Citat:
Ursprungligen postat av
Stiffinger
Anser mammor i dag att de är sjuka för att de fött barn?
Hur curlade är dina patienter? Blir de kränkta när du säger att de inte är sjuka bara för att de ammar?
Vad är dina erfarenheter gällande hur en amningssituation ska se ut, tänker mig om den ska vara lugn, eller ska man typ åka berg-o-dalbana när man ammar, eller kanske vara kartläsare i Svenska rallyt, möjligen sitta på poolkanten bland massor stojande ungar, eller kanske det är bättre med den där filten en bit ifrån stöket? Vad säger din gedigna erfarenhet?
Vad anser du om mitt program? Blev du kränkt av det?
Vad för program?
Ja, många söker vård och vill bli sjukskrivna för ”depression” för att de är ledsna över hemsituationen som amningen och barnet medför. Men du kan vara lugn. De blir inte beviljade sjukskrivning, eftersom att vara ledsen för att maken och de större barnen skäller och skriker på en inte är depression i medicinsk mening.
Det hade säkert varit bra om amningen var en lugn stund, men många gånger handlar det inte om lugn, och inte heller om någon ”stund” utan beskrivs av många mammor som en dygnslång kamp med barn som skriker, släpper bröstet och blir rädd när pappan och syskonen skriker. Och det är ju helt normalt.
I alla tider har kvinnor ammat samtidigt som de arbetat med något annat. Ungen fastknuten i tygstycke under blusen medan modern bär vattenhinkar, mjölkar, gräver upp potatis och sten, bär ved etc. Det här att hela världen måste stanna upp bara för att hon ska amma är ett väldigt nytt påfund.