Avbeställt en vara innan den skickats, företag (Granngården) vägrar häva ordern.

En mer specifik lag gäller före en mer allmän.

Så i detta fall gäller först distansavtalslagen, därefter konsumentköplagen och sist avtalslagen.

(En näringsidkare "måste" inte skicka varan trots avbeställning, det är ju en rutin näringsidkaren själv valt och bör inte vara något konsumenten får lastas för)

Det står i deras villkor och de har man godkänt vid köp. Min tolkning av lagarna i den ordning de kommer är att villkoren är giltiga enligt lag.

Hur kommer avtalslagen in i detta? Som konsument är det väl ändå konsumentköplagens som är tillämplig. Och vid näthandel också Distansvtalslagen?
Eller finns något kryphål där?

En lag ersätter inte en annan, de har däremot olika prioritetsordning. Min tolkning är att den gemensamma bilden av skrivelserna i köpvillkoren och hur situationen ser ut gör att det landar i avtalslagen i slutändan

Den text du citerar från "avtalslagen" är inte den riktiga avtalslagen utan från avtalslagen2020.se som är en "påhittad" text som inte gäller som riktig lag men däremot är framtagen för att ungefär återspegla vad som anses vara praxis. I deras FAQ står det till och med "www.avtalslagen2020.se är i rättskällehänseende likställd med juridisk litteratur (doktrin) och alltså en mycket svag rättskälla.".

Det är självklart att en specifik lag som konsumentköplagen och distansavtalslagen gäller med högre prioritet än allmänna avtalsprinciper.

Du kan ju försöka hitta ett domstolsbeslut eller beslut från alternativt tvistlösningsorgan när konsument bedömdes behöva betala returfraktavgift när både ångerrätt och öppet köp var tillämpbart, och kunden ångrade sig innan varan skickades från företaget. Jag har sökt och inte hittat något sådant i alla fall, varken i Sverige eller resten av EU. Däremot hittar man flera beslut där konsumenten inte behövde betala några kostnader alls i situationen där kunden ångrat sig då den ännu inte fått varan.

Helvete vad det sitter fast för dig... Här yttrar sig Konsumentverket i en identisk jämförelse.

https://www.konsumentverket.se/fragor-och-svar/2863100/kan-jag-angra-kopet-innan-leverans/

Där står bl.a.
"Ånger efter att företaget tagit del av din beställning
Har företaget hunnit ta del av din beställning när du ångrar dig behöver inte företaget avbryta din beställning. Då ses din beställning som bindande och du kan behöva stå för returfrakten. Vid ångerrätt behöver du betala för returfrakten om företaget uppgett det i sina villkor."

Jag har ärligt talat svårt att förstå vilken situation du försöker argumentera för.
Nu har ju TS redan fått godkänt av Granngården att makulera ordern men bortsett från det så var ju situationen att TS försökte avbeställa en order innan den skickats iväg av företaget, men fått svaret "nej, det får du inte enligt våra köpvillkor".
Du skrev "I detta fall solklart att du behöver betala för returen." men TS hade ju aldrig ens fått någon vara än. Kan vi så här långt åtminstone vara överens om att TS innan varan avlämnades hade rätt att avbeställa varan enligt bestämmelserna i konsumentköplagen såväl som att utöva ångerrätten enligt bestämmelserna i distansavtalslagen? Isåfall tror jag det är någon av följande situationer du vill argumentera för:

1. Företaget har tagit del av avbeställningen och skickar därför inte varan. Dock har de rätt till ersättning motsvarande vad en returfrakt från konsumenten teoretiskt sett skulle kosta.
2. Företaget har tagit del av avbeställningen men struntar i denna och skickar trots det (antingen från sitt eget lager eller direkt från leverantörens lager) varan till konsumenten på så sätt att den dumpas vid tomtgränsen (eller levereras till kund med signatur), enligt avtalet 10-12 dagar senare. Konsumenten skickar därefter tillbaka varan på egen bekostnad.

I situation 1 har näringsidkaren enligt lag inte rätt till någon sådan avgift. Konsument kan visserligen bli skyldig att stå för returfrakten, om varan återsänds. Men här finns det ingen vara att återsända. Enligt artikel 14.5 i konsumenträttighetsdirektivet får inte konsumenten stå för några mer kostnader än de som uttryckligen anges i direktivet. En ersättning till näringsidkaren vad det teoretiskt sett skulle kosta att skicka tillbaka varan kan därför inte tas ut av näringsidkaren (även om det skulle stå så i avtalet, på grund av direktivets tvingande karaktär i artikel 25).

Situation 2 blir ju bara bisarr eftersom ingen skulle vinna på detta: både näringsidkaren och konsumenten skulle få betala för varsin fraktkostnad i vardera riktning. Även om ordern går iväg till leverantör så bör det inte vara särskilt svårt att meddela dem att konsumenten har avbeställt varan och hinna stoppa den i tid, särskilt eftersom den skulle levereras först 10-12 dagar senare. Av ordalydelsen i konsumentköplagen där det står "Om konsumenten avbeställer varan innan den har avlämnats, har näringsidkaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning." kan man ju tolka det som att näringsidkaren inte har rätt att kräva av konsumenten att den måste ta emot varan. Man kan också ifrågasätta om näringsidkaren ens har rätt att skicka varan (om de vet att den är avbeställd). Likaså följer det av EU-direktivet att vid utövad ångerrätt upphör skyldigheterna att fullgöra avtalet, inte minst näringsidkarens skyldighet att leverera varan, vilket innebär att konsumenten bör ha rätt att neka leveransen då det, i och med frånträdandet, saknas giltigt avtal om att varan ska levereras till konsumenten.

Angående Konsumentverkets uttalanden så bör man inte lägga alltför stor vikt på dessa. De är varken lagstiftare eller domstol så deras eventuella tolkning av lagtexter väger lika tungt som tolkningar från vem som helst. Det är underligt att de använder begreppet "då ses din beställning som bindande" när hela poängen med "avbeställning"/"frånträda avtalet" är att man inte längre ska vara bunden av avtalet. Istället finns det en viss avvecklingsprocedur för avtalet man ska följa (t.ex. returnera varan om man fått en sådan, och att företaget ska initiera en återbetalning om det redan fått betalt). I just det exemplet antar jag att varan redan hade skickats (de var snabba med att skicka den) till konsumenten och att konsumenten därför hade fått jackan då frågan skrevs och undrade om konsumenten då behövde betala returfrakt. Men i TS situation så skulle leveransen ske långt senare, om 10-12 dagar, och TS avbeställde varan i god tid i förväg.

En advokat beskriver här hur denne fick rätt i en domstol (AG Rottweil, Urteil vom 11.03.2025, Az. 2 C 285/24), för en konsuments räkning, i ett fall där en vara hade blivit försenad/fastnat under transporten från butiken till konsumenten. På grund av leveransproblemen utövade konsumenten sin ångerrätt. Det ska påpekas att konsumenten inte heller därefter fick någon vara levererad, utan det verkar som att den skickades tillbaka till butiken av speditören. Butiken gick med på återbetalning men ville dock att konsumenten skulle behöva ersätta butiken för kostnaderna motsvarande den returfrakt som speditören hade belastat butiken avseende återsändandet av varan till butiken. Domstolen menar att kostnader för återsändande av varan enligt lagen enbart avser retur från konsument till säljaren, och att en förutsättning därför är att konsumenten har tagit emot varan (dvs. deadlinen på 14 dagar ska ha börjat räknats ner).

Längre ner på samma sida finns en annan dom där konsument inte behövde betala returfrakt, som butiken krävde, i ett fall där ångerrätt först utövats, varpå företaget skickade varan i alla fall 15 dagar senare, varpå konsument nekade mottagandet av varan online direkt hos speditören (AG Rottweil, Urteil vom 31.01.2022, Az. 2 C 397/21).

Notera att samma ångerrätt gäller inom hela EU och ska tolkas likadant inom hela unionen, så att det var en tysk domstol istället för en svensk saknar betydelse. Däremot så är domarna bara från en tingsrätt, så de är inte prejudicerande. Men det är ändå intressant att få reda på hur domstolar dömer. Kanske hade denna domstol tyckt att personen med jackan som ställde frågan hos Konsumentverket inte skulle behöva betala någon returfrakt, åtminstone såvida den nekar leveransen (eller inte hämtar ut den på postkontoret).

Situation 2... Läs vad jag citerade igen.
"Då behöver inte företaget avbryta din beställning"

Du hävdar att företaget begår.ett lagbrott. Jag hävdar att företaget utövade goodwill och avbröt beställningen genom att gå.emot sina villkorade och lagenliga rutiner.

Kunden har rätt att ångra sig, Företaget har rätt att skicka varan ändå, kunden ska i sådant fall betala för returen.

TS hade tur som slapp. Inget lagbrott hade begåtts om så inte blev fallet.

Som sagt, i det fallet kunde TS isåfall ha meddelat transportbolaget att TS nekar att ta emot leveransen (eftersom varan är avbeställd). Då bör inte TS behöva bekosta eventuell ersättning som transportören belastar säljaren i och med att varan då automatiskt går tillbaka till avsändaren innan avlämnande, enligt tolkning som domstolen gjorde i exemplet jag citerade.

Pellets levereras oftast kvittensfritt. Om TS inte vet vilket transportbolag eller vilken leverantör som skickar så är TS bunden att vända dig till Granngården som redan har statuerat vad som gäller.
Min tolkning är att Granngården hade vunnit i en juridisk tvist.