Den pågående saken i Borlänge ger anledning att erinra om några mindre smickrande kapitel ur svensk valhistoria. Förvillande valsedlar, otillbörlig budröstning bland äldre och undanplockade konkurrenters valsedlar – i de fall där en tydlig partianknytning kunnat beläggas återkommer samma parti: Socialdemokraterna.
Junsele 1962 – NJA 1965 s. 116. En socialdemokrat lät framställa förvillande valsedlar, vilka delvis distribuerades via den socialdemokratiska valbyrån i Junsele. Tre personer dömdes för otillbörligt verkande vid röstning och två för medhjälp. HD fastställde domen.
Hallsberg 1979. En kommunal förtroendeman dömdes för osant intygande i 20 fall efter oegentligheter vid budröstning bland äldre; omkring 15 innefattade även otillbörligt verkande vid röstning. Kommunvalet upphävdes. Se SOU 1980:45, s. 149–150. Uppgiften att mannen var socialdemokratiskt kommunalråd återfinns i Janne Sundlings ”Missarna som lett till omval”, Fokus, 7 september 2018.
Stockholm 2002 – RH 2005:51. Två socialdemokratiska partiarbetare dömdes efter otillåten budröstning på ett äldreboende där endast socialdemokratiska och blanka valsedlar fanns framlagda. Påföljden blev 75 dagsböter vardera för otillbörligt verkande vid röstning. Hovrätten fastställde domen.
Surahammar 2006. En socialdemokratisk kommunpolitiker plockade undan SD:s valsedlar och dömdes av tingsrätten till 70 dagsböter för otillbörligt verkande vid röstning. Sveriges Radio, ”Politiker i Surahammar dömd för valfusk”, 18 oktober 2007.
Fällande fall finns även i Järpås 1966, NJA 1967 not B 38, och Hudiksvall 1979, SOU 1980:45, s. 149–150. Gärningsmännens partitillhörighet framgår dock inte av dessa källor.
I de fyra historiska fall som här redovisas och där partianknytningen kunnat beläggas återkommer alltså S. Motsvarande fällande fall med tydlig anknytning till M, SD, KD, C eller L har jag ännu inte funnit.
Borlänge 2026 intar däremot en annan ställning: där pågår en utredning, inte ett belagt brottsfall. Rapporteringen rör förkryssade valsedlar, väljartransporter och uppgifter om utdelning av pengar med anknytning till Vänsterpartiets personvalskampanjer. Vad eventuella pengar avsett är oklart. Det förtjänar likväl att noteras att även dessa uppgifter har anknytning till ett parti på vänstersidan.
Mårten Schultz påpekar i SvD-artikeln ”Valfusk ett brott som sällan prövas” att brottet sällan når domstol. Frågan inställer sig då hur mycket som undgår upptäckt. Är de kända fallen representativa för företeelsen – eller endast toppen av ett större isberg? Finns belägg för mer omfattande otillbörlig valpåverkan vid valet 2026?
Skulle samma tendens återkomma i ytterligare fall, återstår den mer intressanta frågan om dess orsaker: partiernas storlek, organisationsform, väljarmobilisering, partikultur – eller blott slumpen? Några få domar medger naturligtvis inga säkra slutsatser och säger heller inget bestämt om mörkertalet. Väljarskjuts och kandidatrekommendationer är inte i sig brottsliga.
Den som känner till ytterligare avgöranden får gärna bidra med rättsfallsreferenser, målnummer och belägg för partianknytningen.
Junsele 1962 – NJA 1965 s. 116. En socialdemokrat lät framställa förvillande valsedlar, vilka delvis distribuerades via den socialdemokratiska valbyrån i Junsele. Tre personer dömdes för otillbörligt verkande vid röstning och två för medhjälp. HD fastställde domen.
Hallsberg 1979. En kommunal förtroendeman dömdes för osant intygande i 20 fall efter oegentligheter vid budröstning bland äldre; omkring 15 innefattade även otillbörligt verkande vid röstning. Kommunvalet upphävdes. Se SOU 1980:45, s. 149–150. Uppgiften att mannen var socialdemokratiskt kommunalråd återfinns i Janne Sundlings ”Missarna som lett till omval”, Fokus, 7 september 2018.
Stockholm 2002 – RH 2005:51. Två socialdemokratiska partiarbetare dömdes efter otillåten budröstning på ett äldreboende där endast socialdemokratiska och blanka valsedlar fanns framlagda. Påföljden blev 75 dagsböter vardera för otillbörligt verkande vid röstning. Hovrätten fastställde domen.
Surahammar 2006. En socialdemokratisk kommunpolitiker plockade undan SD:s valsedlar och dömdes av tingsrätten till 70 dagsböter för otillbörligt verkande vid röstning. Sveriges Radio, ”Politiker i Surahammar dömd för valfusk”, 18 oktober 2007.
Fällande fall finns även i Järpås 1966, NJA 1967 not B 38, och Hudiksvall 1979, SOU 1980:45, s. 149–150. Gärningsmännens partitillhörighet framgår dock inte av dessa källor.
I de fyra historiska fall som här redovisas och där partianknytningen kunnat beläggas återkommer alltså S. Motsvarande fällande fall med tydlig anknytning till M, SD, KD, C eller L har jag ännu inte funnit.
Borlänge 2026 intar däremot en annan ställning: där pågår en utredning, inte ett belagt brottsfall. Rapporteringen rör förkryssade valsedlar, väljartransporter och uppgifter om utdelning av pengar med anknytning till Vänsterpartiets personvalskampanjer. Vad eventuella pengar avsett är oklart. Det förtjänar likväl att noteras att även dessa uppgifter har anknytning till ett parti på vänstersidan.
Mårten Schultz påpekar i SvD-artikeln ”Valfusk ett brott som sällan prövas” att brottet sällan når domstol. Frågan inställer sig då hur mycket som undgår upptäckt. Är de kända fallen representativa för företeelsen – eller endast toppen av ett större isberg? Finns belägg för mer omfattande otillbörlig valpåverkan vid valet 2026?
Skulle samma tendens återkomma i ytterligare fall, återstår den mer intressanta frågan om dess orsaker: partiernas storlek, organisationsform, väljarmobilisering, partikultur – eller blott slumpen? Några få domar medger naturligtvis inga säkra slutsatser och säger heller inget bestämt om mörkertalet. Väljarskjuts och kandidatrekommendationer är inte i sig brottsliga.
Den som känner till ytterligare avgöranden får gärna bidra med rättsfallsreferenser, målnummer och belägg för partianknytningen.
