Efter en incident nyligen där jag blev uppringd av ett säljföretag så upptäckte jag att ett företag där jag tidigare varit kund behållit information om mig mot min vilja, och delat det utanför sitt företag i säljsyfte. De bryter mot både marknadsföringslagarna, och GDPR.
Som jag förstår (efter snabb utfrågning av AI) så är detta olagligt.
Jag förstår också att det inte är ett brott som polisen utreder, och att jag inte kan få någon ersättning på något sätt. Men det jag undrar är om dessa företag blir bestraffade, eller om de bara fortsätter? Är det någon som jobbar med telemarketing, som vet om stora företag spekulerar i risken att bli ertappad? Det är i detta fall inte bara en men flera olagliga förfaranden, som skulle ha fångats upp av olika funktioner och personer genom hela processen. Att alla skulle ha felat samtidigt är lite troligt, och det bedöms från min sida vara utstuderat och genomtänkt hur de agerar.
Blir saken en offentligt tillgänglig handling om det blir en utredning av tilsynsmyndighet?
Kan en journalist eller privatperson hämta ut handlingarna från tilsynsmyndigheten under någon offentlighetsprincip, kanske för att få reda på vilka på företag B som är ansvariga och har hörts i saken?
Blir saken mer komplicerad då försärkingsbolag jobbar under samma tillsynsmyndighet som bankerna?
Detta är ett av sveriges (kanske nordens) största försärkingsbolag. Om detta är utstuderat och systematiskt tjänar de säkert miljonbelopp årligen på detta, och att ingen orkar anmäla.
Företag B har nu gjort sig skyldig till följande:
Det är flera punkter i förfarandet som är direkt i strid mot marknadsföringslagar och GDPR, se AI genererat innehåll på saken:
Företaget använder även "opt out" när man kollar priser på deras hemsida. Automatiskt godkänner man att bli uppringd av en säljare, utan att man själv förstår det om man inte läser en längre text om villkåren för att få se priserna på försäkringen. Man kan inte se priset om man inte samtidigt godkänner att bli uppringd.
Om detta skriver AIn:
Som jag förstår (efter snabb utfrågning av AI) så är detta olagligt.
Jag förstår också att det inte är ett brott som polisen utreder, och att jag inte kan få någon ersättning på något sätt. Men det jag undrar är om dessa företag blir bestraffade, eller om de bara fortsätter? Är det någon som jobbar med telemarketing, som vet om stora företag spekulerar i risken att bli ertappad? Det är i detta fall inte bara en men flera olagliga förfaranden, som skulle ha fångats upp av olika funktioner och personer genom hela processen. Att alla skulle ha felat samtidigt är lite troligt, och det bedöms från min sida vara utstuderat och genomtänkt hur de agerar.
Blir saken en offentligt tillgänglig handling om det blir en utredning av tilsynsmyndighet?
Kan en journalist eller privatperson hämta ut handlingarna från tilsynsmyndigheten under någon offentlighetsprincip, kanske för att få reda på vilka på företag B som är ansvariga och har hörts i saken?
Blir saken mer komplicerad då försärkingsbolag jobbar under samma tillsynsmyndighet som bankerna?
Detta är ett av sveriges (kanske nordens) största försärkingsbolag. Om detta är utstuderat och systematiskt tjänar de säkert miljonbelopp årligen på detta, och att ingen orkar anmäla.
- Företag A (säljbolag) ringer upp mig och presenterar sig som företag B (försäkringsbolag).
Jag frågar varför de ringer mig, och hur de har fått min kontaktinformation (jag har inte offentligt telefonnummer, och är därtill uppförd i spärrregister).
- Säljaren som är anställd hos företag A säger att han är anställd på företag B och säger att jag är tidigare kund där, och vill erbjuda sina produkter.
- Jag frågar vilken information han har om mig, och han har förutom telefonnummer även namn, adress och information om vilka tjänster jag tidigare köpt. Säljaren förstår inte själv att han inte är anställd i företag B, han tror han jobbar för företag A. Jag kopplas till hans chef, som driver säljbolaget, och förstår omedelbart att det är en extern tjänsteleverantör till B.
Företag B har nu gjort sig skyldig till följande:
- Efter upprepade uppmaningar till företaget B från kunden om att sluta ringa och erbjuda produkter, så avslutade kunden kundförhållandet och bad att bli "bortglömd".
- Mot kundens vilja har företag B behållit information om kunden i flera år efter att kundförhållandet avslutades och tar sedan kontakt igen genom säljföretag A som då har full tillgång till detta register.
- Informationen har inte bara olagligt sparats, och nekats raderande trots begäran från kunden.
- Informationen har även delats.
- Vidare har kunden kontaktats mot sin vilja, även fast den reserverat sig mot kontakt.
- Vidare har säljlistorna inte "vaskats" mot spärrlistorna i spärrsystemet (NIX).
- Vid kontakt med bolag B vägrar de uppge vem som är personuppgiftsansvarig eller hur man skall komma i kontakt med ansvariga, och refererar endast till ett digitalt system för klagomål.
- Säljbolaget kontaktar mig senare och säger att det är säljaren som begått ett misstag och att de har tillrättavisat säljaren. (uppenbar lögn eftersom mitt namn inte skulle ha varit på listan)
Det är flera punkter i förfarandet som är direkt i strid mot marknadsföringslagar och GDPR, se AI genererat innehåll på saken:
AI Säger:
Det scenario du beskriver innehåller flera grova överträdelser av svensk lagstiftning och EU-förordningar. Både Företag A (säljbolaget) och Företag B (försäkringsbolaget/uppgiftslämnaren) bryter mot lagen på flera punkter. Nedan följer en genomgång av de lagar som överträds och vad det innebär för företagen:
1. Dataskyddsförordningen (GDPR) Företag B bryter mot flera grundläggande principer och artiklar i GDPR:
Det scenario du beskriver innehåller flera grova överträdelser av svensk lagstiftning och EU-förordningar. Både Företag A (säljbolaget) och Företag B (försäkringsbolaget/uppgiftslämnaren) bryter mot lagen på flera punkter. Nedan följer en genomgång av de lagar som överträds och vad det innebär för företagen:
1. Dataskyddsförordningen (GDPR) Företag B bryter mot flera grundläggande principer och artiklar i GDPR:
Rätten till radering ("rätten att bli bortglömd") (Artikel 17): När kundförhållandet avslutades och du uttryckligen bad om att bli bortglömd, saknade Företag B laglig grund för att behålla dina personuppgifter för marknadsföring. Att vägra radera uppgifterna är ett direkt brott mot GDPR.2. Marknadsföringslagen (MFL) Både säljbolaget (A) och uppdragsgivaren (B) bryter mot svensk marknadsföringslag på flera punkter:
Olaglig vidarelagring och gallring: Personuppgifter får inte sparas längre än nödvändigt för det syfte de samlades in för. Att spara uppgifter i flera år i ett register för att sedan använda dem till säljsamtal efter att kunden sagt upp sig strider mot lagstiftningen.
Olaglig utlämning/delning av personuppgifter: Att Företag B har lämnat ut eller tillgängliggjort ditt register till ett externt säljbolag (Företag A) för marknadsföring utan giltig rättslig grund (eller i strid med att du invänt mot direktmarknadsföring) är ett otillåtet utlämnande.
Bristande transparens och information (Artikel 12–13): När du kontaktar bolaget och begär att få veta vem som är personuppgiftsansvarig har du lagstadgad rätt till tydlig information. Att vägra uppge detta och enbart hänvisa till ett opersonligt digitalt formulär bryter mot skyldigheten att underlätta för den registrerade att utöva sina rättigheter.
Orosmoment kring NIX-registret: Enligt marknadsföringslagen är företag skyldiga att kontrollera sina säljlistor mot det centrala spärregistret (NIX-Telefon) innan de ringer upp privatpersoner. Eftersom du är uppförd i spärrregistret och har ett hemligt nummer är samtalet ett lagbrott i sig. Att ringa någon som uttryckligen har bett om att inte bli kontaktad ("kontaktats mot sin vilja") bryter dessutom mot kraven på god sed vid marknadsföring.
Vilseledande marknadsföring / Ohederliga affärsmetoder (10 och 15 § MFL):Säljaren från Företag A ringer och utger sig felaktigt för att vara anställd på Företag B. Att medvetet eller omedvetet vilseleda kunden om vem man företräder och vilken organisation som ringer är en otillbörlig marknadsföringsåtgärd som vilseleder konsumenten om säljarens identitet och koppling.
Företaget använder även "opt out" när man kollar priser på deras hemsida. Automatiskt godkänner man att bli uppringd av en säljare, utan att man själv förstår det om man inte läser en längre text om villkåren för att få se priserna på försäkringen. Man kan inte se priset om man inte samtidigt godkänner att bli uppringd.
Om detta skriver AIn:
Det här tillvägagångssättet späder på Företag B:s lagöverträdelser avsevärt.
Det som beskrivs här – att baka in godkännande för telefonförsäljning via ”opt-out” i de allmänna villkoren och tvinga kunden att godkänna detta för att ens få se ett pris – är en vanlig men fullständigt olaglig metod enligt både svensk konsumenträtt och EU-lagstiftning.
Genom detta upplägg gör sig försäkringsbolaget skyldig till ytterligare lagbrott:
Det som beskrivs här – att baka in godkännande för telefonförsäljning via ”opt-out” i de allmänna villkoren och tvinga kunden att godkänna detta för att ens få se ett pris – är en vanlig men fullständigt olaglig metod enligt både svensk konsumenträtt och EU-lagstiftning.
Genom detta upplägg gör sig försäkringsbolaget skyldig till ytterligare lagbrott:
1. Brott mot GDPR:s grundläggande krav på ”samtycke” (Artikel 4.11 och 7)För att ett samtycke till att bli kontaktad för marknadsföring ska vara giltigt enligt dataskyddsförordningen krävs det att det är frivilligt, specifikt, informerat och ges genom en aktiv handling. Företag B:s upplägg brister på alla punkter: Ej frivilligt (Villkorad tillgång): När ett företag kräver att man godkänner marknadsföring för att få ta del av en grundläggande tjänst (som att se ett pris på en försäkring), är samtycket inte frivilligt. EU-domstolen och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är glasklara med att man inte får ”köpslå” med personuppgifter på det sättet. Ingen aktiv handling (Opt-out): Att använda en förhandsifylld ruta eller dölja samtycket i ett finstilt avtal (opt-out) är juridiskt ogiltigt. Ett samtycke kräver en separat, aktiv handling (t.ex. att kryssa i en tom ruta själv).
2. Brott mot Marknadsföringslagen (Otillbörlig marknadsföring)Det sätter dessutom press på konsumenten genom vilseledande och aggressiva metoder:Mörkläggning av villkor: Att gömma samtycket i svårtillgängliga avtalstexter när kunden bara letar efter en prisuppgift strider mot marknadsföringslagens krav på tydlighet och transparens gentemot konsumenter.
__________________
Senast redigerad av snurrighamock 2026-08-12 kl. 23:24.
Senast redigerad av snurrighamock 2026-08-12 kl. 23:24.