Har altruism

En sorts altruism 2026-07-14...


... en liten fångad flygare...
https://imgur.com/a/FeY0Gn6

...återfår sin frihet!
https://imgur.com/a/vdhKdcq

Glad sommar!

Vad menar du med ett samhälle med kraftigt överskott av resurser? Tycker du det är så nu?

Och vad syftar du på med just ordet resurser i det sammanhanget?

Jo, men du gör det för att få känna dig "god" och vara en bättre människa - "den du vill vara". Detta stjälper den altruistiska idén...

Så ser du det.

Handlar mer om min plats i världen där jag vill trivas med mig själv.

Som en altruistisk person anser jag att de flesta i tråden har fel.

Jag har aldrig gjort saker för att få något igen för det. Tvärtom så har jag utnyttjats mycket pga min välvilja. Idag kan jag göra saker för någon och sedan helt klippa banden för att jag anser att personen har en negativ effekt för mig.

Faktiskt märkligt men jag satt precis och funderade på det med att jag aldrig har haft välviliga människor som velat mitt bästa i mitt liv. Jag tänkte då på anhöriga. Såklart har vissa gjort handlingar för mig men aldrig stora, betydelsefulla på ett positivt vis utan som mest är det ena systern som ställt upp mycket med saker men aldrig sådant som verkligen hade räknats.

Jag gör inte heller saker förmatt det könns bra, såsom nägln nämnde. Dvs varma kä smor blablabla. Det sker automatiskt och inte hela tiden. Jag betalar inte titt som tätt amdras varor på affären men har kunnat gjort så förr.

Jag har alltid velat se människor ha de bra. Minska lidande osv.

Det är en stor kontrast till att jag idag oclså vill se folk lida. Inte jättemånga eller så men några få utvalda. Min pappas släkt till exempel. Det blir ett lågt brinnande hat. Kommer antagligen en dag sätta efter min farbror för att skada honom på något vis min papöa aldrig gjorde. Antagligen efter att min farmor är död och jag har inte bråttom med hämnd men jag kommer att göra mitt bästa för att uppnå skadenivå.

Jag är i valet och kvalet på att skicka tanten ett elakt brev men jag är kvinna liksom hon och det blir en slags vekhet. Dessutom var hon ju min pappas mor. Jag skulle inte skada min mamma ens.

Jag tror att min mormor nog är den enda som jag aldrig haft en toxisk relation med (som inte varit barn menar jag) men hon är återigen inte min mamma utan har sina galna umgar precis som min farmor har sina. Lojaliteten för dem iggwr till deras egna barn. Skillnaden är misstänker jag, att min farmor nog varit mer kall eller manipulativ kanske medan min mormor mest verkar aspig. Känner inte min farmor.

Jag har aldrig gjort saker för att vinna saker från det men jag glömmer aldrig vilka som behandlat mig fel eller illa.

Hade jag varit kriminell hade jag satt en kula i pannan på min farbror. På den nivån är vi. Jag vet inte hur men jag vet att det är min sak i livet att sätta det lilla fanskapet på plats så att han vet hur planeterna ligger i banan. Klurigt.

Farsans änka är ett exempel på en tveksamhet istället. Det kan framstå som om jag "lagt mig" men jag har inte något grepp om henne, i det klarar hon sig kanske undan från farsan i mig. Det om något är en slags altruism

Det är lätt att göra gott för människor.
Det svårare är när listan på dem man inte önskar väl blir för lång. Min är dock väldigt kort. Det finns några få människor jag önskar ge en läxa och saken med dem är att de allihopa inte direkt går rumt i livet och gör goda gärningar utan att få något tillbaka för det.

Altruism. Det är som när man skänker bort saker man inte behöver men inte vill kasta för någon annans skull. Man blir inte dorekt glad av att någon fått ett gäng glas eller något annat av en men man tänker att det åtminstone för stunden finns något värde i dem för mottagaren som man själv inte ser.

Renodlad altruism finnes icke - den som ger förväntar sig alltid något i retur...

Om du hjälper dig själv så är det ingen renodlad altruism...

Du bara tror att du är en altruistisk person...

Jag vet att jag är född som det. Det jag gjort för andra och min välmening har varit mycket omfattande och även mot människor som absolut inte förtjänat minsta välvilja från mig.

Som äldre är jag knappast lika altruistisk. Det är jag glad för. Människor är allt annat än trevliga generellt men jag möter ändå till och från människor som är lite mer som jag eller som jag varit. Vi är dock väldigt få här i världen.

Att du inte är det, innebär inte att alla andra fungerar som du gör. Du är endast en ram över hur du är, inte en spegling av resten av mänskligheten. Sedan kan du och andra hitta på hur mycket ni vill då om vad ni anser är "motiv" till välvilja. Att det stömmer i vissa fall innebär inte att ni förstår den övergripande bilden. Trots allt är ni själva mer egocentriskt styrda.

Vi hade aldrig haft så starka gruppnormer om akla bara sett till vad de själva kan tjäna på något. Världen är full av människor som gör saker för andra samtidigt som de vet att de inte kommer få något tillbaka för det.

Men om jag gör en god gärning för tio personer, kankse tre av dem kommer göra en god gärning för helt andra människor som en dag är i behov eller nöd. Det är min och måmga andras "belöning". Handlar inte om egen nytta eller att vi måste vara perfekta exemplar själva utan om att den människan kanske stannar upp nästa gång den ser en annan i nöd.

En kan inte göra allt men alla kan gör något.

Som sagt - du bara tror du är altruistisk, men tro mig - det är du inte. Ja, jag vet att jag egoistiskt lagd, det har jag vetat om väldigt länge då jag äger en stor självinsikt - jag vet precis vem jag är och INTE är. Du vet de inte. Ta bara den megalonistiska hållningen du påvisar när du påstår och tror att det enkom finns några få som du i världen...