Premiärminister Mark Carneys svar på Trumps tariffer är inte det som USA förväntade sig och räknade med. Också om nya kanadensiska strafftullar verkar vara på väg så har Kanada inlett förhandlingar med EU om nånting som beskrivs som "en unik allians". Det är fråga om en liknande samarbete som Norge och Schweitz, men med litet annat innehåll. Det är alltså en mycket närmare relation än bara ett handelsavtal och målet är att bli "äkta grannar".
De få detaljer som har läckt ut innehåller uppgifter om frihandel (men inte för alla varor), en sammanvävning av standarder och liknande krav (som skulle medföra att kanadensiska produkter kan marknadsföras och säljas direkt på EU:s inre marknad), kraftigt förbättrad direkt it-struktur (som inte alls går via USA) och en ombyggnad av det kanadensiska olje- och gasrörstransportsystemet som skulle underlätta export till EU (för tillfället är tyngdpunkten riktad på västkusten och transport till USA). Förslaget innehåller också visa-frihet och rätt för kanadensare att jobba inom EU och för EU-medborgare att jobba i Kanada.
EU-kommissionen är "försiktigt positiv" (vilket är "ordentligt positiv" på normalsvenska
) och beredd att gå vidare. Förutom att man ser Kanada som en pålitlig och fungerande partner med samma värderingar och kultur som i Europa så ser man möjligheten att på samma gång skapa en ny modell för nära samarbete som också kan tillämpas på andra länder (som inte ligger nära EU).
För USA är planerna 1000X värre än ett "fuck you right back"-handelskrig. Dels är USA själv beroende av import från Kanada för en del av de produkter och råvaror Kanada nu i princip erbjuder EU och dels skulle de amerikanska möjligheterna att påverka Kanada minska betydligt. Det är inte osannolikt att det nya avtalet skulle innehålla klausuler om att EU och Kanada agerar gemensamt i handelskrig, vilket skulle tvinga USA att fajtas med hela EU om man ger sig på Kanada igen.
Det handelsavtal Kanada och EU som trädde i kraft 2017 har ökat handelsutbytet mellan partnerna med över +80% sedan det undertecknades (2013), och enligt "källor i Bryssel" har det knappt varit några problem alls, och mycket mindre än med Storbritannien (
).
En av europeiska ledare Carney har diskuterat med innan Kanada vände sig direkt till EU-kommissionen är Finlands president Alexander Stubb. De kommer tydligen väldigt bra överens och är i tät kontakt. När han tillfrågades beskrev Stubb ett sånt närmande mellan EU och Kanada som "a marriage made in heaven" och poängterade att ett sådant närmande är strategiskt, inte enbart ekonomiskt. Stubb drog också till med "Wouldn’t it be lovely if Canada was the 28th state of the European Union rather than the 51st state of the United States?". Detta till de kanadensiska tv-nyheterna.
Den kanadensiska regeringen har också genomfört en undersökning som visar att 80% av de kanadensiska medborgarna ställer sig positivt till tanken. Hela 49% svarade att de skulle understöda ett kanadensiskt medlemskap i unionen, trots att det inte ens är på förslag.
För att det ska bli verklighet kommer alla EU-länder att behöva godkänna ett avtal. Med Orbán utrensad från Ungern är det nu möjligt, också om det inte på nåt vis är garanterat. Men det kommer sannolikt att ta flera år innan det konkretiseras, och det finns också experter (framförallt i USA) som tror att hela grejen är ett påhitt för att få en trumf på hand i handelskriget mellan Kanada och USA.
De få detaljer som har läckt ut innehåller uppgifter om frihandel (men inte för alla varor), en sammanvävning av standarder och liknande krav (som skulle medföra att kanadensiska produkter kan marknadsföras och säljas direkt på EU:s inre marknad), kraftigt förbättrad direkt it-struktur (som inte alls går via USA) och en ombyggnad av det kanadensiska olje- och gasrörstransportsystemet som skulle underlätta export till EU (för tillfället är tyngdpunkten riktad på västkusten och transport till USA). Förslaget innehåller också visa-frihet och rätt för kanadensare att jobba inom EU och för EU-medborgare att jobba i Kanada.
EU-kommissionen är "försiktigt positiv" (vilket är "ordentligt positiv" på normalsvenska
) och beredd att gå vidare. Förutom att man ser Kanada som en pålitlig och fungerande partner med samma värderingar och kultur som i Europa så ser man möjligheten att på samma gång skapa en ny modell för nära samarbete som också kan tillämpas på andra länder (som inte ligger nära EU).För USA är planerna 1000X värre än ett "fuck you right back"-handelskrig. Dels är USA själv beroende av import från Kanada för en del av de produkter och råvaror Kanada nu i princip erbjuder EU och dels skulle de amerikanska möjligheterna att påverka Kanada minska betydligt. Det är inte osannolikt att det nya avtalet skulle innehålla klausuler om att EU och Kanada agerar gemensamt i handelskrig, vilket skulle tvinga USA att fajtas med hela EU om man ger sig på Kanada igen.
Det handelsavtal Kanada och EU som trädde i kraft 2017 har ökat handelsutbytet mellan partnerna med över +80% sedan det undertecknades (2013), och enligt "källor i Bryssel" har det knappt varit några problem alls, och mycket mindre än med Storbritannien (
).En av europeiska ledare Carney har diskuterat med innan Kanada vände sig direkt till EU-kommissionen är Finlands president Alexander Stubb. De kommer tydligen väldigt bra överens och är i tät kontakt. När han tillfrågades beskrev Stubb ett sånt närmande mellan EU och Kanada som "a marriage made in heaven" och poängterade att ett sådant närmande är strategiskt, inte enbart ekonomiskt. Stubb drog också till med "Wouldn’t it be lovely if Canada was the 28th state of the European Union rather than the 51st state of the United States?". Detta till de kanadensiska tv-nyheterna.
Den kanadensiska regeringen har också genomfört en undersökning som visar att 80% av de kanadensiska medborgarna ställer sig positivt till tanken. Hela 49% svarade att de skulle understöda ett kanadensiskt medlemskap i unionen, trots att det inte ens är på förslag.
För att det ska bli verklighet kommer alla EU-länder att behöva godkänna ett avtal. Med Orbán utrensad från Ungern är det nu möjligt, också om det inte på nåt vis är garanterat. Men det kommer sannolikt att ta flera år innan det konkretiseras, och det finns också experter (framförallt i USA) som tror att hela grejen är ett påhitt för att få en trumf på hand i handelskriget mellan Kanada och USA.