Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Nu vet vi inte så mycket om vad som hänt innan mordet och motivbilden, men det är som du säger. Alla mördare mår inte dåligt efter ett mord. Och han kan mycket väl också hålla inne med vad som har hänt och varför av taktiska skäl. Han vinner tid och kan försöka tänka ut vad han ska säga.
Han kan också vilja framstå som empatisk och en mer kännande person än vad han är. Att det inte var planerat, och att han inte visste vad han gjorde.
Studier visar att mord i nära relation inte sällan är mer planerat än vad man kan tro. Många gm har haft tankar på att döda upprepade gånger inan mordet. Även om mordet sedan utlöses av en trigger, och kan förefalla enbart impulsivt, kan det finnas en viss planering involverad.
Många personer som dödar i nära relationer mår mycket dåligt innan mordet. Det handlar ofta om en känsla v förlorad kontroll (över offret) av olika skäl. Det byggs upp under en tid, och inte sällan kan gm ha sökt hjälp för sitt mående strax innan mordet. Ångest, stress, svårigheter att sova...
Mordet blir den ultimata kontrollen över offret, vilket gör att gm lötsligt känner ett lugn.
Nu säger jag inte att det är detta som har hänt, utan bara att det finns vissa som inte mår dåligt efteråt, utan tvärtom.
I det här fallet kan hans tystnad också bero på att han har svårt att förlika sig med vad han har gjort, precis som han säger. Det går inte ihop med den bild han har av sig själv. Kanske har de som han säger haft en underbar semester, inga bråk eller annat groll mellan dom.
Men vi får se, jag misstänker ändå att det kommer upp röda flaggor runt TN och hans beteende, och att han kanske inte alls mått så bra som han påstår den senaste tiden.
Jag hörde för inte så länge sedan att vissa som i vredesmod mördar en närstående ofta har som två ”inställningar” samtidigt:
Dels skäms man, mår dåligt, vet att man begått ett fruktansvärt brott och att man själv är ansvarig för det. Man skyller inte på personen utan tar ansvar för handlingen, tycker inte att den förtjänade att dö och man ångrar att man begick brottet.
En annan del av personen kan samtidigt
långt efter mordet fortsätta beskylla
den man mördat för att ens liv ser ut som det gör idag. ”Det är X fel att jag avtjänar ett livstidsstraff, hade jag inte träffat X hade mitt liv sett annorlunda ut".
Man menade också att det vanligare att det kommer fram att personer som mördar utan tidigare förekomst av kriminalitet är underutvecklade emotionellt än att de har psykiska störningar. Intressant att tänka på TN ur det perspektivet.