Kvaliteten på svaren här hittills är varierande. Det är klart att du har rätt att avbeställa/ångra ditt köp utan att det ska bli någon kostnad för dig.
Det finns två helt separata lagrum du kan luta dig mot här, och du kan använda det du anser är bäst för ditt fall: dels avbeställningsrätten enligt konsumentköplagen, dels ångerrätten i distansavtalslagen (dessutom har du fått öppet köp). Båda ger dig rätt att avbeställa/häva/ångra ditt köp innan leverans. Båda lagarna är tvingande vilket innebär att avtalsvillkor som är till nackdel för konsumenten, jämfört med vad som följer av lagen, är utan verkan (1 kap. 10 § konsumentköplagen, 1 kap. 4 § distansavtalslagen). Granngårdens avtalsvillkor som säger att du inte har rätt att avbeställa varan innan leverans är alltså utan verkan.
Avbeställningsrätten enligt konsumentköplagen har du redan hittat och finns i 7 kap. 3 §. Den motsvarar helt och hållet 37 § i 1990 års konsumentköplag. Utförlig information om denna kan du hitta i
förarbetena till lagen, sida 46-52, 146-147, och 151-156. Denna rätt gäller alltså i samtliga sammanhang när man köper varor som konsument av företag som ännu inte avlämnats, även i fall då inte ångerrätten gäller (t.ex. om varan är undantagen från ångerrätten, t.ex. varor som tillverkas enligt konsumentens anvisningar, typ måttbeställda gardiner, eller att man beställt något i butik istället för på distans). "Problemet" med denna bestämmelse är att näringsidkaren generellt sett har rätt till skadestånd som motsvarar de kostnader denne haft hittils i samband med köpet, som i och med avbeställningen går förlorade, vilka kan variera från fall till fall. För specialbeställda varor kan det bli högt, men för vanliga lagervaror som bara ligger på hyllan eller i butik som avbeställts innan de packats eller hämtats är näringsidkarens rätt till skadestånd i princip 0 kronor. Se
ARNs vägledande beslut 1998-0858 som stöder detta påstående, där en konsument avbeställt ett par skor som butiken lagt undan i väntan på betalning, där nämnden ansåg att "några särskilda kostnader knappast kan ha uppkommit för bolaget" och därför satte skadeståndet till 0 kr.
Om du avbeställde varan innan den hade packats, och det inte var så att företaget redan lagt en beställning från leverantör i samband med ditt köp eller liknande, ser jag inte varför du ska behöva betala mer än 0 kr i skadestånd. Om näringsidkaren har ignorerat din avbeställning och trots det skickar ut den och sedan kräver att du ska betala returfrakt så ska du såklart inte behöva göra det (i och med att de inte följt lagen och tagit hänsyn till din avbeställning, som du tydligen meddelat i rätt tid innan varan packades). Du kan nog isåfall förmodligen till och med kräva att näringsidkaren själv ska hämta tillbaka varan på egen bekostnad.
Dessutom framgår det av förarbetena ovan, sida 146, angående näringsidkarens rätt till skadestånd vid avbeställd vara, att rätt till sådant skadestånd inte föreligger om näringsidkaren givit öppet köp: "Om säljaren har godtagit att köparen frånträder köpeavtalet utan att betala någon ersättning, exempelvis genom att medge öppet köp, skall detta givetvis gälla.". Jag noterar att Granngården lämnar öppet köp i alla sina försäljningskanaler. De bör alltså inte kunna kräva skadestånd.
Till skillnad från avbeställningsrätten i konsumentköplagen som är en svensk rättighet så är ångerrätten en EU-rättighet som följer av EU-direktiv 2011/83. Ångerrätten börjar löpa direkt när konsumenten lagt anbud och upphör vanligtvis 14 dagar efter att varan levererats. Att man inte skulle ha rätt att ångra köpet förrän varan levererats är en missuppfattning som det inte överhuvudtaget finns stöd för i lagtexten, tvärtom står det uttryckligen i skäl (40) till direktivet att man har rätt att utöva sin ångerrätt innan man tar varan i sin besittning. Att själva "ångerfristen" börjar löpa när man tar emot varan innebär inte att man inte kan utöva ångerrätten innan. Begreppet "frist" avser bara en deadline, dvs. en sluttidpunkt. Ångerfristen handlar alltså enbart om när man senast måste utöva ångerrätten (14 dagar efter mottagande av varan vanligtvis) och har inget att göra med när man tidigast kan utöva ångerrätten. Att ångerfristen "börjar löpa" innebär alltså bara att nedräkningsklockan på 14 dagar tills ångerrätten upphör börjar ticka ner när man får varan.
Följden av att ångerrätten utövas är bl.a. enligt artikel 12 att parternas skyldighet att fullgöra avtalet upphör, vilket rent konkret innebär att näringsidkaren inte behöver leverera varan och att konsumenten inte längre behöver betala för den. Handlar det om ett varuköp gäller generellt att konsumenten ska "skicka tillbaka eller överlämna varorna till näringsidkaren" och att "konsumenten ska bära den direkta kostnaden för återlämnandet av varorna" (artikel 14).
I
EU-kommissionens vägledning till direktivet ges detta exempel: "För övrigt finns det ingenting som hindrar konsumenten från att vägra att ta varorna i besittning i ett fall som detta: Efter att till exempel ha beställt en artikel från näringsidkare X hittar konsumenten ett bättre erbjudande gällande samma artikel från näringsidkare Y. Konsumenten meddelar därför näringsidkare X om att denne utövar sin ångerrätt och hämtar inte ut artikeln på postkontoret.".
Tyvärr så nämns det varken i direktivet eller i vägledningen tydligt vem som ska betala returfrakten om varan aldrig avlämnats till konsumenten, t.ex. om den ligger på postombudet och går i retur, utan texten är skriven på sådant sätt att den förutsätter att konsumenten har fått varan och därmed kan skicka tillbaka den. Men om konsumenten aldrig fått varan är det ju inte konsumenten som skickar tillbaka varan och jag har sett olika tolkningar kring detta, t.ex. baserat på hur "långt" leveransen kommit (ej packad än, packad men ej upphämtad av transportör, under transport, ligger hos postombudet) när konsumenten utövar sin ångerrätt. Exempelvis kan man argumentera för att andra stycket i artikel 14 där konsumenten ska bekosta återlämnandet nödvändigtvis måste syfta på konsumentens egna återlämnande av varan i första stycket (inte minst eftersom det finns en "endast om"-bisats), och blir alltså inte tillämpligt om kunden aldrig fått varan. I och med att EU-domstolen inte har lämnat något klart svar så är det ovisst vad som faktiskt gäller i olika scenarion då konsumenten ännu inte tagit emot varan. Konsumentverket har en uppfattning på sin hemsida, men jag skulle inte lita på att EU-domstolen skulle göra samma tolkning.
I ditt fall tycker jag dock det är självklart att du rimligtvis inte ska behöva betala för returfrakt om företaget ignorerat ditt utövande av ångerrätten och skickat varan i alla fall, om den inte ens packats än.
Det finns också en annan regel när det gäller ångerrätten som du kan luta dig mot: om varan till följd av sin natur inte kan återsändas med vanlig post och näringsidkaren inte heller berättat för dig vad det kostar att återsända varan, så är det näringsidkaren som enligt lag måste stå för returfrakten (det räcker alltså inte att bara skiva "konsumenten står för returfrakten"). Enligt praxis måste näringsidkaren antingen skriva ett exakt belopp, alternativt ett maxbelopp. Se
ARNs vägledande beslut 2019-18386, där en konsument slapp returfraktkostnaden för massa möbler det behövdes en hel lastbil för. Jag ser ingenstans på Granngårdens hemsida där de skriver kostnad för returfrakt av varor som inte kan sändas tillbaka med vanlig post. Dock ser jag fraktpriser avseende frakten
till dig, vilka ofta är annorlunda än vid retur. Man ska alltså inte ta hänsyn till dessa fraktpriser när man ska bedöma huruvida näringsidkaren har informerat om vad returfrakt kostar.
Du har beställt två pallar pellets? Antar att de måste levereras som hemleverans (med lastbil) och därför inte heller kan returneras med vanlig post. Har Granngården berättat/skrivit vad det skulle kosta att returnera pallarna med pellets?
En annan fråga är hur betalade du? Var det med betalkort, med kreditkort, eller på Klarna faktura 30 dagar? Om du inte betalade direkt, utan betalade med kreditkort eller på faktura så bortfaller kreditgivarens rätt att få betalt (2 kap. 16 § distansavtalslagen), i och med att det anses att kreditavtalet upphör att gälla. Om du ännu inte betalat till kreditgivaren är det alltså bra att veta att du inte behöver göra det, och det gäller även om du faktiskt fått varan i din besittning och därefter utövar ångerrätten, även om du ännu inte skickat tillbaka varan. Se
ARNs vägledande beslut 2024-02479, där en konsument som köpt varor på faktura på internet ångrade köpet men varorna fastnat under returtransporten.
Vad gäller ordvalet avbeställa/häva/ångra så är praxis att man inte måste använda "rätt" ord för att exempelvis det ska anses att man har utövat ångerrätten. Så länge det framgår i meddelandet till näringsidkaren att du inte längre vill vara bunden av köpet (t.ex. inte vill ha varan) brukar det anses att ångerrätten kan anses ha utövats.
Mitt tips är att du meddelar företaget skriftligen att deras avtalsvillkor om att man inte får avbeställa en vara efter lagd order strider mot både konsumentköplagen och distansavtalslagen, att man enligt dessa lagar både har rätt att avbeställa varan fram till avlämnandet och ångra köpet, samt att avtalsvillkor som är till nackdel för konsumenten i jämförelse med lagen är utan verkan, och att de därför inte har rätt i att strunta i ditt krav på att avbeställa varan, även om det står så i deras avtal. Börja där tycker jag och se till att de bekräftar att varan avbeställts.
