Panikanfall på hasch och tjack

Substanser - 6 gram ganja, 40 mg amfetamin, 12 standardenheter alkohol

om ni vill skippa allt bullshit, gå till sektionen "malmö" <3

Såhär gick det till när jag blev inlagd på akuten i malmö förra månaden:
context
Jag skulle ta mig ner till hamburg för att se en artist uppträda på en album-tour, och eftersom det var ett rave och jag också aldrig varit på rave förut var jag fett nervös. Nämnvärt är diagnostiserad med social ångest, asperger och adhd, och försöker utmana mig själv så gott det går för att ta mig ur skiten.
Jag hade inte så bra mindset på hela resan heller. Hade bokat show och tåg 3 månader innan, men var oense om jag skulle gå eller inte då jag inte fick med mig nån av mina polare (de gillar inte artistens musik, dålig smak av dem om du frågar mig). Så jag hade hållt på i nojjat där i 3 månader
Därför tänkte jag packa ner knark och sprit för att lätta på stämningen när jag väl kom till stället, haschet för att coola ner mig och tjacket för att ha energi att snacka med folk och följa med musiken ifall jag blev trött. Dock nojjade jag skitmycket att bli påkommen, så vad jag gjorde va att smälta ner choklad, hälla den i isformar och blanda i lite av grejerna i varje fack, en rad ganja och en rad tjack. sen separera och packetera dem i bakplåtspapper. det blev väl typ 2 gram haschisch och 2 gram cbd per block, och 40 mg dunder perblock.
Vill också säga att jag inte är nån storpundare, det kan nog bli en braja om helgen eller en pick-me-up i mitten av veckan om det känns trögt, men jag e van vid mindre doser.

Resan
Dagen då jag gav mig av satte jag mig på tåget vid stockholmscentralen som skulle gå ner till lund, varifrån jag skulle göra ett tågbyte, sen ännu ett osv. I min handväska hade jag ett par spetsade chokladkuber och en plunta med rom. dessutom köpte jag en flaska vin på tåget.
Resan neråt gick som på räls, tills det uppstod en dödsolycka utanför hässleholm och vi fick stå stilla i tre timmar. Väntetiden tänjde ut mig, jag gick på toa och käcka ett block hasch-choklad.
När tåget börja rulla igen fick man gå och diskutera med tågvärdarna om ersättningsbiljett och sånt, sen gick jag tillbaka till min plats. men eftersom det gått en timme och jag inte märkt av nånting från haschkakan tog jag en till för "säkerhets skull", men till skillnad från den första smakade den här mer bittert istället för haschight. det tänkte inte jag på dock. tog två till som smakade vanligt

Malmö
När jag klev av tåget i malmö kände jag hur något slog till mig. började känna mig yr och fick vertigo, tänkte att jag var trött från resan och slog mig ner på en bänk utanför centralstationen och tog mig en cigg. grälade med sj's kundtjänst för att de inte kunde hitta min biljett, blev ännu mer agiterad och kände att något inte stod rätt med mig då mitt synfält började snurra och jag fick svårt att andas med automatik.
jag drog med resväskan till stortorget för att sätta mig ner på en bänk. kände mig typ förvirrad/disorienterad för att platsen verkade så stor och öppen, började bli ganska paranoid och kände att malmöiterna såg ont på mig. A-lagarna som stod vid bänkarna kanske talade illa om en, ett par ungdomar kallar en för fet och oatletisk, liksom såna uppenbarelser. då tänkte jag att lite mat skulle fixa alltihop så jag taggade till max. men där blev förvirringen bara värre, jag tyckte mig att rummet där disken var liknade ett laboratorium eller en obduktionssal för att det såg så vitt och sterilt ut. personalen i kassan frågade mig t o m ifall jag mådde bra.
jag satt mig nära ingången för att äta min mat, men var övertygad om att någon skitunge skulle springa förbi och stjäla något. jag tänkte såna paranoida tankar, tills jag märkte hur ljudet i lokalen började domna bort, hur det började svartna för ögonen och hur jag inte hade någon luft i lungorna. jag hade minnesluckor från det ögonblicket och tänkte ingenting just, det var mer överlevnadsinstikt när jag sprang upp från mitt säte och ut i luften.
jag stapplade runt på gatan och började hyperventilera och repetera mitt egna namn tills jag återfann greppet om verkligheten. fortfarande var jag förvirrad och började göra andningsövningar för jag trodde det var ångest som var igång. jag ville inte gå in på max igen, men jag hämta mina grejer ändå och stack ut på stortorget igen.
min puls dunkade riktigt hårt i bröstet och i tungan, jag räknade den till till 120 bpm. det tinglade dessutom i händerna och fötterna, som om lemmarna somnat. jag hade en obeskrivlig oro i hela kroppen, såsom döden skulle visa sig och dra ner min själ till underjorden. det kändes seriöst som om mitt hjärta drogs ner och skulle slitas ur kroppen och ju starkare den känslan blev, desto mer började jag tappa medvetandet.
vid det här laget var jag näst mest rädd för att bli tagen av bängen, så jag gick till en bro och kastade ut alla sus grejer i kanalen i hopp av att bli kvitt med dem. sen gick jag till centralstationen för att köpa vatten, då jag fortfarande var övertygad om att jag skulle kunna lösa det här och inte göra någon stor grej av det.
på centralstationen var jag helt jävla förvirrad. gick fram till disken vid subway och skulle fråga efter vatten, insåg att det var typ 3 pers före mig, gick vidare in i stationen och köpte vatten på pressbyrån. ett par minuter var jag övertygad om att jag skulle falla ihop i kön på pressbyrån och få cardiac arrest, och att man skulle hitta spår och knark och att det skulle nalkas polisanmälan och prick och avskedelse från jobb och pappa skulle slå ihjäl mig och sådana tankar.
när jag väl skulle gå ut var jag nära att tappa medvedandet. det svartnade framför ögonen igen och medan jag gick kände jag att mina fotsteg ljöd i öronen på mig som explosioner ett par meter bort och jag började liksom sjunka in i mig själv allt medans mina ben blev svagare och svagare. ångesten var så stark vid det här laget att jag kände hur kroppen tajtades och gjorde sig redo för att jag skulle falla ihop på plats och dö.
sen kom jag ut från centralstationen och återhämtade mig något. stannade och drack en liter vatten, glömde flaskan samt min mössa på gatan (fan oxå). efter kände jag mig säker att åka med ambulans, men jag kände att jag inte kunde ringa själv. jag sökte upp ett antal ämnen på internet som kunde ha orsakat dethär, men till slut gav jag upp. gick fram till ett par tjejer och frågade efter närmaste sjukhus, efter en kort diskussion ringde de ambulans och jag åkte med.
inne i ambulansen uppmätte de en puls på 150 bpm medans jag förklarade symptomen för dom, sen efter en snabb diskussion om tystnadsplikten erkände jag att jag tagit knark.
jag tog mig hem säkert ändå, spenderade en natt på akuten med iv och fick handväskan stulen av nån som var minst lika sönderpundad som jag. oroade mig stort för återfall som aldrig hände, tog tåget hem och sa till päronen att de var en panickattack. sov 16 timmar.
trip rating: 1/5

Ett hett tips är att inte utmana dig själv på Malmö centralstation efter en jobbig resa med potentiellt ångestskapande droger som hasch och amfetamin.

Gå på rave i sverige istället, det är varje helg just nu, och sluta nooba med droger på det där sättet, det finns alltid på plats

Skulle bara kört en tripp på hemmaplan, på med glajjorna -och cykla ut från det färgglada berget in i bpm rytmen.

Förenkla förenkla.

Det lät inte som nån kul tripp (i dubbel bemärkelse).

jag tog mig hem säkert ändå, spenderade en natt på akuten med iv och fick handväskan stulen av nån som var minst lika sönderpundad som jag. oroade mig stort för återfall som aldrig hände, tog tåget hem och sa till päronen att de var en panickattack. sov 16 timmar.
trip rating: 1/5

Helvete vad det måste ha sugit. Du skulle sannolikt behövt drämma i dig rejält med CBD-koncentrat och t ex lite stesolid för att bryta dig ur den situationen på egen hand - sannolikt har någon chokladbit innehållit rejält med THC och tjacket förvärrade det ytterligare.

Dumt att stoppa i sig hasch och tjack-kakor på en resa!!

Du borde väntat tills du kom fram.

Nu vet du!

Poppa olika droger på väg till malmö centralstation när man redan har kraftiga ångestproblem och sociala fobier innan, ja det är bara att gratulera till ett väldigt bra beslut. Du kommer garanterat inte bli framgångsrik i framtiden eller dylikt, du verkar väldigt korkad, det kan jag säga redan nu. Lycka till.

Oj ja det du ska göra i den situationen är att lägga dig ned på marken och sätta upp benen mot väggen så att blodet rinner ned till huvudet. Det kommer lösa andningen, blodtrycket o allt. Många gånger när jag tagit tjack och fått överdos eller kännt samma som du har jag alltid lagt mig ned o lyft upp fötterna mot väggen så har det återställts. Att ställa sig upp leder till att man svimmar direkt. Det hjälper inte att dricka vatten eller duscha eller äta nåt inte ens hyperventilera man måste ligga ned o ha fötterna upp.

Så det du borde ha gjort är att först gå in på ett betalt toabås där du kan ligga på golvet och vänta ut den kraftiga bodyloaden. Men det var rätt att ringa akuten som hämta dig, du skulle ha svimmat om du hade fortsatt stått upp.

Färsking , vaket+ hasch=. Godmode

3/5 svampar från mig.
Tog för lång tid för action.

Mvh

Haha, ja det var ingen dålig historia. Upphör aldrig att förvånas av alla narkomaner som verkar leva för dessa substanser som får dem att må som absolut skit.
Varför inte bara ställa sig nere där skiten hamnar i en bajamaja, det verkar vara ungefär lika roligt.

Nja hade det alltid blivit som för TS, så hade nog folk slutat knarka. Men visst det går inte alltid bra, ibland intas det för mycket. Samma med alkoholen.