I vilken grad styrs narkotikapolitiken av polisen snarare än politik/sakkunniga

Nåt jag funderat på, är att det senaste 15-20 åren känns som politikerna lägger sig platt för polisen och deras åsikter om vad de vill ha resurser till och hur de vill att fokusera sitt arbete .

Och att nyckeln till alla kassalådorna just nu är "vi måste bekämpa gängen".
Även om man inför lagar och verktyg som påverkar alla medborgare inte de som är med i gäng bara

Hur pass stor påverkan anser ni polisens organisationer och påverkare har, och anser ni de skulle motsätta sig och lobba mot om politikerna beslutade sig för att minska kriminaliseringen av brukare?

På senare år känns det som sverige på egen hand (motsatsen till övriga europa och världen) ökat kriminaliseringen av brukare.
Man har infört lag om straff för FÖRSÖK till ringa narkotikabrott.
Polisen har bett om , och fått godkänt att vi ska skita i posthemligheten - och att de nu utbildar och uppmuntrar lokala postmobud att öppna alla misstänkta paket (och att använda sin kännedom om vilka suspekta individer det finns i området, som nån sorts stasi-aktig medborgarpolis)
Man har ökade befogenheter till hemliga tvångsmedel även för mindre grova brott. Man får ökade möjligheter till att visitera folk. Man har t om fått möjligheten till nån sorts medeltidsaktiga regler om att bannlysa människor från vissa städer..
Att ens rucka på faktumet att vi som enda land i västvärlden gör det till narkotikabrott att ha spår av en drog i blodet - finns inte på kartan.

Eftersom det inte finns en offentlig diskussion (om övervakning och integritet, som det fanns för 20 år sen) eller någon som helst politisk ryggrad som har integritet att gå emot denna grupps (polisens) särintresse och inflytande.
Då finns väl risken att vi mer och mer blir något av en "polisstat".

I div diskussioner bland forskare och sakkunniga , så har det pågått en debatt och växt fram en konsensus mot den här typen av narkotikapolitik sen flera år. Om att det är dumt att köra kriminalisering av brukare, att det inte är en lyckad politik .
Men den debatten stannar liksom i spridda debattskurar på dagstidningar och i den akademiska tiskrifter. Det tycks inte påverka politiken det minsta.

Jag har försökt hitta debattartiklar eller opinion om detta med att polisen tycks styra politiken snarare än tvärtom. Men det adresseras inte riktigt. Vad tycker ni?

Var det inte värre på 90-talet?

Men visst, indirekt så har de mycket inflytande fortfarande, men det är gängen det handlar mer än om Knarket.

Problemet är väl just att de inte har kunskap och i panik och t ex jämställer den som är helt fungerande och tar svamp i terapeutisk syfte med en fentanylknarkare som bor på gatan.

SNPF har mer eller mindre fria händer, står för mer eller mindre allt utbildningsmaterial inom polisen och håller nog också i dem flesta interna utbildningarna inom polisen.

Detta är en förening som mer eller mindre anammar den scientologiska "narkonon" ideologin, med största sannolikhet finns det massvis med kopplingar mellan scientologerna och SNPF.

Prodia som mer eller mindre dominerar marknaden inom provtagnings material för narkotikatester på arbetsplatser står med öppen pengakran till SNPF.

Så smutsigt det bara kan bli hela skiten, tragiskt. Dessa individer inblandade i SNPF och Prodia kapitaliserar på sträng narkotikapolitik och har alltså ekonomiskt intresse i hårdare lagar rörande narkotikan.

Det är inte polisen som bestämmer utan de lagar som styr polisens arbete. =Politikerna.

Sen är det klart att chefer inom polisen påverkar en del hur mycket resurser som ska läggas på olika saker och de påverkar kulturen inom polisen vad gäller vilka brott poliser ska titta extra efter. Det kan man inte förneka.