Riksbanken har sålt/köpt obligationer för 1500 miljarder - Bankernas vinster 800 miljarder

”Inflationstakten dämpades i juni, bland annat på grund av lägre livsmedelspriser och transportkostnader”, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Enligt SCB:s siffror sjönk priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 6,8 procent i årstakt i juni. Även priserna på hälso- och sjukvård samt möbler, kläder och skor tappade höjd.

Räknar man bort energipriserna från KPIF-inflationen sjönk inflationen till 0,4 procent, ned från 0,5 procent i maj.

Inflationsnedgången var något mindre än väntat. Analytiker hade i genomsnitt räknat med att inflationen skulle sjunka till 1,2 procent i maj, enligt Bloomberg.

Riksbankens inflationsmål ligger på en KPIF-inflation – där effekterna av boräntor rensats bort – på 2,0 procent.

26 nov 2020 13:27
Jakob • Är det rimligt att ge 1000 miljader i "gratispengar" till svensk de 4 storbankerna som har gått med 80 miljader i vinst varje år de senaste decennierna, och samtidigt inte ställa några motkrav? När vanligt folk får bistånd så villkoras det ofta. Och om riksbanken måste garantera storbankernas soliditet för att de är systembärande, varför äger man inte de systembärande verksamheterna direkt istället? Ingen skulle väll komma på tanken att privatisera annan systembärande verksamhet, ex polis och försvar och annan samhällsbärande verksamhet. Varför ska de privata storbankerna särbehandlas?

All vår utlåning till bankerna sker mot säkerhet så i det avseendet är det inte gratispengar. Vidare pressar våra olika åtgärder ner alla räntor mot vår nollränta och på så vis ökar den ekonomiska aktiviteten vilken alla under rådande omständigheter has nytta av.

Stefan Ingves
Riksbankschef

Riksbanken köpte obligationer för mer än 900 miljarder kronor 2015–21. Följden blev en redovisad förlust på hela 81 miljarder kronor 2022. Det stora negativa resultatet detta år beror på att förluster bokförs direkt. I stället för att under flera år framåt redovisa lägre ränteintäkter än ränteutgifter skrevs obligationernas värde ner till vad de skulle ha inbringat vid en omedelbar försäljning. Förlusterna bokfördes alltså som en engångshändelse genom att orealiserade kapitalförluster fick belasta förra årets resultat.

2022 års förlust innebär att Riksbankens redovisade eget kapital blir negativt. Det låter mer dramatiskt än det är. Riksbanken har också ”dolda reserver” i form av orealiserade kapitalvinster – som formellt inte räknats in i resultaten utan bokförts på värderegleringskonton – och olika avsättningar vilka om de inkluderas ger ett ”totalt” eget kapital på knappt 100 miljarder kronor i bokslutet för 2022. Dessutom är det fullt möjligt för en centralbank – till skillnad från en vanlig bank – att operera med negativt eget kapital. En centralbank kan inte gå i konkurs.

Man kan vidare hävda att penningpolitiken borde ha förts i andra former. Styrräntan var som lägst -0,5 procent (2017–18) och höjdes till 0 i januari 2020. Mer negativa styrräntor före pandemin och en fortsatt negativ sådan under pandemin hade varit möjligt. Då hade samma penningpolitiska stimulanseffekter kunnat uppnås utan så stora värdepappersköp som nu skedde och Riksbankens förluster hade reducerats. I stället hade bankernas vinster förmodligen blivit mindre: de hade hållits nere därför att bankerna sannolikt avstått från att sänka sina inlåningsräntor under noll när de sänkte sina utlåningsräntor.

Men Riksbanken skulle kunna införa kassakrav på bankerna. Det betyder att de måste hålla medel motsvarande en viss del av sin inlåning på ett räntelöst konto i Riksbanken. Det skulle fungera som ett slags bankskatt och minska Riksbankens förluster till följd av de tidigare värdepappersköpen.

Slutsatsen är att Riksbankens förluster förefaller ha blivit onödigt stora. De kunde ha hållits nere genom en politik som inneburit lägre vinster för banker

I november 2020 reserverade sig två av Riksbankens sex beslutsfattare mot beslutet att kraftigt utöka bankens obligationsköp. Vice riksbankscheferna Anna Breman och Martin Flodén, var båda emot, men fick inget gehör. I stället utökades köpen med hela 40 procent och som mest uppgick värdet på Riksbankens obligationsportfölj till nästan 1 000 miljarder kronor.

Beloppet är nästan lika stort som hela Sveriges statsbudget, och som mest ägde Riksbanken runt hälften av alla svenska statsobligationer.

Under pandemin ryckte Riksbanken ut med ett enormt räddningspaket för att stötta ekonomin. Värdepapper för 700 miljarder kronor köptes på marknaden, bland annat så kallade bostadsobligationer för 400 miljarder kronor. Köpen har i efterhand kritiserats eftersom de pressade ned boräntorna och därmed bidrog till den extrema uppgången på bostadsmarknaden under pandemin. Värdepappersköpen ska också granskas av Riksrevisionen.

Riksbankens agerande kan också bli en rejäl smäll för svenska skattebetalare. När banken dammsög marknaden på obligationer under 2020 och 2021 var räntorna rekordlåga. Nu har de stigit kraftigt. Och när räntan stiger sjunker priset på en obligation. Med andra ord ligger Riksbanken back på sin köpräd, och det rejält. Myndigheten har redan flaggat för att det kan bli en brakförlust under 2022. En intern promemoria indikerar att den kan landa på hela 65 miljarder kronor, skriver Handelsbanken i en färsk analys.

Det handlar om stora pengar. Värdepappersberget ska minskas med 490 miljarder kronor fram till år 2025. Det innebär mer än en halvering av värdepappersportföljen. Beloppet motsvarar ungefär nio procent av Sveriges ekonomi, mätt i BNP, under ett år. Men det är tunn is man ger sig ut på.

– Därför att vi inte har gjort oss av med såhär här mycket värdepapper tidigare. Det är den stora förklaringen till det, säger John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms Universitet.

– Men vad ska man göra? Man har inte suttit på sådana här stora tillgångar tidigare. Alla är överens om att det är bra om man kan komma ur det här, då får man ta det lugnt och försiktigt, säger John Hassler.

Hur stor effekt uppåt på räntan avvecklingen av värdepappersportföljen ger bygger på den erfarenhet man fått från när riks- och centralbanker gjorde det motsatta – köpte värdepapper för att sänka räntan.

Organisationen OECD:s ekonomer har beräknat siffror på effekten. De tror på en ökning, för de längre räntorna, på mellan en halv och nästan en procentenhet i Sverige under de närmaste åren. Även de är osäkra på konsekvenserna. John Hassler delar den osäkra bedömingen:

– Kopplingen mellan de här sakerna och den takt som man säljer av det (värdepappren, reds anm) vet vi inte förrän vi ser det, säger John Hassler.

De senaste fem åren har de tre svenska storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank gjort ett sammanlagt rörelseresultat på över 500 miljarder kronor. Lägg till Nordea, med huvudkontor i Finland, och siffran blir 800 miljarder.

Detta samtidigt som Sverige plågats av en svår lågkonjunktur.

Hur det egentligen går ihop har nog både en och annan bankkund funderat på.

Bankerna är snabba med att slå ifrån sig alla antydningar om överdrivna vinster.