Citat:
Ursprungligen postat av
Hulebacken
Skönt att detta ger något för oss båda.
Jag har brutit, men mitt huvud har inte låtit mig glömma allt än, kommer nog aldrig göra det. Så mycket som förstördes för mig, medan hon liksom "kom undan" men allt. Dock har jag bestämt mig för att förlåta, blir lättare, så slipper jag försöka förstå varför.
Sen tycker jag det suger att behöva fokusera så mycket på mig själv, trivs inte med det. Dock inser jag väl att jag måste bli stark i mig själv för att kunna ge igen. Hur ser du på att lägga så mycket fokus på jaget? Känner du dig också egoistiskt i det hela?
Tack för svar. Nej, det tar lång tid att glömma, förlåta och gå vidare.
Men nej, jag tycker inte att det är egoistiskt att försöka förlåta sig själv så att man kan börja bygga upp styrka igen. Eller att försöka förstå vilka misstag man har gjort, så att man förhoppningsvis kan undvika att gå i samma fälla nästa gång.
Eller att lära sig om hur tex narcissism och bpd fungerar.
Men sen är det lättare sagt än gjort att jobba på sig själv, och särskilt när man knäckt och traumatiserad. För mig blev allt sämre i flera år, innan min livsgnista och hälsa började återkomma.
Så mitt enda tips är att ha tålamod. Välj dina strider noga, sikta på små baby steps itsället för radikala förändringar.
