Citat:
Ursprungligen postat av
HenAnnan
De politiska partierna i västvärlden har "triangulerat" frenetiskt för att alltid försöka stå så nära stora väljargrupper som möjligt. Som ett exempel kan vi väl ta 2015 års migrationsvåg:
- Först var "alla" partier för en generös invandring
- Sedan, när opinionen vände, var plötsligt "alla" partier för en "stram migrationspolitik"
Men inget parti tog på sig skulden för misslyckandet, trots att "alla" partier varit med om att skapa misslyckandet. Inget "ansvarstagande" där, inte!
Den där "trianguleringen" gör att inget parti står för någonting. Allt är förhandlingsbart. Och alla samlas mot mitten. (Vad "mitten" är skiftar förstås över tid: Det är som med mode: Alla vill ha samma sak samtidigt, men sedan byter alla till något annat ungefär samtidigt. Vad "Mitten" är bestäms av flocken).
Men så finns det ju också det som är "förbjudet". Det finns en gemensam "fiende". Låt oss kalla fienden för "nazist" eller "faschist", ord som har en negativ klang men som inte nödvändigtvis beskriver en ståndpunkt som "fienden" har. Det är bara bra ord att använda så att folk skall veta att "fienden" är ond.
Problemet uppstår när trianguleringen visar att man borde dela samma åsikt som "fienden". Då blir det panik i partihögkvarteret. Undefär som det blev med "stram migrationspolitik".
Efter mycket trixande lyckas man ändå hitta på ett sätt att förklara för folket att man minsann "alltid varit för en stram migrationspolitik", även om alla vet att det nyss var precis tvärt om.
Och om man nu är för "en stram migrationspoiltik", men i praktiken fortfarande kör på i gamla hjulspår så uppstår misstro.
Det är väl därför AfD är framgångsrika i Tyskland. De tidigare regieringspartierna är alla lika skyldiga, och även om man idag säger sig ha reformerat ( = "triangulerat") sina åsikter så fortsätter man i gamla hjulspår. Och man tar inte ansvar. Man återöppnar inte kärnkraften (den som födde industrin med billig energi), och man deporterar inte de 250.000 illegala invandrare som fortfarande är kvar i landet.
Så AfD kommer att prövas av väljarna. Och dom kommer naturligtvis inte kunna göra någon stor skillnad, så i nästaa val kanske dom kommer röstas bort igen.
---
Visst vore det bättre om partierna stod fast vid sina ståndpunkter, och så kunde väljarna i sann demokratisk anda välja mellan ett antal ideologier?
Men frestelsen att sido-förflytta sig för att attrahera fler röster är för stor. Den ekonomiska vinningen av att sitta vid köttgrytorna gör att ideologierna är döda. Alla rusar mot "mitten".
Alla, förutom "nazisterna" och "faschisterna". De som står kvar vid sin ideologi. Och då kanske dom representerar det som folk verkligen hoppas och vill. Även om det leder till tossiga beslut.
Det är ju också demokrati: Att rösta för dåliga beslut.
Intressant analys. Jag håller med om att fascister, nazister, kommunister..ja, varför inte islamister också eftersom de ägnar sig åt politisk islam - att de är ärliga på ett helt annat sätt. Auktoritära rörelser behöver ju inte låtsas vara demokratiska och måste därmed inte ”hänga med” och läsa av vart vinden blåser. De behöver inte vara opportuna på samma sätt. De behöver inte gå i prideparader så att säga.
Du frågar dig om de representerar det folk verkligen vill ha. Min tanke om det; ja, de representerar säkert vad en del människor drömmer om. Demokrati är rörigt, kaotiskt ibland, fullt med svek och fulspel. Det är sannolikt mycket enklare att regera i ett auktoritärt samhälle. Snacka om korta beslutsvägar. Inga långa statliga utredningar, inga omröstningar och kvittningsskandaler.
Nackdelar? Ja. Många och allvarliga. Det är livsfarligt att vara oliktänkande till exempel.
Du, med all respekt, skulle troligen ligga risigt till. Bara en person som tänker fritt kan skriva ett sånt här inlägg. Värre blir det om man betänker att såna här samhällen tenderar att bli paranoida. Tänkande människor generellt är farliga, även om de inte brutit mot någon lag. Intelligens är farligt. (Pol Pot fick för sig att människor med glasögon var intelligentare än genomsnittet och avrättade närsynta på löpande band).
Hitler var livrädd för intellektuellla och tog varje tillfälle till utrensning av inbillade fiender. Ja, i likhet med varenda auktoritär ledare vi sett i modern tid egentligen.
Personligen tar jag hellre den ofullkomliga, röriga, hycklande och svekfulla demokratin i all sin skröplighet, alla dar i veckan.