Modellbilder utan idé, vad är poängen?

Jag fattar faktiskt inte en stor del av det som kallas modellfoto.
Det söks modeller och fotografer hela tiden, men väldigt ofta verkar det inte finnas någon idé alls bakom bilderna. Ingen berättelse, inget koncept, ingen produkt, inget mode, inget porträtt där man försöker säga något om personen, ingen genomtänkt miljö och egentligen ingen tanke kring vad man överhuvudtaget vill göra. Det kan mer vara ungefär som jag är i Stockholm nästa helg någon som vill ta modellbilder, den är en vanlig förfrågan

Bara modell + kamera+ fotograf = modellbild.

Många gånger får jag nästan vibbar av gamla utvikningskalendrar som någon gubbe hängt upp på väggen i verkstaden. En ”snygg ” eller lättklädd person framför kameran, lite sexig pose och sedan är bilden klar. Det rör sig mest om gubbar som fotograf och yngre tjejer som modeller. Även om det finns annat också.

Inbland lägger man till en sportbil, mc, lättklätt eller effekt som eld men fortfarande ganska själlöst. Men den stora frågan vad gör alla med dessa bilder efteråt? Sitter fotografen och drar skinn till dessa?

De har sällan något kommersiellt syfte. Ingen produkt ska säljas, inget klädmärke behöver bilderna, ingen redaktion har beställt dem och det finns ingen berättelse eller dokumentation bakom. De hamnar kanske på Instagram eller i fotografens och modellens portfolio.

Ibland undrar man nästan vad slutmålet är med alla dessa halvsexiga modellbilder. Ska de bara samlas på en hårddisk? Är de dagens motsvarighet till utvikningskalendern på verkstadsväggen?

En bild behöver inte gå att sälja för att ha ett värde. Konst, experiment och bilder man gör bara för att man vill kan självklart vara fantastiska. Men då brukar det åtminstone finnas en idé, ett uttryck eller en ambition bakom.

Det är just frånvaron av det jag inte förstår. Fotografen vill fotografera en modell för att få modellbilder. Modellen vill ha modellbilder för att kunna visa modellbilder. Sedan söker båda nästa session för att göra ännu fler modellbilder.

Vad är det du inte förstår?

Bilderna används till sociala medier

Och fotografen tjänar pengar, han gör det inte för att fylla en hårddisk

På min tid var "Time-for-print" ganska vanligt.

Halvproffsiga fotografer som hyrde studio och halvproffsiga modeller som ville ha en portfolio. Ganska fungerande. I dag så är det nog annorlunda.

Arvodet för modellen var bilderna. Ibland kunde även någon sminkare och/eller kläddesigner vara med och liksom dela på allt och sedan dra nytta av bilderna.

Sorry om det inte riktigt var svar på din fråga.

Utvikningskalendrar har väl en ide om något, varför drar de annars in bensinpumpar längs route 66 och såna saker?


"Själlöst"? Vem är det som bestämt att allt måste ha "själ"? Du låter som en jävla Netflix-idiot eller annan daytime television-kommunist som bara vill se närbilder på ansikten hela jävla tiden bara för att du är så ensam.


Fräscht att demonisera libidon, människans starkaste drift. Du hatar verkligen hur människan är funtad va? Du snackar vitt och brett om hur människan ska ha själ men sedan accepterar du inte människan såsom den de facto är skapt, utan du vill ha en konstruerad människa istället, en Homo Sovjeticus.


Du grubblar för mycket. Tjejer blir glada av att få se en fin bild på sig. Är det något ont i det? Måste allt vara så svårt och komplext?


Herregud vilken vidrigt pretentiös människa du verkar vara. "Jag är bättre än alla andra för jag är KONST". Jaha men vad ÄR konst då enligt dig?

Hur tjärnar man pengar på detta menar du?

Jo, det där existerar nu också! Men det jag faller inom samma att idén är modellbilder / modell och då är det många gånger samma stil

Jag ser väldigt sällan den här typen av bilder utanför kretsarna som själva håller på med modellbilder. Och det är väl lite det jag undrar över: vad gör fotograferna eller modellerna med alla dessa bilder?

De ställs knappast ut, säljs knappast och man ser dem sällan publicerade någonstans utanför modellfotoforum och liknande. Så var tar alla tusentals bilder vägen?

Och jag pratar inte om fotografer som faktiskt har en tydlig stil eller idé, oavsett om det handlar om erotik, mode eller något annat. Jag menar just fotograferingarna där hela konceptet verkar vara: smäll upp en studio, på med några blixtar, hyr in en ung modell och kör ett antal poser som andas Slitz 2001.

Det är också därför jag tycker att mycket av bildspråket känns så otroligt daterat. Det är inte sexualiteten jag reagerar på, utan bristen på idé och utveckling. Samma poser, samma ljus, samma uttryck – om och om igen.

Och ja, stereotypen med den äldre, överviktiga fotografen som betalar en ung modell för att posera är väl knappast något nytt fenomen. Men det gör mig nästan ännu mer nyfiken på slutprodukten vad gör de med alla bilder?

Att allt var samma stil stämmer inte alls när jag fotograferade. Det var nästan tvärt om. Man ville hitta något eget, även modellerna och de som sminkade och eventuellt klädde.

Det är väl inte bara fotografer som har tusentals bilder på sina hårddiskar. Det har ju vanligt folk också. Man tar bilder och ofta tittar man aldrig på dem igen. Men om de blir bra kan man åtminstone publicera dem så att ens bekanta ser. Vad är problemet med detta? Att ta ett foto är inte en kostsam apparat nuförtiden. Och om bilden blir bra kan den bli jättetrevlig och användas som bakgrundsbild e dyl i flera år. Vissa kanske rentav printar ut den till tavla på väggen.

Hatar du kameror eller vad är grejen?

Vad gjorde Slitz för fel 2001? Berätta gärna, jag har läst typ tio Slitz-tidningar och det var innan 2001.

Jag känner till viss del igen mig i din beskrivning. Jag reser runt i världen och fotograferar bland annat modeller (oftast amatörmodeller), och det är långt ifrån alltid jag har någon direkt idé bakom det hela.
Ibland ägnar jag mig åt diverse projekt där jag exempelvis reser runt i Afrika med en gammal Rolleiflex och tar porträtt av tjejer/kvinnor som jag möter.

Tfp ägnar jag mig sällan åt, utan jag betalar mina modeller för tiden dom ställer upp.
Men måste man ha ett syfte med fotograferingen?
Ibland vill jag testa olika filmsorter, kameror och objektiv, och skaffar mig då en modell som kan hjälpa mig med detta.