Citat:
Ursprungligen postat av
BeginningOfThyEnd
Vården tar kål på mig. Jag är så trött på dåligt bemötande, gaslightande, vinklande, undanhållande av information om den inte gynnar de själva, påstådda händelser som aldrig skett, etc. Målet verkar vara att du ska förlora all trovärdighet i andras ögon, och/eller att vårdenheter ska slippa att ta sig an dig.
Jag har kämpat som ett djur för att få hjälp, och trott att jag bara haft ”otur” med dålig vårdpersonal eller att jag bara behöver förklara mig tydligare, men jag har börjat förstå att det är likadant överallt, att det är såhär systemet är uppbyggt. Och det är läskigt.
Jag känner mig maktlös och rättslös. Och helt slutkörd. Jag orkar inte mer.
Jag inser mer och mer att jag kommer aldrig få någon hjälp här. Att måendet tvärtom blir sämre efter varje kontakt.
Samtidigt så är det så illa att jag inte klarar hantera det på egen hand.
Vad gör man?
Välmenande men värdelösa råd som träning, kost etc hjälper inte.
Självmedicinering finns i tankarna men 1. Jag har inte hört talas om nån ”lycklig” missbrukare 2. Riskfyllt för anställning etc 3. Skulle man försöka/behöva hjälp trots allt i vården och de får nys om det så är man körd.
Om du tycker att du blir sjukare av dina vårdinsatser så förstår jag dig till 100%.
Mitt förslag är att du minimerar dina vårdkontakter så långt som det är möjligt. Dvs behåll bara den kontakt som krävs för att du skall få behålla dina pengar från försäkringskassan. Och om din vårdplan kräver att du äter mediciner som du inte gillar, så kan du fortsätta att hämta ut recepten, men sluta eller trappa ner utan att berätta för läkaren.
Sen lägger du allt ditt krut på att återhämta dig och bli friskare på egen hand istället. Istället för att fortsätta förlita dig på vården, som ändå aldrig kommer att hjälpa dig.
Exakt vad du skall göra kan jag givetvis inte svara på, och du kommer väl förmodligen att avfärda mitt tips som ännu en omformulering av "ta dig i kragen".
