Varför ser så få personer i Väst fram emot döden? Varför gillar man detta livet?

Du resonerar ungefär som svårt kristna eller muslimer.

Vad har du för insyn i meningen med detta livet som du kunde delge oss?

Min bestämda uppfattning är enda målet med livet är att det ska levas.
Om det sen är två timmar eller 114 år är antagligen inte poängen.
Så om man vill vakna glad och ha en bra dag eller välja att se livet som en pina är upp till var o en.
Visst är det lätt filosofera när man är mätt, trygg och slipper frysa men varför inte ta tillfället i akt för rätt vad det så tar våra liv i överflöd slut och vi får börja kämpa för våra liv och då kommer det inte finnas utrymme för filosoferande.

Människan har nog aldrig haft det bättre än från 1970- talet fram tilll slutet av 90-talet, efter det har det sakta men säkert gått åt fel håll där vi idag har en världselit och korruption inom politiken som ingen ens försöker dölja.

Vad den högre meningen att leva sitt liv syftar till finns det lite olika meningar om men jag tror knappast glädje, vänlighet och medmänsklighet är fel i de flesta fall, förutom för islam och gamla testamentet anhängarna.

Tänk så här, om du visste att ett oundvikligt slut för dig och alla andra närmade sig, tex jättemeteoriten Ernst eller vad som.
Om du kunde skapa din egen sista upplevelse vad skulle det vara, vilken känsla skulle du vilja ha med dig in i evigheten?

Ut och mörda o våldta för rättsväsendet har havererat så det finns inga konsekvenser och inget spelar någon roll, sitta i ett hörn o vara så rädd att du inte kan tänka.

Eller försöka förlika dig med verkligheten och sätta dig bekvämt med någon du tycker om tex partner eller katten och titta på det vackra skådespel som meteoriten bjuder på när den kommer susande och sitta i känslan av kärleken och närheten med din partner, katt eller rent av dig själv och på detta sätt låta saker ha sin gång.

Grejen med döden är att den många gånger kommer oannonserad så det kanske lika bra sätta igång och odla en kärlekskänsla oaktat till vad/vem så du slipper oroa dig för när det är dags. Du behöver inte ha en dödsvilja eller ens ha döden i dina tankar. Försök istället ha livet och din livsvilja i förarsätet så du är redo när du som minst anar.
Du har bara en chans med den du är i detta liv sen kommer alla dina tankar minne allt som är du vara borta.

Jag skulle snarare påstå att vi lever i den bästa tiden, på den absolut bästa platsen
Vi har all form av lyx och lever väldigt bra liv i väst
För flera 100 år sen led vanligt folk av förtryck, hårt kroppsligt arbete och fattigdom och obotliga sjukdomar i brist på läkemedel.
Och det är inte så att alla skrattar och har det jättebra i öst idag

Jag skulle inte vilja växa upp i länder med olika former av fattigdom, krig och religionsförtryck
Kanske just därför som många inte vill dö, bli gammal, när man har det så fantastiskt i Sverige
Gillar man inte halvnakna kvinnor och stränder
Så finns kyrkor och andra miljöer där folk är påklädda, isbanor inomhus osv...

Livet är unikt och längtar man till döden så är man extremt psykiskt sjuk.

Du har garanterat inga barn

Ja död i TB hade absolut varit bättre för din del

Varför flyttar du inte till mer traditionella samhällen då? Asien, Sydamerika, ja Ryssland till och med? Mellanöstern är ganska traditionellt fortfarande mig veterligen. Sitta å klaga på sitt liv när du enkelt kan flytta och gifta dig med någon minderårig brud?

Det är inte så lätt att flytta som du beskriver det. Dessutom är Sydamerika och flesta länder i Asien precis som här i Väst, ingen skillnad. Samma med Ryssland.

Finns väl endast några länder i Afrika och Mellanöstern (muslimska länder) där det är annorlunda. Och klart det hade varit en dröm att till exempel kunna gifta sig med en 15 eller 16 år gammal kvinna.

Men dels är det komplicerat att bara flytta, men sen så förändras även Mellanöstern och blir mer liberalt som i Väst. Västerländsk inflytande förstör även Mellanöstern.

Tänkte fråga er angående detta, då det är någonting jag tänkt ett tag på.

Detta livet är helt meningslöst och värdelöst. Vi lever en kort tid på jorden där vi åldras och blir gamla, vilket är det värsta som finns. Därefter dör vi. Så livet i sig är värdelöst. Lägg då till att vi lever i det värsta samhället någonsin. Det värsta i mänsklighetens historia. Dagens samhälle är genomruttet, sjukt och vidrigt. Och vi ser hur det blir värre och värre för varje år. Titta hur kvinnor klär sig till exempel på stranden med stringbikinin som visar nästan hela deras röv. Kvinnor är horor, har ingen anständighet.

Att bli gammal och äldre är värre än att leva. I dagens sjuka samhälle förväntar man sig att man som äldre man ska vara med äldre kvinnor, med kärringar. Och man ser ner på äldre män som är med unga fertila kvinnor. Vi är helt besatta av ålder, trots att det bara är en siffra på ett papper. Livet blir bokstavligen meningslöst när man blir äldre.

Lägg då till den ekonomiska biten där man måste gå upp på morgonen för att jobba för att betala räkningarna. Det är bara en kamp för att kunna klara sig. Har du ett hus blir du slav till banken där du måste betala ränta. Detta trots att alla religioner förbjuder detta men i dagens sjuka samhälle bryr man sig inte.

Lägg då till hur svaga biologiska varelser vi är, där vi blir sjuka lätt, måste gå på toaletten varje dag, känner smärta väldigt lätt och så vidare.

Allting är bara fruktansvärt. Så min fråga är, hur kan det vara så att nästan alla i Sverige och Väst verkar gilla detta livet? Och inte vill dö? Varför ser man inte fram emot döden? Varför blir folk alltid så hysteriska och ledsna varje gång någon person dör? Titta på den 15 år gamla kvinnan i Malmö som blev påkörd av en bil, folk blev hysteriska och ledsna över detta, istället för att vara glada att hon slapp detta livet och istället för att bli glada över denna påminnelsen om hur döden väntar oss alla.

Hur kan folk gilla detta livet? Inte nog med att dagens samhälle är så fruktansvärt, vi ser ju hur det blir värre och värre varje år. Jag vill gärna får seriösa svar här och inte Off-topic argument. Kan ni förklara detta för mig. För jag kan inte förstå varför nästan ingen i dagens samhälle ser fram emot döden och längtar efter döden då döden är en befrielse från detta livet. För jag tänker ju hela tiden på hur skönt döden är och hur döden är det vackraste i livet. Tänker jag till exempel på 1980 talet så tänker jag direkt på hur en 30 åring på den tiden idag nästan är död. Hur kort vi lever och hur snabbt vi närmar oss döden.

Dessutom blir jag väldigt lycklig när jag läser om olyckor såsom Kobe Bryant, Diogo Jota, Johnny och Matthew Gaudreu. Men tittar man på resten av befolkningen så blir dessa genuint shockade och ledsna och verkar se döden som en fiende som måste besegras. Förstår inte detta.

Seriöst, hur kan man gilla detta livet? Speciellt i dagens ruttna och vidriga samhälle? Varför ser nästan ingen fram emot döden som en befrielse från detta livet? Vad är det för fel på folk i dagens samhälle?

På vilket sätt är detta livet bra? Det är ett rent fängelse och det är en mental tortyr att behöva stå ut med dagens samhälle och med hur människor beter sig, speciellt kvinnor. Och alla normala människor längtar ju tills döden för det är en befrielse från detta livet.

Det är inte så lätt att flytta som du beskriver det. Dessutom är Sydamerika och flesta länder i Asien precis som här i Väst, ingen skillnad. Samma med Ryssland.

Finns väl endast några länder i Afrika och Mellanöstern (muslimska länder) där det är annorlunda. Och klart det hade varit en dröm att till exempel kunna gifta sig med en 15 eller 16 år gammal kvinna.

Men dels är det komplicerat att bara flytta, men sen så förändras även Mellanöstern och blir mer liberalt som i Väst. Västerländsk inflytande förstör även Mellanöstern.