Är inte det här med "källor" lite överdrivet?

Jag tycker att det här med källor ibland är lite överdrivet. Jag förstår tanken: man ska inte bara säga något man själv tycker eller tror utan kunna visa att någon med god insyn i ämnet också har kommit fram till något liknande. Men ibland känns det nästan som att källan har blivit viktigare än själva resonemanget.

När jag tänker tillbaka på mina studier känns det ofta som att jag och lektorerna aldrig riktigt förstod varandra. Jag försökte filosofera, resonera och själv komma fram till en slutsats medan de mest verkade vilja kontrollera om jag verkligen hade läst kurslitteraturen.

Samma sak när Jomshof framhåller att hans bok innehåller ”över 500 källor”. Det låter naturligtvis väldigt imponerande, men 500 källor betyder inte automatiskt att slutsatsen är korrekt. Det kan vara 300 islamkritiska eller ratk av anti-muslimska källor, 200 opålitliga muslimska källor och bara några få riktigt pålitliga. En stark källa kan väga tyngre än hundratals dåliga som i princip bara upprepar varandra.

Vi muslimer betraktar naturligtvis Koranen, autentiska hadither och de stora lärdas ord som mycket pålitliga källor. Men inte heller då räcker det alltid att bara klistra in en vers eller ett citat. Frågan är fortfarande om källan faktiskt säger det man påstår, om sammanhanget stämmer och om slutsatsen är rimlig.

På nätet blir det nästan ännu tydligare. Någon ber dig om en källa, du hittar någon sida som stödjer det du säger och plötsligt blir folk övertygade. Men i princip vem som helst kan skapa en hemsida och skriva nästan vad som helst. Ändå granskar väldigt få hur pålitlig sidan är, vem som ligger bakom den eller var uppgiften ursprungligen kommer ifrån.

Källor behövs alltså, men de ska hjälpa oss att kontrollera ett resonemang inte ersätta själva tänkandet. Den viktiga frågan borde inte vara ”Hur många källor har du?” utan: Vad visar de egentligen, hur pålitliga är de och har du tolkat dem ärligt?

Källor är bara ett slagträ för simpla personer som inte kan resonera sig fram till ett inlägg i debatten.

Speciellt när källan är en politiskt tillrättalagd studie gjord av en woke-professor.

Exakt! Ett jävla töntredskap för att döda debatter, som en härskarteknik.

Jo der är onödigt oftast. Antingen pratar man om naturvetenskap och då finns det egentligen bara en källa som alltid är rätt. Sedan inom stadsvetenskapen är der vanskligt för varför skulle en bok beskriva fascism eller vad en stat eller folk är bättre än en egen filosofi. Sedan är bara källor relevanta om mottagaren är beredd att blidka sin åsikt om informationen från källan stämmer.

Skulle inte säga att folk blir övertygade bara för att du presenterar en källa. Snarare skulle jag säga att problemet är det motsatta, att många kategoriskt avfärdar källor helt utan hänsyn till omständigheter. Väldigt ofta ser jag detta om Aftonbladet. Och ja, Aftonbladet vinklar, både i hur de skriver artiklar och vad de väljer att skriva om. Men om Aftonbladet skriver att en SD-politiker blivit dömd för rattfylla så finns det inte direkt någon anledning att tro att de har hittat på det rakt av.

Att vara källkritisk är en sak. Det där är något helt annat.

Men källor är viktigt. Du kan ha ett hur bra resonemang som helst, men det faller om dina premisser är falska.

Ibland ja, ibland inte. Det är fungerar ju inte som något slags bevismaterial i en rättegång men kan vara rimligt när man kommer med makabra påståenden. Vad som är ett makabert påstående har alla olika uppfattningar om.

Om någon påstår att att kung Carl XVI gjorde en dubbelvolt skulle jag vilja ha en källa, gärna film där man ser det hända. Även då skulle jag misstänka AI, men en film skulle stärka trovärdigheten något.

Men i övrigt har TS rätt i att man inte har styrkt något för att man länkar till en källa. Man kan övertyga i olika grad. Källans kvalité spelar stor roll.

Är detta verkligen en tråd som passar i filosofi för övrigt?

Problemet med flashback är att folk på flashback vill ha källor när de egentligen inte är intresserade.

För det första sitter vi på världens största bibliotek en knapptryckning bort om nu intresset finns. I regel är de flest inte ens intresserade, det är mer ett sätt att avfärda andra.
Jag brukar ge källor om de visar sig att man oväntat faktiskt är intresserad av att lära sig något.

Men det är faktiskt få människor som i grunden är beredd att byta åsikt om det framkommer ny information. Det är tex. det som gör winston churchill så stor och ovanlig, att han var beredd att ändra sig om verkligheten inte förhöll sig så som han trodde (och som andrason till hertigen av marlboro, med en extremt privilligierad räkmacka, fick han lära om många ggr. Och var faktiskt beredd att göra så)

Jag kan själv tycka att det är intressant att ha fel och få lära om allt. Men det är inte normaltillstånd. De flesta är inte beredda att ändra sin världsbild. Ta valet nu tex. MAn kan tro att det bara handlar om ett parti. Men människans hela väldsbild hänger samman med att det finns "onda kapitalister" eller "socialister är mentalsjuka", man har gjort sig en gigantisk bild om hur universum fungerar. Minst lika komplex som någon religion.

Sedan nämner du också gurdun-schyman-sjukan. Hon hade läst en artikel i ett ämne och kunde nu allt. Hon förstod naturligtvis inte att för att bedöma en vetenskaplig artikel måste man läste flera i ämnet för att kunna göra sig en bild av den enskilda artikelns värde.

Det har också blivit svårare med AI. Första länken man får om man googlar är nu mer tvättad från tex. könsmässiga och skillnader mellan raser, fast det finns hur mycket underlag som helst.

Eller akademiskt lagda människor och forskare. Akademiska avhandlingar är inte mycket värda om man bara skriver lösryckta påståenden och egna tankar. Det finns utrymme för det också, men då ska det framgå.

Att kunna separera ens egna tankar i akademiskt skrivande är en del av hantverket.

Beror ju på om det är ett argument eller ett påstående, kan hålla med om att ett argument behöver ingen källa, om det inte är så att det är någon annans argument, är det ett eget argument så krävs ju ingen källa. Filosofi och då även debatter är rationellt resonerade kring idéer och tankar, det sker i regel utan empiri.

Hejsan TheSamePerson

Ja källorna är en källa till reflektion. Jag har haft studenter och handlett doktorander, och jag har inpräntat hos dem att källorna är allt, innan du själv blivit en självständig forskare. Och när det inträffat fortsätter du att vänd och vrida på källorna för att skapa nytt vetande. Richard Jomshoffs 500 källor säger ungefär lika mycket som att det finns en miljon böcker på Kungliga Biblioteket. OK?

Allt tänkande utgår från vad andra redan tänkt. Om du inte berättar vilka tänkta tankar som du utgår från vet vi inte om de är dina egna, eller om du använder andras. Och vi vill verkligen veta hur du sätter ihop olika källor till en ny tanke. Det är ju det som är spännande. Alltså kombinationen av olika tänkare, och så gör man något nytt av det.

Tankar utan källor är tyckande. Filosoferande utan källor är som den här mjölnaren Mennocchiio som tänkte att världen var som maskarna i en ostmassa. Tänkvärt och kul men filosofi som akademiskt ämne bygger på källor.

Så jag håller helt med dig att källor i sig säger ingenting utan det är precis som du skriver: "Vad visar de egentligen, hur pålitliga är de och har du tolkat dem ärligt?". Det sista ordet "ärligt" kan jag inte riktigt hålla med om utan en oärlig tolkning uppåt väggarna är en viktig indikator på här välmöblerad tänkaren är i huvudet.

Jag ska börja med att kommentera detta med de förbaskade lektorerna. Jäv: jag har själv varit en sådan. Och, jodå, man vill verkligen se att studenten har kunnat ta till sig kurslitteraturen, för att sedan resonera med utgångspunkt i just de texterna. Det handlar egentligen inte om ointresse av studentens egna resonerande, utan om att se till att studenterna vertkligen har den grund som det (sannolikt) påstås i kursplanen att de ska ha.

Allmänt tycker jag att det finns åtminstone två sorters källor att använda i diskussioner, som här på Flashback. Dels de som man menar påvisar fakta. Som "Kebnekajses sydtopp var enligt mätning 1880 c:a 2115 meter hög, se Wikipedia". Dels de som påstår något som kanske inte är ett faktum (i betydelsen fastslagen sanning), utan snarare ger ett diskussionsunderlag man vill utgå från. Som att citera en politisk eller moralfilosofisk tänkare för att sedan resonera kring lämpliga straffutmätningar.

Sen håller jag helt med om att källor måste värderas, både vad gäller kvalitet och eventuell partiskhet.

Om man påstår sig utgå från fakta tycker jag allt att man ska ange en källa. Då är det absolut inte överdrivet att efterfråga källor om de saknas. Sanningen att säga är det rätt många som bara drar fram "fakta" ni vet varifrån här på FB...

I det andra fallet är det ju inte nödvändigt. Kanske intellektuellt hederligt, kanske som tips till den som vill läsa vidare. Men så viktigt att man behöver svara upp om någon efterfrågar källor? Nja.

Sen har vi ju det lilla problemet med vad som är fastslagna sanningar, och vad som inte är det. Jag hoppar den diskussionen för nu...