Historiskt dåligt resultat för svenska elever i Pisa-mätningen 2026

Snarare Nationaldemokraterna som också trodde på integration och assimilation. Betydligt mildare politik än AfS och NMR.

Nationaldemokraterna bildades ur den nationalistiska kärnan i SD som Jimmie och kompani kuppade bort innan de förvandlade SD till ett nytt borgerligt parti med liberal borgerlig invandringspolitik som fokuserade på blattarnas kläder och religösa sedvänjor och inte på deras genetiska predisposition för kaosblatteri.

Om du läser länken jag postade så kommer du att se att sjunkande snittIQ bland etniska helylleariska danskar (och svenskar) är en av de drivande orsakerna bakom samhällets pågående kollaps. Den andra är massimporten av lågIQgener utifrån.

Det absolut kryllar av vuxna svenska mongobarn i Sverige som röstar sönder landet för att de inte förstår vad de deltager i eller ens vad som händer. Det är helt enkelt för abstrakt. För 150 år sedan var snittIQ i Sverige cirka 115-117 med dagens mått mätt. En idag normalbegåvad svensk hade setts som milt förståndshandikappad. Sverige har haft sjunkade PISA-resultat sedan urlänge, långt innan PISA ens fanns.

Är du korkad på riktigt??? L har styrt i 4 år när det gäller skolfrågor och la nu senast om saker som kommer förbättra barns läskvalitet!

Det handlar alltså om 15åringar, dvs dom som började skolan för 7-8 år sedan. Vilka styrde då????

Som delvis kommunalanställd är det märkligt att se hur skolpersonalen försöker låtsas som problemet inte ligger i utomeuropeisk invandring och svamlar om värdegrund och allas lika värde.

Den äldre stammen av lärare tror fortfarande att "allt gick åt helvete" när skolan blev statlig och tror på något sätt att en stat med dagens socialdemokrater vid makten skulle blir toppenbra och allt det dåliga liksom skulle försvinna av sig självt. Dom tror på allvar att allt blir bra om man bara förstatligar skolan igen. Frågar man varför får man en konstig blick och inga argument.

SD-troll snacket kan du ju lägga ner direkt, du är patetisk som ens kommer med det dravlet. Sveriges invandring kommer ju inte från Kina, Japan, Singapore och Sydkorea därav problemet. Vi pratar om invandring från MENA därav så många problem i Sverige idag. Vem har hävdat att en helt etnisk svensk befolkning skulle prestera på Japans nivå, ingen har hävdat det men vi skulle ligga betydligt högre i PISA-undersökningen iallafall. Intressant att du jämför med länder som är betydligt mer homogena än Sverige och med mycket högre tillit, bättre sammanhållning samt högre snitt-IQ. Verkar som att hur man bygger upp ett samhälle faktiskt har en betydelse, all in på massinvandring och mångkultur är att rasera ett samhälle. Bara för att några länder toppresterar ändrar inte det faktum att massinvandringen till Sverige och Europa varit ett enormt sänke. En digitalisering och kravlös omgivning har också bidragit till dessa dåliga resultat. En uppskattning är att massinvandringen ligger bakom minst 50% av tappet, digitaliseringen cirka 30% och övriga faktorer 20%.

Din tes att dom östasiatiska eleverna skulle krossa dom svenska eleverna faller delvis på att dom inte skulle ha fördelen av sitt eget mer krävande skolsystem men dom skulle troligtvis lyckas något bättre tack vare hög snitt-IQ och mer push från föräldrarna. Skillnaden skulle definitivt minska jämfört med elever uppväxta i deras egna system.
Men återigen du jämför ett land med extremt hög invandring från länder på jorden med mycket låg snitt-IQ i ett kravlöst system med slappa föräldrar och en skadlig digitalisering samt utan disciplin med motsatsen i Asien. Dessa högpresterande asiatiska elever skulle dras ner av kravlöshet, oroligheter och motsättningar, en hämmande digitalisering samt ingen disciplin.

Otroligt hur många som tror att "skärmar" är problemet. Det är som att tro att "sprutor" är problemet när någon trycker i sig heroin.

Jag tror att vi måste börja prata om den svenska skolan som den faktiskt ser ut. Det här började inte med PISA.

Under många år har vi ändrat skolan. Eleverna skulle ta mer ansvar själva, arbeta mer självständigt och läraren skulle inte längre vara lika mycket den som står framme och lär ut. Samtidigt kom nya sätt att bedöma, dokumentera och prata om lärande. Sedan kom det fria skolvalet och friskolorna, samtidigt som Sverige blev allt mer segregerat.

Och sedan förändrades elevunderlaget väldigt snabbt. Vi tog emot många människor från andra länder. Det var politiska beslut. Det är inte invandrarnas fel, men det är självklart att skolan påverkas när många elever ska lära sig svenska samtidigt som de ska lära sig allt annat. På vissa skolor blev förändringen enorm. På andra märktes den knappt.

Det är också där jag tycker att debatten ofta går fel. Bor man i ett välmående område och barnen går i en lugn skola med engagerade föräldrar och lärare kan det vara svårt att förstå hur det ser ut på en skola där lärarna varje dag måste hantera stök, konflikter, språkproblem och bristande studiero.

Samtidigt går resultaten åt fel håll. PISA 2025 visar Sveriges sämsta läsresultat någonsin. 466 poäng i läsning och 464 i matematik. 31 procent av svenska femtonåringar når inte upp till grundläggande nivå i läsning. Pojkarna ligger 41 poäng efter flickorna.

Det är ganska mycket som har förändrats på ganska kort tid. Och ändå har vi ofta pratat som om problemet bara var att barnen måste anstränga sig lite mer.

Kanske ska vi vända på frågan. Barnen är fortfarande barn och lärarna är fortfarande lärare. Det är politikerna som har byggt om systemet.

Om systemet inte fungerar längre kanske det är där vi ska börja leta efter felet.

Det er verre i Norge. Her er 10,4% av elevene unntatt fra å gjøre testen. Norske resultater ville ha vært enda verre uten den høye ekskluderingsprosenten.

https://www.vg.no/nyheter/i/n1l7ea/pisa-2025-hoeyest-andel-elever-med-fritak

Norske politikere har vært veldig opptatt av tidlig barnehagestart. Målet synes å være at alle barn skal ha rett til barnehageplass fra ett år. For at begge foreldrene skal få jobbe full tid.

Barnehager et velferdsgode, og det forventes at barnehagebarna har et godt grunnlag for skolestart og videre utdanning. Da mine barn var små var det få barnehager og mine fikk ikke plass. Da de skulle begynne på skolen merket jeg en viss skepsis. Som om pedagogene i skolen forventet at mine barn lå langt bak barnehagebarna i utvikling.

For små barn uten språk vil mange timer i barnehage hver dag føre til stressreaksjoner. Det er individuelt hvor godt barna tåler dette stresset. Ingen kan si noe sikkert om hvordan stresset påvirker barnas utvikling. Egentlig er det et gedigent sosialt eksperiment som i løpet av de siste 20-30 årene omfatter nesten alle barn. Og som ingen kan forutsi rekkevidden av fullt ut.

Heldigvis har vi nå skjermene å skylde på.

Men minner om, at opp igjennom historien er det mye som har fordervet barna våre. Først var det vel bøker, som måtte begrenses fordi de satte merkelige idéer i hodet på ungene. Så kom filmer. Radio. Rockemusikk. Tegneserier. Kabel-TV. TV-spill. Nintendo. PC-spill.

Og nå altså skjermer.

Vart tog eleverna vägen? Hur gick det kan man undra generellt för dessa och hur sjutton ska det här sluta för trenden går nedåt..

Är det så konstigt då? För ett antal år sedan pratades det sällan utländska språk i fikarummen och när ett fåtal satt och pratade arabiska och kom på sig själva ursäktades det hela så att alla skulle förstå. I takt med att andelen personer som pratar arabiska höjts över tid så gör det att dessa personer inte behöver ursäkta sig på samma sätt längre. Detta fenomen har självklart samma inverkan i svenskundervisningen. Det här kan väl knappast komma som en blixt från en ren klar himmel?

Så det är alltså serietidningar som gör att eleverna i Singapore ligger rankade etta?

Problemet är att många är i skolan utan målet att studera. Resultatet blir att de stör andra.

Idealet är att varje elev studerar på sin nivå och jag tror att om man ska få det effektivt så skulle man utnyttja AI och göra en exakt studieplan.

Mindre klasser ,jo många studenter skulle klara att studera själv och de skulle kunna sitta hemma och studera och göra sina uppgifter , inte hela tiden ,men ofta.

Separera elever med olika kunskaper och vilja att lära sig.