Manlig förlossningsdepression - en feldiagnos?

Jo jag vet en kille som var från Nässjö! Han kände sig helt tom med anknytningsproblem hade samma symtom som sin sambo med en förlossningsdepression.

Ja allt är ju möjligt i enskilda fall. Men en stor ökning av förlossningsdepression bland män? En depression i medicinsk mening är en allvarlig sak så jag undrar om diagnosen är rätt. Ränk s.k. uppgivenhetssyndrom... Det var en bluff.

Det heter egentligen "ickegravida föräldern" enligt reportaget på riksradion jag just hörde.

Tillbakadragenheten verkar inträffa senare för rätt många, av de identifierade männen så kan stämma med, tiden de brukar ta ut föräldraledighet och börja känna fysiska påfrestningarna fullt ut,
samt börja grubbla på vad de inte lär hinna med närmsta 5-10 åren.

Det är inte förlossningsdepression, det är en kombination av avundsjuka, irritation, barnslighet och att inte förstå sin roll. Att inte längre stå i centrum och vara huvudfokus för sin partners uppmärksamhet. Att inte vara barnets primära behov och den som i första hand tillgodoser att barnet får mat och närhet.

Förlåt men detta är larv. Väx upp. Mamman har en bebis att ta hand om nu, förstör inte denna första och speciella tid genom att själv bete dig som en bebis. Att du inte är kvinna betyder inte att du inte behövs eller är oviktig. Pappor som har tid över att sitta och sura över att de inte är mamman eller att mamman har modersinstinkter och ägnar sig helhjärtat åt sitt (och deras, de borde vara glada att hon har dessa instinkter) barn har uppenbarligen alldeles för mycket tid över. Barnet behöver försörjas. Blöjor behöver handlas. Mamman behöver hjälp, hon behöver duscha ibland osv osv. Gör någon nytta istället för att tycka synd om dig själv.

Barnet kommer inte vara en bebis för alltid och pappans roll blir allt större eftersom. Det är bara precis i början som barnet är så extremt fysiskt fäst vid mamman. Det är för att vi människor föds förhållandevis outvecklade. Det tar ett år att lära sig gå, inte tre dagar som för djur. De första 9 månaderna är närmast som en fortsättning av graviditeten fast utanför kroppen, ungefär som en kängurunge i mammans pung. Under denna tid har naturen designat det så att bebisen kan få allt den behöver, mat och värme, direkt från mamman.

Ja en kille som inte förstår föräldraskapets ansvar när han skaffar barn borde inte skaffa barn.

I radio intervjuade de en kille som sa att de hade planerat att flytta till Australien och så spräckte den tydligen överraskande nedkomsten dessa planer. Då blev han deprimerad. Jösses. Man kan bli deprimerad för mindre än att höra sådana saker...