Känner bara motivation när jag är påverkad?

Denna vår & sommar har varit tuff för mig mentalt har haft grova problem med motivation och energin på den nivå att jag har haft svårt att ta mig upp ur sängen och ens laga ett mål mat per dag ibland. Stark depression som ett oväder drabbade mig samt massa bakslag på det jag inte orkar med. Ville bara sova bort sommaren förutom kolla VM ungefär var mitt tillstånd i och så är mitt tillstånd fortfarande förutom när jag super till eller röker cannabis då börjar jag kunna navigera normalt och göra saker normalt men det slutar så fort ruset är över.

Ska jag behöva hala mig fram påverkad genom vardagen för att klara av allt som behöver göras eller ska jag ligga nästan som en döende i min säng och bara vila, vila och vila i väntan på ett lyft som inte kommer?

Känns inte bra så som jag har hamnat jag är verkligen inte redo för hösten utan skulle behöva sjukskrivas känns det som. Lider av ADHD, depression och ångest samtidigt och tar ingen medicin just nu förutom lugnande.

Jobbig igenkänning här.

Är berusad nu, såklart. För mig har alltid närhet med mina rötter gjort skillnad. Eftersom jag är på lyset är tipsen för det nyktra tillståndet inte så mycket att ta på.

Är du nära familjen du växte upp med? För mig är den kontakten det som gör det nyktra jaget aningen mer målinriktat. Är du man eller kvinna, tor det har betydelse.

Iaf, jag känner exakt som du. Skriver gärna om mina erfarenheter, ifall du tror det hjälper. Du är inte ensam.

Beklagar, känner igen. För mig började förbättringen när jag började acceptera att jag hade kraschat.

Nä klart att det inte känns bra när man hamnar i det läget men det kan hända alla, även den bäste. Kropp/knopp som säger ifrån för det är eller har blivit för mycket. Kanske minska på dina måsten? Säger du alltid ja till dom runtom när du istället borde sagt nej?

Nä det ska du inte behöva göra för det blir ju lätt en ond cirkel och en ful ovana.

Vet inte riktigt vad jag kan ge för tips. För det som funkade/funkar på mig kanske inte funkar för dig. Men jag har med varit där och (miss)brukade dagligen för att kunna hålla huvudet ovanför ytan och orka med dagen med allt vad det innebar.

Men hur skulle det bli tror du att du testar en dag med att göra det du ska göra och sen belönar dig själv med exempelvis en joppe? Och så gör du så i några dagar. Det går fort att vänja sig. Sen minska med att exempelvis belöna dig varannan eller var 3e kväll. Rätt vad det är så är det att du lyxar till en dag/kväll på en helg eller till och med varannan helg.

Mig hjälpte det att ta kortare promenader i typ skogen eller sitta och stirra utöver havet/sjön. Börja äta rätt och riktigt samt börja smått umgås med vänner.

Har du funderat på att börjat ta adhd medicinen?

Känner igen mig väldigt mycket och precist i det du skriver. Det finns en endaste sak jag har upptäckt som verkligen fungerar, men du kommer inte gilla det. Men jag råder dig kärleksfullt att prova ett par gånger i alla fall.

Det kallas Wim Hof-metoden, och innebär en kortare andningsövning som avslutas med kalldusch/isbad. Det resettar kroppen och knoppen, och ger dig ett dopaminpåslag på 250% som håller nästan hela dagen. Det ger dig energi och motivation likt inget annat.

För mig "botade" det en 25+ år lång depression med ångest, panikattacker etc eftter första gången jag provade. Problemet är att man lär hålla igång det och göra det varje dag. Och det är inget trevligt sätt att börja dagen.

Men efteråt är det som att leva livet på full fart, medans dagar man inte gör det känns som att leva på 50%. Man får kämpa med att övertala sig själv att man mår bra bara man tar sig igenom det.


Jag bifogar ett par länkar med allt du behöver veta om det:

https://explore.wimhofmethod.com/mini-class-class1-breathing-existing/

https://explore.wimhofmethod.com/mini-class-class2-cold-showers/

https://explore.wimhofmethod.com/mini-class-class3-commitment/


Jag önskar dig innerligt lycka till och hoppas det ska hjälpa dig också.

Vänligen
Cuntbuster

Detta är genuint inge hitte på du talar om??

Bör man prova?

Verkligen inte. Det räddade livet på mig. Du borde absolut prova. Hör av dig om du testar.

Haha hoppsan! "Verkligen.", skulle det bara stå.

Det är rätt tufft dock. En kalldusch på morgonen är inte vad man längtar efter. Men det är lite det som det handlar om.

Det är som att äta en groda till frukost. Inget under dagen kommer vara värre än det, så man tar allt det andra med en klackspark, vad det än är.

Börja med andningsövningen och se hur du känner. Ta det lugnt i början. En del grejer kan komma upp, och det kan kännas lite läskigt.

Du kan börja med 30 sek kalldusch. Duscha varmt innan om du vill. Det optimala som jag funnit är 2 minuter. Då uppnår du "thermo genesis", och efter det är det ingen större poäng att duscha vidare, om du inte gillar det. Men då har kroppen vant sig vid kylan. Det är viktigt att fullt slå över till kallt, inte vrida kranen successivt så man vänjer sig under tiden. Chocken är viktig för att kroppen ska slå över till survival mode.

Feel free att dunka dig på bröstet och ryta som ett lejon när du slår om till kallt. Kan vara befriande.