Hur ska jag bete mig

gör en anonym soc anmälan. då kan soc förklara för henne att om hon inte lämnar den våldsamma pappan så kan barnet komma att placeras.

Skulle tyvärr rekommendera abort om det går och i andra hand att allvarligt överväga sista raden du skrev...

Så du är själv en ensamstående mamma och fadern är inte närvarande. Hur gjorde du när det begav sig?

Hon har rasblandat och bör göra abort. Understöd detta med alla medel. Erbjud henne pengar om hon gör abort! Om det är senare i graviditeten kan abort ändå vara tillåtet om man hänvisar till våldtäkt, värt ett försök... Hon behöver inte nämna hans namn utan kan säga att någon okänd gjorde det.

Tror det är ganska mycket för sent att prata och berätta med den här brudern. Berätta?

Sluta kalla honom ”spermadonatorn” och liknande inför henne. Inte för att han förtjänar respekt, utan för att du behöver behålla kontakten med din dotter. Om hon känner att hon måste försvara honom mot dig kommer hon sannolikt att berätta mycket mindre (!) om vad som händer – och då får han ännu större kontroll.

Det du beskriver är inte ett vanligt dåligt förhållande utan hot, våld, kontroll och ekonomiskt utnyttjande. Att hon ändå släpper tillbaka honom betyder inte nödvändigtvis att hon inte förstår det; människor kan vara mycket hårt bundna till våldsamma partners och återvända flera gånger - särskilt om det finns starka känslomässiga band och nu dessutom ett gemensamt barn på väg.

Säg till din dotter, upprepade gånger så att hon känner att det stämmer: ”Jag tänker inte bestämma över dig, men jag är extremt orolig för dig och barnet. Du kan alltid ringa mig, även mitt i natten, och jag hjälper dig utan att säga ’vad var det jag sa’.”

Men barnets säkerhet går före hennes ilska. Kontakta socialtjänsten och be om råd redan nu. När barnet är fött ska du inte tveka att göra en orosanmälan om mannen finns kvar och det finns risk för hot eller våld.

Håll ALLTID dörren till dottern vidöppen, men var kompromisslös när det gäller säkerheten.

Och som läkare vill jag poängtera detta:

Det finns dessutom ytterligare ett skäl att ta barnets uppväxtmiljö på största allvar. Ingen kan veta vilka egenskaper barnet ärver, men temperament, impulsivitet och stresskänslighet har delvis ärftliga komponenter. Om barnet skulle ha någon sådan sårbarhet blir en trygg, stabil och förutsägbar uppväxt desto viktigare. Det sista barnet behöver är att växa upp med samma hot, kontroll och våld som mamman redan har utsatts för.

Det betyder inte att barnet är ”dömt” på något sätt – tvärtom. En trygg anknytning, stabila vuxna, tydliga gränser och ett hem där barnet slipper rädsla kan vara oerhört skyddande.

Jag vill därför tipsa dig och din dotter att köpa Elin Lundbergs Håll om mig, släpp mig fri och läsa den tillsammans med din dotter. Just nu är kunskap om hur man skapar trygg anknytning och en stabil, förutsägbar uppväxt för barnet betydligt viktigare än fler gräl om mannen.

https://www.bokus.com/bok/9789178851430/hall-om-mig-slapp-mig-fri-om-barns-anknytning-till-foraldrar?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_cam paign=Shopping%20%7C%20Svenska%20%7C%20Allt%20anna t%20%7C%2017%20oct&gad_source=1&gad_campaignid=206 73364949&gbraid=0AAAAADu4EMsei51nOa_szg_8uAE6MRais

Tyvärr. Ledsamt.

Om hon kommer att ha barn med denne kriminelle kommer hom inte att ha en chans att ta sig ur. Hon kommer nog inte heller ha chans till ett nytt liv för vem vill ha styvbarn med en kriminell far? Kommer han någonsin att godta att hon skulle ha en ny partner -- och vem skulle vilja/våga? Allt kommer att bli på barnets pappas krav samt om/när han önskar dyka upp. Vad skulle han bidra med? För hans del kan han skaffa fler barn med andra.

Väldigt sorgligt, jag beklagar. Finns det chans att flytta långt bort med henne och barnet vore det väl bäst för annars är ni båda fast. Han kommer nog inte att nöja sig med bara henne. Du måste tänka på din egen säkerhet också.

Väldigt bra frågor och funderingar. Ja det är ledsamt, sorgligt och tragiskt.

Ge babben ett rejält jävla bidrag så han kan återvandra hem till sin öken.

En förutsättning för att man ska kunna hjälpa någon, är att personen själv vill bli hjälpt. Annars är det ett tämligen hopplöst projekt tyvärr.

Montera dolda kameror eller liknande och sedan när du har oomtvistade bevis så kan du ge dem till polisen.

Om du har någon makt över henne (t ex om du står som ägare på lägenheten hon bor i) så säg att du tänker sluta med det om hon inte bryter kontakten. Att hon kanske flyttar in med blatten istället är en risk du får ta. Stå stadigt i ditt beslut, ändra dig inte pga tjat. Om hon plötsligt en dag återupptar kontakten med dig så säg att du erbjuder henne lägenheten tillbaks igen - på villkor att hon lämnar honom denna gången.

Om du verkligen vill hennes bästa så skiter du såklart i att hon blir arg. Det är ju din dotter. Gör det hon mår bäst av, inte det hon säger sig vilja.

Skräp föder skräp som föder skräp.
Du är skräp, din dotter är skräp, likaså det barn hon kommer föda om vi inte har tur nog att se ett missfall.

Du kan inte rädda den här situationen.
Endast en fascistisk statlig aktör kan, men tyvärr så har vi inte en sådan stat i Sverige.
Eller ja, även kamikaze funkar, if you catch my drift.

Jag vill be dig om ursäkt, min kommentar var helt onödig. De flesta av oss gör det bästa vi kan, jag skulle inte vilja vara i din situation.