

Det blir också hårdare krav på att den som bor i Sverige ska ha bra ekonomi, bostad och kunna försörja sin familj.

De hårdare kraven ska också gälla när någon ansöker om att få förlänga sitt uppehållstillstånd.

En annan ny regel är att personer som har tidsbegränsat uppehållstillstånd måste ha bott i Sverige i minst två år. Först efter det kan deras anhöriga få uppehållstillstånd.

Stefan Löfven var statsminister i sammantaget tre regeringar under de två påföljande mandatperioderna. Under Löfvens första regering, mellan 2015 och 2018, beviljades 535 000 uppehållstillstånd. Toppen kom 2016, året efter flyktingkrisen, med 151 000 uppehållstillstånd. Åren 2019 till 2021, innan Löfven lämnade över till Magdalena Andersson, beviljades 302 000 uppehållstillstånd. Sammantaget beviljades 837 000 uppehållstillstånd under Löfvens sju år vid makten – som innefattade både migrationskrisen och pandemin. Det ger ett genomsnitt på 120 000 tillstånd per år.

Magdalena Andersson var sedan statsminister under ungefär ett år i en socialdemokratisk enpartiregering. Då beviljades 142 000 uppehållstillstånd, varav 47 000 var ukrainare som fick tillstånd under EU:s massflyktingdirektiv. Snittet för hennes regeringsperiod blir således samma siffra, 142 000, vilket är det högsta årssnittet för alla statsministrar någonsin.

• Att vi har mer än 400 000 nya sysselsatta som är utrikesfödda sedan 2015. Antalet sysselsatta svenskfödda är detsamma då som nu. Utvecklingen har varit mycket stark och gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad har minskat markant. Inte sällan är det inom tjänstebranscher i både privat och offentlig sektor som jobben blivit fler.

När vi tittar på arbetsmarknaden fokuserar vi på befolkningen i arbetsför ålder. Som en påminnelse bor 2,2 miljoner utrikes födda i Sverige. Cirka tre fjärdedelar av dessa (1,7 miljoner) är mellan 20 och 66 år, det vill säga i arbetsför ålder. Det är en högre andel än bland den inrikes födda befolkningen där bara hälften är i arbetsför ålder.

Av totalt 1,2 miljoner utrikes födda som är sysselsatta gäller det 170 000 personer (eller 14 procent) som inte når upp till tillräckliga inkomster för egen försörjning.

Att ha ett arbete är en central del i svensk ekonomi och de flesta i arbetsför ålder jobbar, oavsett ursprung. Men, bland utrikes födda är andelen som jobbar mindre. Bland inrikes födda män och kvinnor i arbetsför ålder arbetar cirka 84 procent, bland utrikes födda 70 procent.

Att relativt färre jobbar innebär att relativt färre har en egen inkomst. Bland inrikes födda är det 85 procent som har egenförsörjning, jämfört med 67 procent bland utrikes födda.

Det betyder att 33 procent av de utrikes födda, eller var tredje person i arbetsför ålder, inte är egenförsörjande. Bland dem som har kommit till Sverige sedan 2005 är andelen högre: 37 procent.

En del av dem som inte är egenförsörjande är arbetslösa och söker jobb, en del står utanför arbetsmarknaden. Men också bland dem som arbetar finns de som inte har tillräckliga inkomster för att räknas som egenförsörjande.

De flesta, men inte alla, utrikes födda etablerar sig med tiden på arbetsmarknaden. Men, omkring en tredjedel – cirka 550 000 utrikes födda – saknade egen försörjning år 2023, en ökning med drygt 100 000 personer på tio år. Det är dels eftersom gruppen utrikes födda har vuxit till antalet, dels eftersom vissa har svårare att hitta jobb.