Citat:
Ursprungligen postat av
Juan-frosty
Hej!
Jag har funderat på något ett tag gällande vad som gäller juridiskt i denna knepiga situation:
Om vi antar hypotetiskt att en person har avvikit från en rättspsykiatrisk slutenvårdsavdelning och blivit efterlyst, men behöver försörja sig själv för att överleva.
Har denna person rätt till ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen samt boende ordnat till sig?
Jag tänker att socialtjänsten kanske hävdar att sökandes behov kan tillgodoses eller anses redan tillgodosedda på dennes slutna avdelning om de återvänder dit?
Sedan tänker jag att Socialtjänsten kanske hänvisar till Brottsbalk (1962:700) Kapitel 17 12 a §:
"Den som hjälper den som är intagen, häktad eller tagen i förvar i fall som avses i 12 § eller som annars är med laga rätt berövad friheten att komma lös, eller efter att en frihetsberövad person avvikit, främjar hans eller hennes rymning eller flykt genom att dölja honom eller henne eller genom någon annan sådan åtgärd döms för främjande av rymning eller flykt till böter eller fängelse i högst ett år."
Så jag tänker att Socialtjänsten kanske främjar rymlingen att undanhålla sig från vården ifall de beviljar personen boende och ekonomiskt bistånd.
Jag hittar inga rättsfall att läsa om som har denna problematik, och undrar om någon vet vad som gäller här?
Resonerar jag rätt?
Socialen ordnar väldigt sällan något boende, de absolut flesta kommuner har inte någon sådan förmåga alls.
Sedan finns villkor för eknomiskt bistånd. Man måste göra allt man kan för att försörja sig själv, t.ex. vara inskriven på arbetsförmedlingen, sjukrehabilitering, delta i aktiviteter/program etc. beroende på din situation.
Man får heller inte ha tillgångar, har du pengar på banken eller äger värdesaker som bil så skall dessa säljas och levas på först.
Sedan beviljas bara stöd om det inte kan tillgodoses på annat sätt.
Kraven för att ha rätt till ekonomiskt bistånds uppfylls helt enkelt inte av en person som är i den situation du beskriver.