Citat:
Det mest skrämmande av allt är hur jävla blinda vi är medan det sker framför ögonen på oss.
Lite mer övervakning här. Lite större befogenheter där. Drönare som kan flyga dygnet runt utan att någon ens behöver se dem. Nya register, nya databaser, nya kontrollsystem. Och varje steg har framgångsrikt sålts in som ett undantag, en nödvändighet, en lösning på just det problem som råkar vara aktuellt.
Sedan kommer nästa steg.
Och nästa.
Vi sitter och diskuterar om just den här drönaren är effektiv eller om den sparar skattepengar, medan själva spelplanen förändras under våra fötter. När infrastrukturen väl är på plats kommer den naturligtvis att användas - för den finns ju där. Och förekomsten av övervakningen blir sedan själva beviset på att den behövs. En perfekt rundgång.
Det händer redan utan drönare. Ett par tältade i Gävletrakten. Pratade ryska högt. Någon anmälde dem. De sitter nu internerade utan brottsmisstanke. Tråden om det på detta forum togs bort inom timmar - av hänsyn till rikets säkerhet, förmodligen. En misstanke genererade en anmälan, anmälan blev ett frihetsberövande, och frihetsberövandet blev sitt eget bevis på att misstanken var befogad. Ingen dom. Ingen utredning. Bara rundgången.
Det är så frihet inte försvinner i ett dramatiskt ögonblick. Den mals ner i små, rationella, bekväma beslut medan vi valboskap applåderar varje nytt verktyg eftersom det sägs skydda oss.
Och vi står där som enfaldiga lamm till slakt och diskuterar huruvida slaktmaskinen är kostnadseffektiv.
Det är inte ett enskilt beslut jag är rädd för. Det är att vi verkar ha förlorat förmågan att se riktningen.
Lite mer övervakning här. Lite större befogenheter där. Drönare som kan flyga dygnet runt utan att någon ens behöver se dem. Nya register, nya databaser, nya kontrollsystem. Och varje steg har framgångsrikt sålts in som ett undantag, en nödvändighet, en lösning på just det problem som råkar vara aktuellt.
Sedan kommer nästa steg.
Och nästa.
Vi sitter och diskuterar om just den här drönaren är effektiv eller om den sparar skattepengar, medan själva spelplanen förändras under våra fötter. När infrastrukturen väl är på plats kommer den naturligtvis att användas - för den finns ju där. Och förekomsten av övervakningen blir sedan själva beviset på att den behövs. En perfekt rundgång.
Det händer redan utan drönare. Ett par tältade i Gävletrakten. Pratade ryska högt. Någon anmälde dem. De sitter nu internerade utan brottsmisstanke. Tråden om det på detta forum togs bort inom timmar - av hänsyn till rikets säkerhet, förmodligen. En misstanke genererade en anmälan, anmälan blev ett frihetsberövande, och frihetsberövandet blev sitt eget bevis på att misstanken var befogad. Ingen dom. Ingen utredning. Bara rundgången.
Det är så frihet inte försvinner i ett dramatiskt ögonblick. Den mals ner i små, rationella, bekväma beslut medan vi valboskap applåderar varje nytt verktyg eftersom det sägs skydda oss.
Och vi står där som enfaldiga lamm till slakt och diskuterar huruvida slaktmaskinen är kostnadseffektiv.
Det är inte ett enskilt beslut jag är rädd för. Det är att vi verkar ha förlorat förmågan att se riktningen.
Bra rutat, instämmer till fullo. Och på tal om det ryska paret, var förbryllad att jag inte kunde hitta en tråd om det. Att den blev raderad förklarar det.