Hisingens historia

Enligt bloggen det är länkat till skall gränsen vara tydlig i skogen. Det gäller väl bara att hitta till Vette. Området är ganska fint, men man får inte vara helt handikappad, och det kan vara bra med ordentliga kläder. Jag var där och kollade på O-ringen.

Några ordentliga gårdar nordväst om gamla Lundby tror jag knappast på, men säkert har det funnits något i den lilla dalen där spårvagnarna drar fram. Resten är bara impediment, sten, upp och ner och blött, men man har väl haft djur där. Om man mäter gångväg från kyrkan du nämner till ett något plattare område som Önskevädersgatan, så är det inte stort mer än 2200 meter. Ett sådant område kan väl ha varit någon sorts utäga till en gård eller gårdar också, för säkert klarade folk av sådana avstånd.

Själva Länsmansgården är tydligt byggt på impediment som man väl inte hade så mycken annan nytta av. Man kan också se spår av sprängningar från byggnadsprocessen.

För att förtydliga så låg alltså själva biskopsgården intill kyrkan. Betesmarker mm i det som idag är Biskopsgården. Jag, som inte är bonde, har inte alls tänkt på områdets olämplighet för gårdar, men det du skriver låter rimligt. Det som behöver kollas ofta placeras nära bostadshuset. Betande djur kan utlokaliseras och eventuellt kan man ha en övernattningsstuga för någon vaktande yngling.

Jag har för mig att namnet Kortedala kommer från ett torp vid Runstavsgatan och det är väl inte heller något drömområde (berg, "korta dalar" och behov av tunnelsprängning för att bygga spårväg) för jordbruk?

Vet inte riktigt hur det ser ut där, även om jag jobbade på gymnasiet vid torget, men jag tänkte aldrig på hur marken var, men man nästan hör det.

Om man går till idrottsplatsen Svarte Mosse från vagnen, så kan man hitta plattare områden upp på berget också, men det är berg i dagen på många ställen, så förmodligen har vattenerosion sett till att bättre jord förts ner mot Lundby, eller västerut mot själva skogsområdet.

Något man kan göra är väl att försöka hitta äldre sockenkartor.

Mitt bästa lästips är inte en bok, utan en vandringsblogg -- "Under assistant west coast promo man":s blogg:

https://hisingenharsotvars.blogspot.com/2020/09/

Hisingen, Härs och tvärs i tid och rum.

En vandringsblogg på Hisingen i tid och rum. Iakttagelser, nedslag i min och andras historia. Viktiga händelser och personer från vår ö.

Skall man klaga på något, är det navigeringen på bloggen.

Vill man vandra i rätt ordning, måste man första välja "Arkiv", "Visa mer", "september 2020" och slutligen "LÄS MER" för "Från Tuve kyrka till Svensby, Säve. september 04, 2020". Man hamnar då här:

https://hisingenharsotvars.blogspot.com/2020/09/fran-tuve-kyrka-till-svensby-save.html

Själv har jag hoppat fram och tillbaka och har troligen bara läst hälften av inläggen och vandrat än mindre.

Riktigt trivsam läsning -- rekommenderas starkt. Speciellt om man är intresserad av Hisingens modärna historia.

Det där får du gärna förklara närmare...

Jag ser inte fenomenet på greve Carl David Gyllenborg:s gamla Hisingskarta:

https://historiehemmet.se/historiska-kartor/historisk-karta-over-hisingen-1700-tal-fri-frakt

Historisk karta över Hisingen, 1700-tal

Kartan visar Hisingen utanför Göteborg och dess många gårdar och byar. Kartan är odaterad och osignerad, men har tidigare ägts av greve Carl David Gyllenborg. Kartan finns idag i original i Uppsala universitetsbiblioteks samligar.

Betydligt mer troligt är att det var slut på människor. Åtminstone svenskar och norrbaggar...

Att köpa små närliggande kommuner, som Angered och Bergum, var aldrig ett problem för Göteborg. Den politiska eliten i Göteborg älskade det.

Angered var slut också som resultat av att Göteborg hade fått en del för att säkra vattenförsörjning långt tidigare. Angered försökte faktiskt att skapa ett eget nytt centrum, men det blev inte så mycket av det.

Lägger till att man på den tiden trodde att Göteborg skulle bli en miljonstad, och man fortsatte att bygga i nordöst, och Angered skulle bli Europas Brasilia.

Efter oktober 73 var det slut med de planerna, och i början av 80-talet fick man riva hus.

Det blev fel med Tuve. Lundby skall det vara. Zooma in på kartan så ser du att det står svenska Hisingen nere till vänster också vid Arendal och Syrlösa.

Har googlat lite... Och har kommit till samma slutsats.

Jag kan svära på att jag har sett en modärn handritad karta över Lundby kyrkby på Internet, men jag klarar inte av att hitta den.

Är det möjligen någon som kan hitta kartan över Lundby kyrkby?

Jag hittade dock fyra gamla foton på Biskopsgården. Det här fotot, som ser ut att vara taget från någonstans i närheten av nuvarande Kyrkbytorget, gjorde att jag kom fram till att gården Biskopsgården revs när man byggde ålderdomshemmet vid Byalagsgatan:

https://www.mitti.se/nyheter/kyrkbyns-historia-berattas-i-ny-bok-6.96.31379.99e2fba7c0

Från vänster syns Gropegården, Putsegården ”Pussen” och Biskopsgården med Ramberget i bakgrunden.

Underligt nog syns inte Lundby gamla kyrka på fotot. Antagligen döljs kyrkan av den ljusa mangårdsbyggnaden, som enligt min nuvarande hypotes låg t.v. (d.v.s. norr) om dåvarande Biskopsgården.

I jubileumskartverket från 1923 är många av villorna i kyrkbyn namngivna, men inte gårdarna. Dock är ägarna till markerna markerade. Det ser ganska komplicerat ut:

https://karta.goteborg.se/?m=historiska-kartor

Klicka i "1923" under "Stadens kartverk 1923 och framåt". Seg sida... Och zooma. Riktigt seg sida...

Som synes var det inte mycket byggt i nuvarande Norra Biskopsgården runt 1923. Jag hittar "Nybygget" vid Önskevädersgatan och Molnvädersgatan, men inte mycket mer.

Tyvärr är området väster om kyrkbyn väldigt plottrigt p.g.a. alla storslagna stadsbyggnadsfantasier i kartan.

Ett tips för att orientera sig i nuvarande stadsdelen Biskopsgården, är att ha Stora Vette vid knäcken i "riksgränsen", som referens där uppe i bergen.

Ett tips till: Klicka i "Införlivningsområde" för att se gränserna för Hisingens sju socknar och när de införlivades. Nytt för mig var Ytterby...

Tack! Gårdsfotografen bör ha stått ungefär vid det som nu är Sälöfjordsvallen.
Dagens Biskopsgården byggdes i etapper. Man började med att dra spårväg till Eketrägatan (man kan fortfarande se spåren av spåret mot Färjenäs om man följer banvallen, bland annat onödigt bred tunnel med fäste för kontaktledning under Västra Bräckevägen), till Biskopsgården byggdes först bara norra halvan av Hjalmar Brantingsgatan. Spårvägen tror jag byggdes ut först runt 1960.

Intressant karta, tack - där kan man se att det uppenbarligen fanns ängar eller åkrar i dalen där spårvagnen åker fram norrut mot Björlandavägen.

Och, vad är alla rektanglar? Det måste vara planerade tomtavstyckningar.

Så här såg det ut från luften 1960, där 5:an vände i Bräcke:

https://kartbild.com/#17/57.70109/11.90081/orto-1960

Inte mycket som är förändrat sedan 1960 i närområdet. Förutom att spåren och Konsum är borta.

Följer man istället spåren mot Biskopsgården, ser man var spåren slutade där 1960.

Man ser då också att det numera rivna "Sveriges längsta hus" byggdes före "Bananerna" i Biskopsgården. Man lär sig nya saker varje dag...