Risker kring att bete sig orättvist/orättfärdigt mot andra

Jag tycker folk gör märkliga riskanalyser när det kommer till detta. Om man går runt och skadar andra orättvist/orättfärdigt, varför är man då inte orolig för vad som kan hända en i efterlivet, där förutsättningarna är annorlunda och okända?

Även innan jag blev spirituell och började tro på Gud så resonerade jag kring detta, åtminstone instinktivt. Att "nej det är nog inte så smart att göra någon eventuell person med högre makt/högre teknologi, som skulle kunna läsa våra tankar, pissed off på mig."

Dessutom finns det gott om tecken som antyder att det faktiskt är sannolikt att någon form av "domedag" kan komma. Det står ju överallt i religiösa texter världen över att synder en dag bestraffas, att karma finns, att man ska följa sitt samvete, vara sann mot sig själv och dylikt. Detta gör det hela bara ännu märkligare kring varför folk väljer att ta sådana risker och missköta sig så brutalt.

Så hur tror ni dessa personer tänker? Tror ni att dom helt enkelt bara chansar på att Gud och karma är något som inte kommer finnas i efterlivet, att förutsättningarna där kommer att vara till deras fördel, eller att efterlivet inte finns? Kanske väljer dom på nåt sätt att strunta i att tänka på det, men det är ju också ett beslut.

Enkelt svar. Det finns inget ”efterliv” att oroa sig för. Har du fått för dig något annat beror det på att du har blivit lurad.

Det finns inget efterliv men det gör ju inte att man ska göra människor illa!

Domedag är typiskt kristet. Enbart ett sätt för att religiösa fanatiker ska kunna utöva makt över folket.

Buddister tror på ett liv efter detta.
Troligen varför de är positiva och hjälpsamma.
De tänker rätt.

Jag tycker du tänker rätt. Vad tjänar det till att vara dum mot andra.

Men det är ju inte bevisat att det inte finns ett efterliv, så hur och varför är ni säkra på det? Ni gör ju helt enkelt bara en chansning på att det är så det är, vilket är fine, jag vill bara förstå resonemangen bakom.

Just för att Gud förlåter.
Ju större synd, ju större förlåtelse.

Det är egentligen bara vi pedofiler som är frälsta.

Ja är inte troende så för mig finns det inget liv efter döden, när jag satt vid en god väns säng då han dog så uppfattade jag inget annat än att han tog ett sista andetag och sen var det slut!

Mycket enkelt du kommer bli kol när du för och i det finns det inget räknade liv.

Du spelar ett trist spel av födsel och ohejdad vana och när det blir game over vaknar du till ett trist liv i väntan på en dom.

Du tycker att man inte ska bete sig dåligt mot andra pga straff efter döden? En rent egoistisk tanke alltså.
Själv undviker jag att göra andra illa pga att jag förstår hur jag själv skulle känna det om rollerna var omvända.
Din inställning känns hycklande och självcentrerad och syftar bara till att plocka poäng hos rymdpappa eller få ett bättre liv nästa gång.

Dom tänker nog inget alls. Dom verkar inte ha nåt samvete heller.

Då ligger du bra till trots att du misstror berättelserna om en skapare.

Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra. Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse. Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge, — Matteus 25:33-35