AI-politik

Vad säger politikerna om AI? Se SVT:s genomgång av partiernas AI-politik.

Vad borde de göra?

Centerpartiet har uttalat sig mest om AI, bl.a. genom matteprofessorn Svante Linusson. Se hans vlogg/Facebookkanal. SD, V, KD och MP nämner inte ens AI i sina valmanifest på riksplanet. De verkar inte bry sig.

Centern var tidigare kritiskt till lagen "EU AI Act" eftersom de inte ville sätta upp för stora hinder för utvecklingen. Nu verkar de ha ändrat sig och är snarare inne på mer reglering, men inte så mycket att Europa:s AI-utveckling kommer ändå mer på efterkälken.

Trumps regering verkar göra mer än EU för att kontrollera AI-risker eftersom de stoppade Anthropics farliga AI. Samtidigt rök Trumpadministrationen ihop med Anthropic när företaget vägrade tillåta att Claude används för bl.a. massövervakning av amerikaner och helt autonoma vapen. Anthropic har därefter fått kraftigt begränsad tillgång till federala uppdrag.

EU reagerade bara på risken att europeiska företag och myndigheter skulle förlora tillgången till Claude. Jag tycker att man borde ha pratat minst lika mycket om hur farliga AI-modeller kan stoppas.

Sveriges AI-kommission presenterade Färdplan för Sverige i november 2024. De ville framför allt få fart på svensk AI. De varnade för överreglering och föreslog inte någon generell skärpning av AI-regleringen.

Vissa lokalpolitiker, bland annat Timråpartiet och lokala Miljöpartiet, vill stoppa nya datahallar eftersom de drar mycket el, ger relativt få permanenta jobb och kan pressa upp elpriset. Annan elintensiv industri kan kanske ge fler jobb per förbrukad TWh men skräms bort av de höjda elpriserna. Vissa vill hellre se europeiska företags datahallar än Googles.

Här är några av mina förslag till politik. Vad har jag missat?

1. Reglering och övervakning av AI-agenter
Jag tycker det mest akuta är riskerna med autonoma AI-agenter som inte bara svarar på frågor utan själva kan ta initiativ, kommunicera på nätet och ta kontroll över maskiner. De är mycket farligare än AI-chatbottar. I sommar har flera allvarliga incidenter rapporterats där agenter fuskat, genomfört cyberattacker och kringgått begränsningar.

Lagen EU AI Act behöver stärkas så att AI-agenter som är mer kapabla än mänskliga hackers inte får agera fritt på Internet. Åtminstone inte utan tydliga begränsningar, övervakning och mänskliga godkännanden av kritiska handlingar. Så fungerar inte AI Act idag. "AI-agent" är inte ens en särskild riskkategori. Viss manipulativ AI-användning som kan orsaka betydande skada är förbjudan. Viss AI-anvädnning räknas som högrisk, exempelvis AI för rekrytering, utbildningsbedömning och andra beslut som påverkar människors liv. Då ställs krav på bl.a. riskhantering, loggning, dokumentation och mänsklig tillsyn. Högkapabla agenters kommunikation på Internet borde räknas som högrisk eller förbjudas helt.

Vi behöver starkare oberoende myndigheter som övervakar AI-systemen, med mer befogenheter. I USA finns NIST:s Center for AI Standards and Innovation (CAISI), och den amerikanska regeringen agerar direkt mot företag. I EU finns European AI Office och i Sverige har IMY och PTS roller.

Internetleverantörerna behöver införa en snabb "kill switch".

2. Skolan
Vi kommer inte att kunna förbjuda AI i skolan, men elever och studenter måste kunna förklara sina egna svar. Det behövs därför mer muntliga redovisningar och salsskrivningar. Studenter kan också få svara på AI-genererade quizzar som testar deras förståelse av det egna arbetet. I stället för att förbjuda AI på universiteten bör kursplaner och vissa uppgifter anpassas så att utbildningen förbereder för nya yrkesroller där AI används.

3. Arbetslöshet och utslagning
Om AI automatiserar en stor del av dagens arbete behövs mer omskolning till bristyrken, inte minst i fattiga länder genom bistånd. Förkortad arbetstid och medborgarlön, eller hellre negativ inkomstskatt, kan behövas. För folkhälsan bör fler ägna sig åt ideellt arbete, men då behövs också stöd återinföras till civilsamhället, bildningsförbund och föreningar. Om AI flyttar inkomster från arbete till kapital behövs en internationellt överenskommen minimiskatt på kapitalinkomster för att begränsa ojämlikheten.

4. Suveränitet och global IT-säkerhet
Europa har en svag AI-industri och små egna molntjänster, pga betydligt mindre riskkapital än USA och Kina. Hur får vi fram mer riskkapital? Mer pengar till statligt ägda företag och forskningsinstitut? Kina verkar ju få statliga företag att vara effektiva. Det är svårt att konkurrera ut kinesiska och amerikanska LLM, men vi kan fortfarande bli bra på att använda AI för att lösa samhällsproblem.

EU:s myndigheter borde ha en nollvision för deras beroende av amerikansk och kinesisk programvara, med några procents minskning per år.

Kina kan vinna AI-racet och därmed få stor makt över Internet. EU och Sverige behöver därför en snabb "kill switch" så att kritisk infrastruktur kan isoleras från omvärlden vid allvarliga cyberangrepp.

5. Datacenter, klimat och elpriser
Datacenter i Asien och USA orsakar enormt mycket större CO2-utsläpp än dem i Europa. Vi borde införa klimattullar mot andra kontinenter och använda klimatutsläppen i handelsavtal, och i vår beskattning av multinationella företag som verkar i Europa.

Datacentren måste få ligga någonstans i Sverige om vi ska ha en egen AI-infrastruktur, men den lokala regionen. Men kan de tvingas gå ned i elförbrukning när det är elbrist, för att begränsa elpriset?

6. Autonoma vapen
Efter Ukraina-kriget kommer nog vapenbestyckade drönare att smugglas till andra länder och användas av skurkar. Är de AI-styrda kan de missbrukas av skurkar, eller vid en AI takeover. Helautomatiska vapen måste därför förbjudas.

Synpunkter?

Bra genomgång, men jag tror hela premissen är fel. Det finns ingen "AI-politik", lika lite som det finns en politik för linjär regression eller för kalkylblad. AI är ingen sektor utan olika metoder och verktyg som används inne i nästan alla områden vi redan har politik för. Att bunta ihop allt under rubriken AI känns modernt men gör faktiskt debatten sämre, inte bättre.

Titta bara på din egen lista. Punkten om skolan är utbildningspolitik, alltså examinationsformer och kursplaner. Punkten om arbetslöshet och medborgarlön är arbetsmarknads och skattepolitik. Suveränitet och riskkapital är näringspolitik och säkerhetspolitik. Datacenter och elpriser är energi och klimatpolitik. Autonoma vapen är försvarspolitik. Nästan ingenting på din lista kräver egentligen en särskild AI politik, det kräver bra energipolitik, bra skolpolitik och bra försvarspolitik. Skillnaden är inte kosmetisk, för i varje sånt område finns det redan sakkunskap och myndigheter som kan frågorna på djupet.

Risken med att göra AI till ett eget stuprör är att man reglerar tekniken istället för skadan. Massövervakning är lika fel oavsett om den görs med AI, med vanlig statistik eller med gammaldags registerarbete för hand. Teknikspecifika lagar åldras dessutom snabbt, medan lagar som utgår från vilken skada man vill förhindra håller mycket längre.

Jag ska vara ärlig med att det finns en invändning som biter. Vissa risker är genuint tvärgående, till exempel autonoma agenter på nätet eller behovet av en kill switch för kritisk infrastruktur. Där har du en poäng. Men även det hör ju hemma i IT säkerhet och krisberedskap, inte i en ny disciplin som vi hittar på och kallar AI politik. Min poäng är inte att ingenting ska regleras, utan att det ska ske inom rätt område och skötas av folk som faktiskt kan sakfrågan.

Man kan vända på hela resonemanget också. Just för att AI är så genomgripande måste den in i varje sakområde, inte isoleras i ett hörn. Elektriciteten förändrade allt just för att den inte blev en egen liten nisch med eget departement. Att kalla AI ett eget politikområde är därför att underskatta tekniken, inte att ta den på allvar.

Så mitt förslag är egentligen tvärtom mot ditt. Sluta prata om AI politik, och kräv istället att varje område blir riktigt bra på sina egna AI frågor.