Dags att gräva ner Essingeleden i Stockholm?

Uppsala fick sin nya dragning efter många år (typ 40?) då man sett att där fanns typ en salamander eller liknande.

Bra förslag. Vi kan få bli inspirerade av Färöarna och deras vägtunnlar.

Några småöar i Atlanten springer om det självgoda Sverige stod det i Aftonbladet den 6 maj 2026

Färingarna har byggt fyra tunnlar under havet som binder samman öarna.

Kanske är det inte möjligt i Stockholm - med tanke på T-banor, pendeltåg, rör och ledningar so trängs under jord. Men vad vet jag?

Färöarna är en nation på 55 000 människor, utspridda på några klippöar i Nordatlanten.

Uni Danielsen är vd för Tunnelbolaget som har ett litet kontor med sju anställda på Eysturoy, näst största ön.

Sedan millennieskiftet har färingarna under havet byggt fyra tunnlar som binder samman de största öarna och därmed 91 procent av befolkningen. Tunnlarna är sammanlagt 33 kilometer.

Danielsen säger att Färöarna har förvandlats från ett ö-samhälle till en utspridd stad.

Tidigare var färingarna beroende av färjor, man köade och långleddes, ofta förgäves när turerna ställdes in på grund av hårt väder

Färöiska regeringen satsade aktiekapitalet, resten lånades på kommersiella villkor. Lånen för första tunneln är redan återbetalda, lånen för senaste ska vara återbetalda senast 2040.

En samhälle med hälften så många invånare som Södermalm i Stockholm klarar alltså att på 27 år med egna medel bygga fyra spektakulära vägar under havet.

Förbifart Stockholm började planeras 2001 och ska vara klar 2030.

Trafikverkets hemsida uppger att en ”planeringsfas” pågick under 15 år 2001–2016. Därefter inleddes en ”byggfas” parallellt med en ”installationsfas” som gäller till 2030.

I Göteborg finns Västlänken, åtta kilometer järnväg varav sex ska gå i tunnel. Arbetet inleddes 2018 och ska enligt senaste beskeden vara klart 2030.

Järnvägstunneln under Hallandsåsen började byggas 1992 och invigdes 2015, 18 år senare än beräknat och elva gånger dyrare

De fyra tunnlarna på Färöarna har kostat motsvarande 5,8 miljarder svenska kronor. Förbifart Stockholm kommer att kosta minst 52 miljarder.

Fascinerande tycker jag. Vad händer i Sverige, varför blir allt så dyrt?

Ja, det brukar ju vara så att man betalar ur egen ficka för alla projekt. Fler dumma frågor?

Vilken mark? Essingeleden är huvudsakligen broar, den mark som friläggs är ju vägbana.

51 av miljarderna försvann till utbyggnaden av den nya tunnelbanan.

Nu killgissar jag men jag tror många fler människor behöver Essingeleden än som behöver tunnelbanan till Nacka. Men det är bilisterna som med sina biltullar betalat för Nacka-linjen, inte tvärtom.

Jag gick precis en promenad från Vinterviken till Skanstull. När man går under Essingebron är den ett magnifikt byggnadsverk, helt osvenskt, över nästan orörd skärgårdsnatur och skog. Hittar märkligt nog ingen bild på nätet från den vinkeln, någon kanske kan länka.

Att lägga hela Essingeleden i tunnel är ett extremt stort projekt, inte bara en enkel överdäckning.

Essingeleden är ungefär 8 km. Om hela sträckan ska ersättas med tunnel ingår inte bara själva tunneln. Man får också räkna med trafikplatser, ramper, ventilation, utrymning, teknikhus, säkerhetssystem, omledning av trafik, rivning av befintliga broar och återställning ovanpå.

Jämför med Förbifart Stockholm. Den är cirka 21 km, varav drygt 18 km i tunnel, och ligger grovt räknat runt 60 miljarder i dagens penningvärde. Det ger ungefär 3 miljarder per km för hela projektet.

Norra länken var kortare, cirka 5 km varav cirka 4 km tunnel, men kostade runt 15 till 16 miljarder redan då. Omräknat till dagens nivå blir det en bra bit över 20 miljarder, vilket således pekar mot 4 till 5 miljarder per km tät stadsmiljö.

Tar man Essingeleden, 8 km, och räknar försiktigt med 3 miljarder per km hamnar man runt 24 miljarder. Räknar man mer innerstadsmässigt, 4 till 5 miljarder per km, hamnar man på 32 till 40 miljarder. Och det är innan man tagit ordentlig höjd för att detta inte är en ny tunnel i en ledig korridor, utan en ersättning av en av Sveriges mest trafikerade leder, med befintliga trafikplatser, broar, vatten, bebyggelse och trafik som måste fungera under byggtiden.

Sedan kommer riskpåslaget. Stora infrastrukturprojekt blir ofta dyrare när man går från idé till projektering och byggande. Lägger man på 30 till 50 procent på ett spann runt 32 till 40 miljarder hamnar man snabbt på ungefär 45 till 60 miljarder. Blir det en längre lösning, svårare anslutningar, mer ombyggnad ovanpå och mer störningar, då är 70-90 miljarder inte särskilt dramatiskt.

Det betyder inte att idén är dum. Att få bort Essingeleden ovan jord skulle ge stora värden. Mindre buller, mindre barriär, bättre stadsmiljö och ny mark. Men då ska man också vara tydlig med att nyttan främst ligger i stadsutveckling, inte i att Stockholm får en helt ny trafikfunktion.

En nedgrävd Essingeled ersätter alltså till stor del något som redan finns, vilket kan vara vara värt mycket, men det måste vägas mot tunnelbana, järnväg, broar, vägunderhåll och annan infrastruktur som samma pengar kan användas till

Så frågan är egentligen inte om det vore bra att få bort leden ovan jord. Det vore det. Frågan är om kanske 50 till 90 miljarder är bäst använda just där.

Ja. De många gånger jag kört på ring trean utanför Helsingfors på väg till eller från mina gamla släktingar på mammas sida. Vips var man ute på vischan och kunde få in rysk radio...

3 ringvägar. Som det anstår en vettig huvudstad.