Forskning på japaner och kineser

Finns det forskning på ”sneögeasiater”, typ japaner och kineser, och deras tillsynes kollektiva autism?

Det är som att de är robotar. Att ”ta dagen som den kommer” är inte deras grej. De gillar schemaläggning, ordning och reda och ett allmänt tråkigt leverne. Om de ska roa sig som vuxna är det med typ manga-figurer, karaoke och annat för västmänniskor obegripliga nöjen.

Det robotaktiga i dessa människor illustreras väl i det här klippet där en man ska visa vad rock n roll är:
https://youtu.be/lr-Cr999fy0

Saknas nog. Se på Unit 731 i WWII. Den gav väst väldans mycket sett till medicinsk kunskap. Enbart för just vi kunde inte ens fatta och göra detta sjuka japaner asiater gjorde med medmänniskor. Det var just som de var robotar inte hade någon känsla alls.

Här släpper de loss lite mer. Eller?

https://youtu.be/BLl9GERTMYg?si=wZ2QK9cIv2t9JeRi

Ja. Eller som de där japanerna som inte fattade att WW2 var slut och körde på tills de fick order om annat. Till 1974. Robotar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hirō_Onoda

Jag tänker att sociala vanor, kulturella traditioner mm spelar in långt mycket mer än genetik.
Samma med oss som är maniskt individualistiska och det kommer ju inte från genetik direkt?

Rockabilly NPC:s 😂

Robotkultur? Låter mindre troligt. Och att vi svenskar, som ett par generationer tillbaka var fast förankrade i bondesamhället, skulle ha en längre tradition av individualistiskt beteende är naturligtvis fel.

Naturligtvis fel vet jag inte. Det är åtminstone så att historiker som Henrik Berggren och Lars Trägårdh argumenterar för att den nordiska, mycket höggradiga, individualismen har djupa anor snarare än att vara något som plötsligt poppade upp från ingenstans.

Det kan argumenteras för saken utifrån historiska familjebildningsmönster - sena giftermål som var i lägre grad kontrollerade av familjen än på de flesta andra håll och det gifta paret etablerade ett eget självständigt hushåll istället för att ingå i en utökad släktfamilj.

En annan aspekt är den lutheranska, enligt vilken individen ansågs stå i egen direkt kontakt med Gud och inte via ett prästerskap eller annan auktoritet. Att den enskilde skulle kunna läsa och begripa bibeltexter själv innebar tidigt en mycket hög grad av läskunnighet.

Det finns, för övrigt, vissa fundamentala överensstämmelser eller sammanfall mellan nordisk och konfuciansk (strikt ickeindividualistisk) kultur. Strävsamhet, arbetsamhet, måttfullhet, självdisciplin och en tveksamhet inför sinnlig njutning.

Apropå genetik kan det måhända vara så att liknande klimat och betingelser kan innebära liknande kulturell och för all del även genetisk evolution avseende beteende.

Känslor tror jag faktiskt de har väldigt mycket av, kanske t.o.m. ett bredare register av vi svenskar. Hur medkänsla och moral fungerar är en annan fråga. Pliktkänslan och kollektivet är extremt viktigt.

Koreaner bör man också betänka, de verkar ännu känslosammare och gör väldigt sentimentala tv-dramer. För övrigt skiljer sig kineser och japaner åt på många punkter, om man nu ska generalisera.

Fast asiaternas mindre snoppar är väl ändå genetiskt? Dom är ju inga hingstar i sängen precis.

Hur förklarar Henrik Berggren det faktum att Sverige varit så icke-individualistiska och tagit emot många asylsökande medan japanerna, som är superrasister, knappt tagit emot några?