Skaffar vissa ett till barn för att dom tror det blir lugnare?

Har detta år sett två olika kvinnor komma själva, båda hade två små pojkar och kvinnorna gav ett hysteriskt intryck. Den ena uttryckte att det var full rulle med barnen och vet att hon var nyseparerad. Separationen framstod avvikande eftersom dom nyligen tagit det stora beslutet att skaffa ett till barn tillsammans.

Jag minns mamman och influencern Peg Parnevik Murray uttrycka i Skavlan för några år sedan att ett barn är mer jobb än flera men utan vetenskaplig grund.

Men är det en typ adhd-morsa så skaffar hon väl gärna en unge till så det liksom händer lite i tillvaron?

Det är bra med åtminstone ett syskon (tycker jag) för då har dom alltid varandra.

Det är inte mer jobb med ett barn, men omställningen är ju klart störst. Säger sig självt.

Att skaffa fler barn kan ju bero på väldigt mycket. Man har barnlängtan, vill ha syskon, man har en plan/dröm om en speciell typ av familj/förhållande, hålla kvar sin partner etc etc. Och då även att man tror/hoppas/tänker att syskon sysselsätter sig tillsammans. Vilket i grunden bottnar i ett behov av att inte behöva ta hand om ett barn.

För barn innebär konstant omsorg och ansvar. I dagen samhälle är ju dock folk så ego att det behövs egentid hela tiden och barn ses som jobbiga hinder (det är skärmar i barnvagnen och Elvanse när de börjar skolan). Och syskon sysselsätter…

Jag förstår mig knappt på folk som bara har ett barn. MEn sen att skaffa fler efter nummer två är väl mer att diskutera.

Om man vill ge sitt barn ett syskon (rimligt) så är det väl inget konstigt att syskonet får samma föräldrar även om paret planerat att separera.
Det låter som mer jobb att skaffa barn med flera olika partners än att skaffa barn med samma person.