Citat:
"I början av 1920-talet emigrerade många Mhallamis till Libanon där de flesta, även om det fanns undantag, kom att utgöra en underklass: fattiga, dåligt utbildade, hög analfabetism. De flesta blev inte heller fullvärdiga medborgare.
När inbördeskriget i Libanon bröt ut 1975 sökte sig tiotusentals av dem vidare till Europa, främst till Tyskland där de länge levde som papperslösa eftersom de var statslösa och saknade id-handlingar. En stor andel kom också till Danmark, Holland och inte minst – Sverige."
När inbördeskriget i Libanon bröt ut 1975 sökte sig tiotusentals av dem vidare till Europa, främst till Tyskland där de länge levde som papperslösa eftersom de var statslösa och saknade id-handlingar. En stor andel kom också till Danmark, Holland och inte minst – Sverige."
På 1920-talet fanns det dåligt med papper i hela världen. Alla de här länderna hade varken skrivpapper eller böcker.
Papper av en hög kvalitet med någorlunda långtidshållbarhet var en bristvara överallt.
Icke-industriellt papper tillverkades för hand i en komplex och långsam process som
ofta gav ojämn kvalitet, tjocklek och textur. Som inte lämpade sig för
stora cylindriska tryckpressar.
Så det var inte konstigt att troligen hela MÖ var fullt av analfabeter.
Koranen var tex en högt skattad ägodel, men långtifrån alla familjer hade en sådan.
Dessutom kunde de tex sällan läsa sin egen Koran.
Plus att en mycket stor del av den övriga världen saknade papper, böcker och därmed
också läs- och skriv-kunniga.
.
Cirka 10 miljoner ton papper producerades under 1920-talet globalt sett.
Det allra mesta gick dock åt till tidningspapper av låg kvalitet.
Innan papperet så skrev skolbarnen på så kallade griffeltavlor med kritor istället.
Men bildningsnivåerna förblev låga förstås.
Att de var fattiga var inget nytt, nästan hela världen var (skit-)fattigt på den tiden.
Med modern teknik, ångkraftteknik, svenska kemisters labbupptäckter gjorde det möjligt att
börja tillverka papper av hög kvalitet i stor industriell skala.
Detta industriella papper lämpade sig i hög grad för de nya trycktekniken med roterande
tryckpressar. De tryckpressarna kunda redan då klara av att trycka 3-4 ark i sekunden.
Tidningspressar kunde trycka i meter per sekund på grund av att papperna
matades in från stora rullar istället. De tryckta sidorna skars sedan upp,
och häftades ihop mot slutet till färdiga tidningar.
Först en bit in på 1950-/1960-talen började skriv- och läskunnigheten
stiga snabbt i större delen av världen.
