Splittras mänskligheten ständigt för att några få ska kunna söndra och härska!?

Vi ser århundrade efter århundrade att människor ständigt splittras upp och ställs emot varandra.

Högern mot vänstern. Katoliker mot protestanter. Shia mot sunni. Män mot kvinnor. Vaccin förespråkare mot vaccinskeptiker, etc.

Ständigt den "lilla människan" som dör och lider i krig som ständigt "triggas fram", alltid med en föreställning om att det är för "den goda sakens skull".

Finns det intressen... maktgrupperingar...institutioner...härskarfamiljer som tjänar på detta och medvetet skapar splittring och lidande för att avleda och försvaga mänskligheten? För att förhindra ett enande och en utveckling av en godare och fredligare värld där människor skulle kunna välja en annan inriktning?

Om det är onda maktstrukturer som ligger bakom. Är det då maktstrukturer som kommer och går? Eller uråldriga sådana som styrt sedan "antiken"?

Människan är i grunden en girig och våldsam varelse. De som inte är det går tyvärr.under i "det naturliga urvalet".

Som jag ser det så är det en direkt spegling av vår natur.
Det börjar i medvetandet där den första splittringen sker. För att uppleva något måste man förtränga en del av vad man inte är -> det andra.
Det finns ett talesätt "Så ovan, så även nedan". Det har folk genom åren i allmänhet tomtat ner till något annat än att det yttre är en spegling av medvetandets inre.
Ungefär här lackar folk ur och säger: "Det där är flum...!" och undersöker aldrig mer.
Men vi upplever allt via dess motsats.
Och dualismen speglas i allt.
Folket kan inte göra något annat än att söndras, för deras natur är just att bita den som försöker höja medvetandet på personen. Tänk "vilt djur i snara" som ska räddas. Men det blir ett hot mot ens förestllningar istället, inte kroppen (eller jo, i slutändan även kroppen...men det är en bit tills dess)
Så kollektivet blir alltid splittrat, men det är inte bara maktens fel - utan ligger även i det egna valet.
När man börjar se det här på djupet och "hjälpa någon förstå" så inser man att hjälpen inte kan komma någonstans än från den egna förståelsen. Och för det krävs för det första ett öppet sinne, en inbjudan, att försöka förstå det som erbjuds bakom orden.
Predikan är motsatsen till förståelse.
Men kyrkan är vad som styrt.
Det betyder något.

Den som förstår kan i slutändan inte vara annat än den som bygger sin egen lycka eftersom de flesta inte är intresserade av någon sanning. De vill ha bekräftelse av sin världsbild - och förskjuter alternativet. Vi bygger våra berättelser.

Jag tror du vet svaret redan

Många gånger splittras människor I grupper och går emot varandra pga. eliten/makthavare.

Men samtidigt så har vi människor I vår natur egon och andra känslor som ilska, avundsjuka eller girighet som gör att vi hamnar i konflikt med varandra oavsett. Som vissa fall där familjemedlemmar dödar varandra. Trots att de har samma ras, samma tro osv. Så händer det ändå.

Hmm. Jag tror att du är inne på något verkligt, men att du placerar förklaringen på fel nivå. Det krävs inte nödvändigtvis en uråldrig, samordnad maktelit för att människor gång på gång ska hamna i konflikt och att vissa ska kunna tjäna på det.

Vi människor har i grunden samma uppsättning personlighetsdimensioner, men vi befinner oss på olika nivåer på respektive dimension och har olika kombinationer av dem. Vissa är exempelvis mycket höga i noggrannhet och samvetsgrannhet, andra lägre; vissa är mer dominanta, tävlingsinriktade och sensationssökande, andra mer försiktiga och följsamma. Hos vissa blir vissa dimensioner dessutom väldigt starkt uttalade.

Det blir intressant när man tittar på vilka människor som söker sig till och lyckas klättra till höga maktpositioner. Hög ambition, tävlingsdrift, självsäkerhet och en stark vilja att påverka kan vara funktionella egenskaper inom exempelvis politiken. Men hos vissa kan samma egenskaper även kombineras med ett extremt behov av dominans, kontroll eller status, låg empati eller en stark benägenhet att manipulera. Då kan man få människor som är ovanligt "lämpade" för att skaffa och behålla makt, utan att de för den skull är representativa för befolkningen i övrigt.

Sedan...förstärker själva maktpositionen vissa beteenden. Institutioner får egna intressen, grupper börjar försvara sin position och människor organiserar sig kring "vi och dom". En makthavare behöver därför inte ha skapat konflikten från början för att kunna utnyttja den. En redan existerande motsättning kan vara ett väldigt effektivt sätt att samla lojalitet och behålla inflytande.

Därför tycker jag att en mer intressant fråga än "vilken uråldrig grupp ligger bakom detta?" är: vilka personlighetsdimensioner, gruppmekanismer och samhällsstrukturer gör att vissa människor söker makt, att vissa av dem når toppen och att makt sedan kan koncentreras och missbrukas?

Det skulle kunna förklara en hel del av det du beskriver, utan att man behöver anta att samma hemliga maktstruktur har styrt världen sedan antiken.

Det troliga är väl att mänskligheten ständigt splittras oavsett om någon utnyttjar det eller inte. Men visst, många är medvetna om denna mänskliga tendens och använder det till sin fördel.

Det hade klart varit trevligare om alla arbetade för att mildra denna mänskliga tendens, men då kommer ego och oförmåga att se utanför sitt eget perspektiv in. När alla har helt rätt blir det problem. Och sedan även det där med makt, resurser och pengar såklart.

Jag har självt trillat i fällan att skylla mycket på den "dolda handen", men jag är inte värre än att jag kan ändra mig. I mitt fall var det så att jag förstörde mitt eget liv och började istället ägna för mycket uppmärksamhet åt mänskligheten i helhet och vad de styrande kan ha för agenda. Det är nog bättre om man fördelar uppmärksamheten lite mer, få lite mer balans mellan den egna tillvaron och större perspektiv.

Man ska kanske inte klaga för mycket när man lever i Sverige. Kollar man hur det ser ut globalt sett så är det ju helt åt helvete. I de flesta andra länder i världen hade jag varit död för längesen, inspärrad eller något annat jävligt. Samtidigt är det klart påfrestande att veta att man i Sverige aldrig haft något privatliv med statens övervakning och avlyssning, diverse radiumimplantat i kroppen och andra konstigheter. Vi har aldrig haft något privatliv eller frihet i tanken i Sverige, och det är deprimerande.

Det finns aktörer som ibland delar intressen men nån puppet-master som styr allt finns inte.

Många är förstås jättenöjda att konspirationsteoretiker är ute och slåss mot väderkvarnar isället för att leva I verkligheten.

De kommer liksom aldrig hitta det där hemliga bergrummet under Denvers flygplats eftersom det inte finns.

Det är väl inte ens en konspirationsteori? Det är väl snarare standard att ledare utser en grupp till fiender för att distrahera folket.

"Jag vet att era liv är skit. Och man skulle kunna tänka sig att det är mitt fel, eftersom jag är er ledare. Men så är det inte alls, utan det beror på... öh... Judarna!"

(Det är lite fascinerande att se hur många som går på det, speciellt bland de som annars tror på alla konspirationsteorier.)

Det var en intressant och utförlig reflektion.

Jag är väl benägen att hålla med om en hel del där. Har väl även tänkt i liknande banor. Intressant att beakta de " olika nivåerna".

Tänker även att just det beskrivna mänskliga "lynnet" (psykologi-djuppsykologi) banar vägen för en söndra och härska- manipulation både i det lilla som i det stora.

Absolut, men där tror jag att man behöver vara lite vaksam på orsakskedjan. Att människans psykologi gör oss mottagliga för polarisering, grupptänkande, rädsla och fiendebilder innebär att dessa mekanismer kan exploateras medvetet. Men det innebär inte att förekomsten av splittring i sig är belägg för att någon har skapat den.

"Söndra och härska" förutsätter trots allt en aktör som söndrar i syfte att härska. I många fall tror jag snarare att motsättningar uppstår genom helt vanliga mänskliga och sociala processer – konkurrerande intressen, identifikation med den egna gruppen, statuskamp, ideologiska övertygelser osv. Därefter kan politiker, organisationer eller andra aktörer upptäcka att motsättningen går att exploatera och förstärka.

Det är en ganska viktig skillnad mellan att skapa en konflikt och att opportunistiskt utnyttja en konflikt som redan finns.

Och kanske är det just där konspirationstänkandet kan uppstå hos vissa... De observerar ett verkligt fenomen – att någon tjänar på en konflikt – och gör sedan det betydligt större antagandet att den som tjänar på konflikten därför också måste ha orsakat den.

Trump, Putin, Netanyahu, är exempel på ledare som vill söndra och härska.
Och via söndra och härska, Vi mot de andra, stanna kvar på ledarrollen.
Till det använder de bland annat "höger vs vänster", vaccinkritik, etc.