Spelberoende och juridik – rätten till återbetalning – fråga så svarar jag

Hej!

Jag har läst runt en del i olika trådar här på forumet och det är tydligt att många har, eller har haft, problem med spel om pengar. Det verkar också vara många som till följd av spelandet har hamnat i svåra ekonomiska situationer.

Tanken med den här tråden är att samla frågor och diskussion om spelberoende, spelbolagens ansvar och juridiken kring spel. Har någon frågor så svarar jag gärna utifrån den kunskap och erfarenhet jag har. Det här är alltså inte tänkt som någon reklamtråd, utan som en plats för diskussion och information. Det jag skriver ska inte heller ses som individuell juridisk rådgivning.

Lite kort om mig: Jag har tidigare arbetat inom biotech och läkemedelstillverkning. Efter att själv ha haft allvarliga spelproblem under omkring tio år blev jag intresserad av spelbolagens ansvar och juridiken på området. I dag läser jag juridik i Stockholm och arbetar tillsammans med bland annat två processadvokater med ärenden mot spelbolag. Jag har därför erfarenhet av frågorna både ur ett spelares perspektiv och från den juridiska sidan.

Rent juridiskt ingår man ett ramavtal med spelbolaget när man registrerar sig och börjar spela. Varje enskilt spel innebär därefter att ett nytt avtal ingås. Spelandet omfattas därför bland annat av avtalsrättens regler, där det finns bestämmelser som kan få betydelse om en avtalspart medvetet utnyttjar den andra partens utsatta situation.

Ett viktigt avgörande på området är Högsta domstolens dom från 2025, NJA 2025 s. 719, ”Nätkasinot”. Där ansåg HD att spelavtal var ogiltiga eftersom spelbolaget, utifrån bland annat den omfattande speldata som bolaget hade om kunden, måste antas ha känt till hans allvarliga spelproblem men trots det fortsatt att ingå nya spelavtal med honom och rikta påträngande marknadsföring mot honom.

Domen innebär inte att alla som har haft spelproblem automatiskt har rätt att få tillbaka pengar. Det krävs en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat hur personen spelat, vad spelbolaget känt till och hur bolaget agerat.

Sedan den svenska spellagen trädde i kraft 2019 finns dessutom en uttrycklig omsorgsplikt för licensierade spelbolag. Den innebär ytterligare krav på hur bolagen ska agera när en kund uppvisar tecken på överdrivet spelande.

Så fråga på om det är något ni funderar över kring spelbolag, återbetalningskrav, speldata, omsorgsplikt eller juridiken i övrigt, så ska jag göra mitt bästa för att svara!

jaså speljurist har man infört ett eget fack numera ?

Jag jobbar med juridik och enbart kring spel. Så namnet låg nära till hands!

Det blir väl svårt att tex påstå att ett spelbolag måste ha insett spelarens missbruksbeteende pga ex.

flera insättanden under kort period.
stora hopp mellan nivåer
tiltande (överger normalt, "ekonomiskt" spelmönster)
eller tex direkt efter en större turneringsvinst, sätta sig med hela summan på ett cashbord och slumpa bort allt

Pga. att de kan hänvisa till att de inte (varit tvugna) leta efter dylik information i realtid samt reagera

Just sådana parametrar du nämner är relevanta vid bedömningen av speldata.

Högsta domstolen har ställt upp följande parametrar
*anmärkningsvärt stora belopp
*påfallande många spel per dag
*upprepade insättningar efter förluster
*över tid större insatser

Eftersom spelbolagen enligt GDPR artikel 15 är skyldiga att ge ut speldatan blir det i uppenbara fall rätt enkelt att bevisa att sådana omständigheter föreligger och att spelbolaget därför måste antas ha haft vetskap om allvarliga spelproblem.

Du förstår nog inte min poäng, I dels att jag antar de regler du nämnwr t är nått nytt påhitt (många av dem med spelproblem har kämpat många år), möjligen som kom tsm med det där om spelkontroll. En ändring som gjorde att de flesta eller mest använda spelsajter fick en banner till nån myndighetjox på sidorna när man loggat in.

Innan det, säg för fem år sedan, möjligen tidigare, fanns det verkligen ett uttryckligt krav på att med givna ekvationer räkna ut en spelares riskbeteende? Finns det ens idag?

Och låt säga att myndigheten inte gett klara instruktioner på hur undersökande samt verkställande av utelåsande ska ske, så vill jag gärna se ett dömande fall, eller som bäst prejudikat som använts senare som referens

När det gäller till hur ett spelbolags ledning bör antas veta hur risken för missbruk bland sina kunder ser ut, så lär väl ett bevis kunna vara på magens omkrets och de inte så fria sikten till sitt könsorgan ens när de står på dass.

Sen kan man förhoppningsvis undersöka klagande mail och hur de tagit hand om dem.

Jag är helt övertygad om att spelbranchen, inkl ministrar osv, är fyllt av skojare. Jag önskar dig Guds välsigne över valet som jurist för drabbade, I Jesu Namn

Tackar. Vi jobbar mycket kring reklam/kommunikation/speldata för att bevisa vetskap.

Eftersom man ingår avtal när man spelar (varje spel är ett avtal) så dömdes exempelvis NJA 2025 s. 719 enligt avtalslagen 33§. Spelbolaget ansågs ha haft vetskap om den data som det samlade in och använde. Högsta domstolen ansåg att det gick att utläsa från speldatan att spelaren hade allvarliga spelproblem. Spelbolaget förmådde dessutom spelaren att ingå ytterligare spelavtal genom reklam och bonusar vilket gjorde situationen än värre. Avtalen var på denna grund ogiltiga.

Avtalslagen har funnits sedan 1915 och det har alltid funnits en "lojalitetsplikt" i alla avtalsförhållanden, dvs. man ska värna om sin medkontrahent. Ett avtal ska vara ett utbyte som gynnar båda parter.

I dag finns det en särskild omsorgsplikt i 14 kap. 1 § spellagen som stadgar att spelbolaget måste övervaka speldatan och ingripa för att hjälpa spelaren innan denne kommer till skada. I vägledningen till spellagen anges vilka parametrar som ska beaktas i denna bedömning. Däremot är spellagen inte en civilrättslig lag så den kan inte åberopas som enda grund i ett civilrättsligt anspråk. Dock är spellagen, särskilt omsorgsplikten relevant även civilrättsligt för att bedöma vilken vetskap som bolaget haft om spelarens speldata (eftersom bolaget är tvunget att övervaka denna). Det finns slutligen ingen praxis kring omsorgsplikten men den tordes även kunna beaktas i en helhetsbedömning enligt 33 § eller 36 § avtalslagen med analog tillämpning av rättsfallet NJA 2025 s. 719.